PATRIK ENGELLAU: Kan USA:s grundlagsfäder ha tänkt rätt i andra konstitutionstillägget?

För det mesta tror jag på vad jag skriver även om misstag förstås kan förekomma. Ibland, som idag, kan jag emellertid skriva om saker som känns osäkra eller rentav motbjudande. Att jag trots osäkerheten och obehaget tar upp frågan beror i detta fall på att den tes jag avser att presentera är totalt främmande för normala svenska föreställningar – vilket många tycker är uppiggande – och ändå inte utan åtminstone till synes vagt bestyrkande indicier. Det handlar om huruvida staten för att minska antalet skjutmord bör begränsa antalet skjutvapen i samhället eller i stället uppmuntra till allmänt innehav.

Kriminologer har säkert hur många genomtänkta teorier som helst men för mig tycks det finnas två huvudsakliga förhållningssätt. Den intuitiva åskådningen, som ligger bakom gängse svenska uppfattningar, bygger på principen att ”tillfället gör tjuven” och att staten därför med så mycket kraft den förmår ska hålla tillbaka spridningen av skjutvapen. Tanken är bestickande: om det inte finns några skjutvapen blir det inga skjutmord.

Den motsatta synen är att den som har tillgång till ett skjutvapen drar sig för att använda det om han vet eller befarar att andra också har det. Det är ungefär samma strategi som det kalla krigets terrorbalans där ingen kärnvapenmakt vågade använda sina raketer. (Må det fungera så även framöver!)

I Sverige har jag aldrig märkt någon debatt i denna fråga. Men i USA är den livaktig eftersom det andra tillägget till konstitutionen, som antogs 1791, stadgar att envar har rätt att bära vapen. Huruvida detta är en bra regel eller inte har där diskuterats i stort sett oavbrutet sedan dess. Det konstiga är att forskningen, vad jag vet, inte lyckats formulera något hållbart svar under de 231 år som gått. Kan det bara bero på att den amerikanska vapenlobbyns egenintressen och PR-konster förhindrat amerikanska politiker att se saken med samma övertygelse som deras svenska kollegor?

I dagarna har det kanske kommit nytt ljus över saken (om det inte handlar om tillfälligheter och villospår) i form av mordstatistik från Brasilien. Förutom att Brasilien ligger på sjätte plats på listan över länder med flest skjutvapenmord per capita är följande information intressant.

För det första har landet bara fört samlad statistik över skjutvapenmord sedan 2007. Det finns alltså inga långa serier att basera sina bedömningar på.

För det andra har landets vapenlagar fram till dess att den nuvarande presidenten Jair Bolsonaro blev vald år 2018 varit till och med strängare än de svenska. Till exempel var straffet för oregistrerat vapeninnehav fyra års fängelse. En åldersgräns på 25 år gällde. Alla som ville äga ett vapen måste genomgå psykologisk test. En avgift på 2 500 kronor uttogs för vapenlicens vilket gjorde det svårt för fattiga att beväpna sig.

För det tredje badar Brasilien liksom Sverige i illegala vapen som framför allt används av knarkhandlare och andra kriminella.

För det fjärde är Bolsonaro ungefär lika illa tåld i Brasilien – och av ungefär samma grupper och med ungefär lika mycket fog – som Trump i USA.

Bolsonaro gick till val på principen ”ju fler skjutvapen, desto färre brott”. Under hans första år som president steg antalet legala vapeninnehavare från 330 000 till ungefär 700 000.

Antalet skjutmord har utvecklats på följande sätt sedan 2007. I den mån man kan lita på statistiken skulle antalet skjutmord ha gått ned med över trettio procent sedan Bolsonaros nya vapenpolitik infördes. Det senaste året var nedgången nästan sju procent.

Brasilianska kriminologer verkar inte riktigt vilja kännas vid tanken att Bolsonaro (eller den amerikanske grundlagsfadern James Madison – bilden – som kom med förslaget om andra tillägget) kan ha resonerat rätt. De pekar hellre på sociala åtgärder och program som de lokala varianterna av Sluta skjut, till exempel Viva Brasília i huvudstaden och Ett säkrare RG i Rio Grande do Sul. Dessutom, säger de, har utvecklingen varit olika i de olika delstaterna. De delstater som fått flest nya vapeninnehavare är inte nödvändigtvis de som fått den största nedgången i antal mord. Vidare håller man på att sätta upp kameror över hela landet vilket också kan ha sänkt mordfrekvensen.

Egentligen är det nog inte alls konstigt att man inte får några klara svar i den här sortens frågor.

Patrik Engellau