När jag växte upp betraktades narkotikahandlare som kriminella och deras köpare som offer för ett beroende. Idag har pendeln svängt. Det beror på att narkotikahandeln i hög grad styrs av kriminella med utländsk härkomst. Dem får man inte stigmatisera. Därför lägger man hellre skulden på köparna.

Det senaste exemplet är SVT:s inslag om ett brottmål i Göteborg där fyra män dömts för grovt narkotikabrott och där man berättar mer om köparna än om langarna.

”Enligt polis och åklagare är många av köparna småbarnsföräldrar från välbärgade områden i hela Storgöteborg”, vet SVT att berätta och kammaråklagare Johan Udén slår fast att ”Man fick en tydlig bild av vem som är kokainköpare i det här ärendet”.

Det framgår inte vad som betraktas som många i sammanhanget. Vad som dock framgår med all önskvärd tydlighet är att kammaråklagare Johan Udén vill flytta fokus från langarna till köparna. Det är också viktigt att framhålla att de bor i ”välbärgade” områden. Alla är lika goda kålsupare, ingen skugga må falla över orten, liksom.

Även den utredande polisen Johan Ekström lägger stor vikt vid att framhålla att narkotikaköpare har ett lika stort ansvar som narkotikalangarna. Han nämner inte att narkotika ger ett beroende, som i sin tur gör brukaren beroende av langaren, för det passar inte in i narrativet. Här gäller det att till varje pris få fram budskapet att kriminaliteten minsann finns överallt och i nästan samma utsträckning:

”Det rör sig om en omfattande kokainförsäljning som genererat stora pengar till ett kriminellt nätverk i Göteborg. På så sätt är kokainköparna viktiga möjliggörare för grov organiserad brottslighet”, säger han.

Många av köparna har aldrig haft med polisen att göra tidigare, men köper ändå knark regelbundet, berättar SVT vidare och Johan Ekström upprepar med eftertryck:

”Därmed sponsrar och göder de ett kriminellt nätverk.”

Ur säcken i påsen, som min pappa brukade säga. Här har farbror polisen lärt sig av självaste statsministern, minsann. För två år sedan, i augusti 2019, sa Stefan Löfven precis samma sak, nämligen att ”de rikas knarkande göder gängkriminaliteten”.

De ”rikas” knarkande, märk väl. Att även de sämst bemedlade bland narkotikalangarna sannolikt tjänar mer på en vecka, än ”rika” tjänat på en månad finns liksom inte på kartan. Narkotikalangarna är offer för de ”rikas” maktutövande, liksom.

Vilket trams! Innan Sverige översvämmades av kriminella ”grupperingar” med utländsk härkomst fanns inte på kartan att skylla narkotikahandeln på köparna. Vem skulle någonsin ha sagt att Kenta och Stoffe eller deras knarkande vänner gödde den grova kriminaliteten? Ingen. De var missbrukare, fast i ett beroende, offer för giriga narkotikahandlare.

Men nu, när narkotikahandeln numera till stor del utförs från de påstått ”utsatta” områdena, som generellt omgärdas av enorma kollektiva offerkoftor, pekar man istället ut narkotikaköparna som de verkliga bovarna. Beroendet pratar man inte om, inte heller om langarnas vinster.

Låt mig vara tydlig här. Jag tycker inte nödvändigtvis att missbrukare ska ges en offerroll. Däremot anser jag att man ska vara konsekvent oavsett etnicitet. Narkotikahandel är inte mindre vidrigt för att brotten till stor del begås av ”nysvenskar” och missbrukare blir beroende oavsett om de är rika eller fattiga. Att larva runt och försöka släta över grov kriminalitet på det här sättet är direkt oanständigt.

”Tar du ett jobb som kokainförsäljare så riskerar du ett fängelsestraff, det tror jag är en viktig signal för de som funderar på att ta ett sådant jobb. Jag hoppas att de har lärt sig något när de kommer ut och går vidare med annat” säger kammaråklagare Johan Udén till sist.

Man kan inte låta bli att undra hur det står till när en åklagare ser narkotikahandel som ett jobb och langare som ”försäljare”. Men vi får hoppas han får rätt. Att ”kokainförsäljarna” verkligen lär sig sin läxa och går vidare med annat. För det är klart att de här grabbarna helst vill vara hederliga och betala skatt som vi andra. De handlar ju inte med narkotika för ekonomisk vinning utan för att de inte haft något annat val. Kanske kan de äntligen gå vidare nu – om bara de hemska välbärgade vita svenskarna kunde sluta tvinga dem att sälja narkotika.

BILD: Jordan Belfort (Leonardo DiCaprio) sniffar kokain. Ur filmen The Wolf of Wall Street (2013).