JAN-OLOF SANDGREN: Alla dessa kommunikatörer 

Antalet kommunala kommunikatörer har ökat kraftigt de senaste åren. Allra mest i Göteborg där det 2020 fanns 253 offentliga kommunikatörstjänster, mot 200 i Stockholm och 10 för en svensk genomsnittskommun. Så här fördelar de sig mellan olika förvaltningar enligt 2018 års siffror. Spontant undrar jag varför kommuner över huvud taget behöver anställa experter på kommunikation. Kan inte ansvariga förvaltningschefer själva förklara vad verksamheten går ut på och svara på journalisternas frågor? Efter att ha Googlat lite, kan jag tänka mig fyra förklaringar: 

1) Kommunikatörer behövs för intern kommunikation. En växande administration där allt fler tjänstemän jobbar under samma hatt, får svårt att knyta ihop den egna organisationen. Chefer på olika nivåer behöver hjälp att kommunicera med varandra, förankra beslut och skapa en gemensam policy. 

2) Kommunikatörer fungerar som ”grindvakter”. En av deras viktigaste uppgifter är att skydda ansvariga beslutsfattare från journalister, men också från medborgare som kan tänkas vara missnöjda med att servicen fungerar dåligt eller kostar för mycket. 

3) Kommunikatörer marknadsför myndigheten. Då en modern myndighet kostar mycket pengar, utan att det alltid är solklart vad den är bra för, måste skattebetalarna övertygas om att den gör nytta. På kommunikatörerna vilar också den pedagogiska uppgiften att förklara varför myndigheter ibland måste expandera. 

4) Kommunikatörer är proffs på information. I dagens medialandskap en nödvändig kompetens ifall man vill nå ut till allmänheten, utan att drunkna i mediaflödet. Varje myndighet behöver en hemsida, men kanske också en Facebooksida och en YouTube-kanal. 

Hur har då kommunikatörerna klarat uppgiften? Det är svårt att avgöra, utom när det gäller sista punkten. Sociala plattformar är nämligen transparenta och visar direkt hur många som klickar, delar, gillar eller kommenterar. Låt oss granska några av kommunens informationssatsningar på Youtube. 

  • Göteborgs Parkeringsbolag har 1,5 kommunikatörstjänster och en Youtubekanal. Här berättar Stefan Johansson hur det går till att vårstäda ett P-hus. Sidan fick 180 besök och noll kommentarer.  
  • Angereds stadsdelsnämnd har 7 kommunikatörer och producerade för något år sen en längre video om stadsdelens utveckling. Den lockade 471 besökare och ingen kommenterade. 
  • På Konsument Göteborg jobbar 4,85 personer med kommunikation. Här berättar konsumentrådgivare Louise vad ”garanti” är för något, vilket uppmärksammades av 95 besökare varav tre gillade. Noll kommentarer.  
  • För två år sen sjösatte Göteborgs Stad lånecykelsystemet Styr & Ställ. Hittills har 339 personer sett introduktionsfilmen och två gillade den. Noll kommentarer. 
  • Med det här pedagogiska greppet vill kommunen få fler att jobba inom äldrevården. Bara 46 såg videon och ingen gillade den. 
  • Kommunens senaste storsatsning; de tre presentationsfilmerna Göteborg – Din stad, Min stad och Vår stad har tillsammans setts mindre än 650 gånger och fått 18 likes.  
  • Flest kommunikatörer (17 st) har Business Region Göteborg, som dessutom samarbetar med reklambyrån &friends som här förklarar hur Göteborg kan bli en av världens kreativaste städer. 48 såg klippet och en gillade det. Noll kommentarer. 

Populära klipp på Youtube får ibland tiotusentals visningar och hundratals likes, även när de tar upp seriösa ämnen. Mindre framgångsrika klipp kanske några hundra visningar och likes från den närmaste vänkretsen. De kommunala klippen hamnar oftast i bottenligan. Trots att de har tillgång till professionella kommunikatörer som får betalt av skattemedel. 

Det är möjligt att kommunikatörerna lyckats bättre med de övriga tre uppgifterna på min lista, men… 

…om en myndighet behöver kommunikatörer för att hålla ihop internt, kanske den har blivit för stor, 

…om ansvariga beslutsfattare behöver ”grindvakter”, kan de misstänkas ha något att dölja, 

…om en myndighet måste ”marknadsföras”, kanske den inte är så nödvändig som den själv vill tro. 

Enda punkten på listan där jag tycker proffs-kommunikatörer fyller en funktion är just nummer fyra. Får man tro användarna på Youtube är resultatet inte särskilt imponerande. Antingen är kommunikatörerna inte tillräckligt duktiga på att kommunicera, eller har myndigheterna i fråga inget att berätta som folk är intresserade av att höra. I bägge fallen finns pengar att spara.  

Skulle Göteborg minska mängden offentliga kommunikatörer till en tredjedel (alltså nöja sig med samma antal som Uppsala) tror jag inte kommuninvånarna skulle märka någon större skillnad. Ändå skulle det frigöra mer än 100 miljoner ur budgeten.  

Kanske inte jättemycket pengar för en kommun som Göteborg, men alltid något.         

Jan-Olof Sandgren