PATRIK ENGELLAU: Sommarprat

Jag tillhör den, som det känns, växande skara radioapparatsinnehavare som inte lyssnar på statsradions sommarpratare och som nästan skryter med denna avhållsamhet. Med det menar jag inte att alla statsradiopratare skulle vara dåliga, ty så är det inte, men inslaget av politiskt korrekta och värdegrundmässigt inställsamma tänkare är så stort att risken för att jag ska bli på dåligt humör om jag lyssnar är långt större än chansen att jag ska bli glatt förvånad över motsatsen.

När Mikael Willgert, grundare av och ansvarig för internetkanalen SwebbTV, för några månader sedan ringde till mig och förklarade att han tänkte planka statsradions framgångsrika sommarpratarkoncept med den skillnaden att pratarna inte skulle väljas ur den vanliga sump av politiskt korrekta samhällstyckare som brukar komma i fråga. Sedan frågade Mikael om jag själv hade lust att medverka som sommarpratare.

Jag tyckte det var stort, inte bara eller ens i första hand av att själv bli tillfrågad utan av Willgerts fräcka utmaning mot statsradion. Vinter- och sommarpratet är P1:s populäraste program (och troligen det enklaste att kopiera) och det känns rätt kaxigt att ge sig på flaggskeppet i statsradioflottan. Att SwebbTV med jämförelsevis obefintliga ekonomiska resurser törs ge sig in i den kampen är imponerande.

Att SwebbTV med sådan djärvhet kastar handskar omkring sig hade naturligtvis kunnat slå tillbaka. Det handlar trots allt om att lansera en ny sommarpratarprodukt på en marknad som inte karaktäriserats av så mycket entreprenörskap och innovativitet eftersom radion – och ännu mer teven – är ett statligt monopol. För en utomstående som jag finns inga tillförlitliga mått på uppstickarprogrammets framgångar – ännu har bara tre veckors dagliga program presenterats – men att döma av lyssnarnas kommentarer ser det ut som en succé. Visst, det går att föreställa sig att kommentarerna skulle vara fejkade men det behövs en administrativ apparat för att sköta ens en dålig fejk news-fabrlk och jag har svårt att tro att Mikael lyckats bygga både en imponerande sommarpratsanläggning och, på samma gång, en fabrik som jobbar med att hitta på lögner om praten.

Inom senast ett och ett halvt år bör Sverige ha en ny regering som ska börja återföra landet till ordningen. Än har partierna inte börjat att tänka på detta. Uppgiften är mycket svår eftersom partierna inte kan utse och börja träna en regering förrän det finns något som liknar ett valresultat. Grundtipset är därför att Sverige inom överskådlig tid får en otränad regering som ska försöka ta sig an ett sammansvetsat gäng inom ”the deep state” (statens apparatfolk) vars främsta ambition inte är att göra något nytt och djärvt utan i stället att sticka käppar i hjulet för nya och djärva saker.

Men med sina pratare samlar SwebbTV nu ihop några av de mest lovande, kunniga och partipolitiskt obundna figurer landet kan visa upp som tänkbara framtida ministrar i en framtida alternativ regering. Eller vad sägs om Peter Springare som inrikesminister med uppgift att få slut på kriminaliteten, P-O Eriksson som ekonomi- och näringslivsminister, Lennart Bengtsson som miljöminister? Gradvis kompletterar de varandra tills det blir en hel regering. Själv skulle jag förresten vilja bli utbildningsminister. Willgert skulle kunna bli chef för statens mediepolitik med främsta uppgift att säkerställa yttrandefriheten. En gång i veckan kan dessa personer inför valet träffas till påhittade regeringssammanträden där de får tillfälle att inför svenska folket på SwebbTV diskutera politiken och därmed sätta den politiska agendan inför det kommande valet. Politikerväldet ska inte ha monopol på att prata politik. För övrigt vet vi redan vad de pladdrar om.

Patrik Engellau