ANDERS LEION: Skillnad? 

Jämlikhet är det högsta värdet för all politik och all offentlig verksamhet i Sverige. Jämlikheten slår igenom överallt, och överallt är den förödande. Det räcker med att våga se vad den ställt till med i skolan, för att inse dess destruktiva kraft. Trots att människor föds olika, med olika begåvningar, skall de alla tvingas bli behandlade efter en gemensam mall. Det leder till mycken olycka, både hos under- och överbegåvade barn. 

Samtidigt värjer sig alla som kan mot tvånget till jämlikhet. Det sker genom en fortgående segregering av samhället. Man skyddar sig genom att krypa bakom murar, oftast bestående av ekonomiska barriärer, men också, och alltmer, bestående av etniskt grundat avståndstagande, kanske inte främst från svenskarnas sida utan mer från invandrarna som vill – och får – bestämma i sina enklaver. 

Vad är det för farligt med det? Var och en får väl göra som man själv vill på sin egen ort? 

De farliga med denna utveckling är att den kommer att, i längden, riva ned nationen Sverige. 

Detta sker redan genom att man inte vill erkänna att ingen nation kan existera om man inte gör skillnad mellan medborgaren och alla dem som befinner sig utanför landets gränser. Utan effektivt upprätthållna och försvarade skillnader mellan de egna medborgarna och utlänningarna finns inget eget land. Definitionen på en nation är en gemenskap som utesluter andra. Detta vill många inte acceptera. De är för ömsinta. 

I praktiken försöker man därför sudda ut alla skillnader mellan svensken och utlänningen. Också den som befinner sig olagligt i landet får tillgång till sociala förmåner, ofta frikostigare än de som kommer svensken till del. Det kan gälla tandvård, bostäder eller annat. Och även i de fall samma regler gäller för svenskar och utlänningar kan utfallet bli ett helt annat än avsett: den somaliska familjen lever på att skaffa sig allt fler barn och därmed i evighet få tillgång till mycket stora bidragsbelopp. Större än de skulle få om de skaffade sig ett arbete – vilket de inte kan eftersom de inte är möjliga att anställa. De är för okunniga. De kan inte språket och vill inte lära sig det. De vill förbli funktionella analfabeter. Och de tillåts vara det.  

De tillåts alltså att ha en helt annan livsstil än svenskarna. Denna livsstil tillåts de dessutom demonstrera genom bärandet och visandet av symboler som i offentligheten annonserar att de är annorlunda och lever på ett annorlunda sätt. Och att de har rätt att göra det. Och denna annorlunda livsstil är resultatet av att man vill upprätthålla jämlikhet grupperna emellan… 

Till denna livsstil hör inte bara utövandet och det offentliga annonserandet av en annan religion, utan också praktiserandet av en annan moral och rättsordning, grundad på gammal klanmoral, som böjer sig för skam, men inte bryr sig om den egna skulden. Den härskar fullt ut i de egna enklaverna men påtvingas svenskarna i andra områden genom en brottslighet som polisen inte förmår stävja. Polisen försöker i praktiken inte ens stävja den i enklaverna. Där bestämmer gängen, bildade efter klan- och etnisk tillhörighet. 

Tillsammantaget blir detta ett jämlikhetssträvande som degenererat till undfallenhet för det annorlunda och destruktiva, och bildandet av en social miljö utanför det svenska samhällets kontroll, vilket skapat en för utlänningar från främst Mellanöstern och Afrika extremt attraktiv miljö. Den legala och illegala invandringen från dessa områden fortsätter därför. 

Svenskarnas helt naturliga försök att skydda sig genom att flytta ut från områden som börjar få en stor andel (mer än fyra procent) invandrare förstärker utvecklingen. De förstörda skolorna, den nedsmutsade miljön med knarkförsäljning och våldsbrottslighet, förtrycket av flickor och kvinnor och annat obehagligt blir inte längre så synligt utanför gettona, även om rån, våldtäkter och annan brottslighet också exporteras till de svenska områdena. 

Den rådande politiska maktbalansen kommer inte bara att fortsatt tillåta utvecklingen, den välkomnas i praktiken. 

Allt detta är en följd av en extrem, utopistisk och förljugen syn på jämlikhet. 

Den utgår just från att utlänningen är som svensken. Han kommer därför att fungera på samma sätt som svensken – bara han lärt sig språket.  Visserligen har han, eftersom han kommit från ett efterblivet och fattigt land, en sämre utgångspunkt och behöver en del extra stöd. Det får han också. 

Nu finns alla dessa enklaver, dessa utanförskapsområden som nu har utvecklats till verkliga getton, avskilda från resten av samhället, med egna lagar och egen rättskipning, i vilka ofta inte ens polisen vågar visa sig annat än gruppvis och den och annan blåljuspersonal ständigt trakasseras.  

Det finns ändå förbindelser mellan gettona och det officiella Sverige utanför dem. Gettona behöver det offentliga som inkomstkälla och deras våldsmakt och politiska makt är så stor att de kan hota och muta sig fram till förmåner. Detta sker i maskopi med de kommunala chefer som inte vill höra något om att de underlydande utsätts för hotelser och mutförsök. Den politiska makten ser till att tystnadskulturen bibehålls. Den är, särskilt om den är socialdemokratisk, beroende av rösterna från gettoinnevånarna. 

Antagligen finns det inte någon möjlighet att vända utvecklingen. Allt för många har nytta av den och allt för få vågar utmana denna på våld och mutor grundade makt. Annars, om man ville se förhållandena som de är, och om man vågade formera ett politiskt maktutövande som gettoinvånarna inte kommer åt, vore det inte så svårt. 

Stoppa all asylinvandring. Den är förljugen, destruktiv och farlig. 

Stoppa allt offentligt visande av religiösa symboler: slöjor, kippor, turbaner, kristna kors. (Det som inte syns berörs förstås inte, t.ex. ett kristet kors under ett ytterplagg). 

Utvisa alla illegala invandrare, spåra upp dem och förvara dem tills de kan utvisas. Tvinga deras hemländer att ta emot dem. Utvisa alla invandrare som begår brott. 

Dra in allt stöd till illegala invandrare. Låt endast mycket knappa bidrag utgå till nyanlända. Först efter erhållet medborgarskap skall de ha rätt till samma bidrag som svenskarna. Medborgarskapet skall endast vara tillgängligt för den som kan språket och känner till svenska lagar – och kan visa detta genom att klara obligatoriska prov. Dessa prov skall först kunna erläggas efter tio års vistelse utan legal anmärkning. 

Underlätta för de laglydiga invandrare som vill fly gettona att kunna etablera sig utanför dessa. 

All offentligt utövande av religiösa ceremonier förbjuds. Detta får endast ske enskilt och i kyrkor, moskéer och synagogor. Böneutrop förbjuds följaktligen. (Klockklang, kulturarv och nationell symbol kan behållas). 

Ge mycket frikostiga bidrag till dem som vill återvända till sina hemländer. Detta skulle vara en mycket lönsam verksamhet för det svenska folkhushållet. 

Verka för detta överallt, i alla fora! Var sedan glad! Det har du då förtjänat!  

Anders Leion