Minns ni att jag nyligen (28/9 2021) skrev ett inlägg om konstnärerna Aguéli och Zorn? Jag har nu fått ett svar från en representant för det tvångsfinansierade konstetablissemanget.

Representanten förklarade att Aguéli och Zorn har ”två helt olika förhållanden till måleriet”. Han menade alltså att jag inte är tillräckligt lärd i konstens mysterier och därför inte bör uttala mig.

Han förklarar vidare hur de två skiljer sig åt i avsikt och teknik med mera. Saker jag finner intressanta, men irrelevanta.

Jag har nämligen rätt att säga vilken av dessa målningar jag tycker är bäst. Jag behöver inte heller känna till alla detaljer om gitarrspelets konst för få säga att jag tycker att Jimi Hendrix är bättre än Robert Plant.

Visst får folk be mig hålla käften och inte ha en åsikt om konst, musik och litteratur. Visst får folk tycka att jag är okunnig eller att jag har fel. Men jag har likväl rätt att öppna käften.

Han menar att eftersom Aguéli och Zorn är olika, olika genrer, kan man inte (får man inte?) ha en åsikt om vilken av dem som är bäst.

Det betyder, överfört till musikens värld, att jag inte, eftersom det är olika genrer, får fråga min kompis om vem som är bäst, Beethoven eller Sven Ingvars?

Frågan handlar om vilken av dem han tycker är bäst, alltså vilken av dem han gillar.

Representanten för konstetablissemanget menar att en sådan frågan är ”poänglös”. Jag tycker inte det, jag tycker att det finns en poäng med att veta vad folk gillar för konst.

Särskilt när detta folk betalar för den.

När man vet vad folk gillar kan ta reda på hur mycket av deras pengar som går till sådant de gillar och hur mycket som går till sådant de inte gillar.

I min lilla opinionsundersökning på sociala medier visade det sig att Zorn är ENORMT populärare än Aguéli. Jag blev inte överraskad.

Representanten för konstetablissemanget har missförstått mig. Han tror att jag krävt att skattemedlen till Aguélimuseet ska strypas. Jag har aldrig ställt något sådant krav. Jag anser endast att skattebetalarna borde ha mer inflytande över vilken konst deras pengar går till.

Hur detta ska gå till vet jag inte.

Representanten går sedan vidare till att med raseri angripa denna halmgubbe genom att kalla mina åsikter ”inskränkta” och ”okunniga” och varna för att om mina idéer skulle få spridning skulle vi snart befinna oss i en situation liknade den i Nazityskland.

Ja, han skrev faktiskt så…

Om jag inte missminner mig så förbjöd Hitler konst han inte gillade. Något sådant har jag aldrig föreslagit.

Nedan ett exempel på tvångsfinansierad offentlig konst i Uppsala. Enligt skattefinansierade Sveriges Radio ”förgyller”, dvs. ”utsmyckar”, detta föremål Centralstationen:

Han avslutar med att undervisa mig om att konstnären idag inte är en hantverkare som arbetar på uppdrag för att ”utsmycka ett rum”. Men det är ju just det de är! Kommunerna köper svindyra och jättefula saker av konstnärerna som de ställer ut på torgen i svenska städer.

Vi som avskyr denna nedskräpning måste trots allt betala för den.

Jag har ALDRIG talat om förbud. Det jag talat om är skattebetalare borde ha mer inflytande över till vilken konst deras pengar går. Folk får självklart måla och skulptera vad de vill och hur mycket de vill.

Det är orimligt att en liten grupp ”lärda” personer inom konstetablissemanget ska kunna plocka miljontals kronor av medborgarna för att ställa ut saker på gatan som de flesta av dem som betalat för sakerna betraktar som skräp.

NOT: Jag har inte namngett representanten för konstetablissemanget, då meddelandet skickades till mig privat.

Du kan visa din uppskattning för skribenten genom att donera via swish till 0760078008 eller bli månadsgivare på Patreon

Klicka här för att gilla min sida på Facebook.