PATRIK ENGELLAU: Det nya företagandet

Det klassiska företagandet beskrevs så väl som någon kan önska av skotten Adam Smith i boken Nationernas välstånd som publicerades 1776. (En märkvärdig sak med den boken, som inte har något med dagens budskap att göra, är att den, till skillnad från de flesta moderna ekonomers alster, går att begripa. Man kunde tro att det beror på att ej heller blivande ekonomer får lära sig att skriva i skolan men i verkligheten, tror jag, är förklaringen en annan. På Adam Smiths tid fanns det inte så många ekonomer förutom han själv och därför hade det inte utvecklats något inomprofessionellt fikonspråk med tillhörande matematiska symboler. Om Smith ville sprida sina tankar var han därför tvungen att skriva så att vanliga människor begrep. För många moderna, professionella ekonomer framstår skottens resonemang därför som barnsligt torftiga.)

Det klassiska företagandet utvecklades i en relation mellan en Företagare och en Kund. Kunden hade dels ett Behov och dels pengar till att betala den som ville avhjälpa Behovet, det vill säga Företagaren. Kunden behövde kanske ett par byxor och gick då till en Företagare av undergruppen skräddare och la en beställning. Affären motiverades av att Kunden ville ha ett par byxor och Företagaren ville tjäna pengar. Lite senare avvecklades affären i och med att pengar och byxor bytte ägare.

Det var grundmodellen. En massa komplikationer kan tillföras, till exempel att Företagaren får konkurrenter eller, som en komplikation ovanpå komplikationen, att konkurrenterna slår sig samman och bildar ett oligopol varvid ett helt nytt beteendemönster utvecklas. Men i grunden handlar det fortfarande om en relation mellan en Företagare och en Kund som har ett Behov.

Det nya företagandet är mer komplicerat även om man reducerar det till dess enklaste beståndsdelar. Även här finns en Företagare och en Kund men det nya är att det Behov som ska tillgodoses visar sig vara långt mer invecklat än ett par byxor. Den amerikanska organisationen Black Lives Matter kan tjäna som exempel. Även där finns Företagare som vill göra vinst. Bilden visar medgrundaren Patrisse Cullors och hennes nyköpta sjuttiomiljonersvilla i Los Angeles.

Det svåra är att definiera de nya Företagarnas produkt och därmed deras Kund. Kunden brukar vara politikerna eller mer allmänt staten och produkten är möjliga nya röster. Kunden betalar Företagaren för att Företagaren ska förmå sina anhängare att rösta rätt. I just detta fall var Kunden det amerikanska demokratiska partiet som betalade för att få fler röster. Betalningen till BLM hämtades ofta i polisens budgetar i de berörda valkretsarna (”defund the police”). Pengarna användes av BLM:s ledande kadrer förutom till lyxbostäder även till ersättning för egna sociala insatser.

Vid sidan av Kunden fanns alltså ett slags Klient, nämligen massan av såväl vita som svarta anhängare till organisationen. De betalade med att anställa kravaller och att slå sönder butiker och kanske att rösta på demokraterna. (Rätten att utöva vandalism var nog inte bara en sorts betalning utan också en förmån.) Framför allt fick de absolution för det vildsinta hat mot det vita samhällsetablissemanget som mullrade i deras själar. De fick åtnjuta en revanschens höjdpunkt när ett antal demokratiska politiker från kongressen knäböjde i åtta minuter och 46 sekunder till minnet av George Floyd.

Ungefär enligt den mallen är alla de nya företagen uppbyggda. Det finns Företagare som består av rörelsens ledning och som får någon sorts ersättning, det finns en Kund som i allmänhet är staten, det finns en Klient som får rätten att hata någon som utses till förtryckare och normalt är den vite mannen. Lika lite som en klassisk företagare syr byxor för att han själv behöver byxor så måste en modern företagare känna samma förtryck som han uppviglar sina ylande anhängare att erfara. Å andra sidan hjälper det affärerna om Företagaren själv på ett dramatiskt sätt artikulerar de känslor som han vill väcka hos Klienterna. Greta Thunberg erbjuder ett övertygande exempel på vad som kan åstadkommas av en Företagare med missionerande patos.

Med små variationer är, påstår jag, alla de nya företagen konstruerade på detta sätt. Naturskyddsföreningen grundades för mer än hundra år sedan av privatpersoner som värnade om naturen. Numera står medlemmarna bara för tolv procent av intäkterna och behövs troligen inte annat än för att bullra till stöd för Kundens, det vill säga statens, politik. Ursprungsbefolkningar över hela världen följer samma mönster enligt vilket de sedan länge varit förtryckta av en vit, kolonial elit – till exempel att den svenska staten mätte samernas skallar – och att de nu förtjänar gottgörelse, till exempel att staten i egenskap av representant för generationer av döda förtryckare sätter av resurser för att under olika budgetrubriker försörja samernas ledare. Enligt uppgift börjar nu Latinamerikas ursprungsbefolkningar organisera sig för att begära kompensation för lidna kränkningar i form av återlämning av jordbruksmark från vilken de anser sig ha fördrivits under historien.

Jag skulle vilja se en enda socialt framgångsrik identitet som inte organiserat sig enligt denna lyckosamma modell. Jag har resonerat med sociologiskt intresserade bekanta om vilken identitet det var som kom först och bildade stil. Hur uppstod identiteten som historiskt vinnande koncept? Själv tror jag att kvinnorörelsen kom etta men det finns även andra kvalificerade kandidater såsom BLM:s historiska företrädare.

PS Om du har svårt att koppla ihop begreppen identitet och intersektionalitet så kan jag förklara hur jag tror att de kan hänga ihop. Jag har frågat många och inte fått några begripliga svar så den här förklaringen har jag hittat på själv och den verkar funka. Utgångspunkten är att alla identiteter anser sig kränkta (och därför berättigade till kompensation). Men kompensationsresurserna är begränsade och räcker inte för att tillgodose alla framförda yrkanden. Då måste man kunna jämföra vikten hos olika konkurrerande lidanden för att fördela den tillgängliga kompensationen rättvist. Hur många gånger mer synd är det om en svart homosexuell som sex generationer bakåt var slav än en same vars far skallmättes på 1930-talet? Det är sådana viktiga frågor intersektionaliteten hjälper till att besvara. Målet är att skapa ett excelark med i realtid ständigt uppdaterade växlingskurser för alla upptänkliga kombinationer av lidanden och därmed en fullständig och ständigt aktuell rangordning av alla slags kränkthet.

Patrik Engellau