PATRIK ENGELLAU: Roffe-taktiken

Det finns saker i mitt förflutna som jag skäms för. Låt mig bara nämna ett exempel vars speciella logik jag tycker nu för tiden ofta upprepas i nationell eller internationell skala. Jag var kanske sju eller åtta år och brottades på mattan i vardagsrummet med en jämnårig granne som hette Roffe. Roffe höll på att vinna ganska övertygande. Jag letade desperat efter en räddning. Så förvred jag ansiktet och sa med avsmak: ”Fan, Roffe, du har mökat! Jävlar vad du stinker.” Roffe såg förvånad ut och släppte taget varvid jag slank ur hans grepp. Matchen ställdes in.

Jag hade gett Roffe en oschysst dolkstöt i ryggen. Det fungerar bara på hedervärt folk med känsla för fair play. Om Roffe hade varit ett snäpp mer infam hade han i kraft av sin fysiska överlägsenhet kunnat mosa mig i plytet så att näsan blivit en blodig massa och ögonen murats igen. Men det gjorde han inte. Han stod bara och såg generad ut och lomade sedan iväg.

I sin mest generella form är Roffe-taktiken en gambit som tillgrips av en förlorande part som känner sig hjälplös och kringränd och därför i desperation griper efter vad slags motdrag som helst: atomvapen, mördarbrigader typ assassiner, dolkstötar i ryggen eller, som i mitt fall, anklagelser för grovt asocialt beteende.  

Häromdagen skrev jag om att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) anklagar kreti och pleti för fake news och konspirationsteorier. Jag tycker att myndighetens tillvitelser är ungefär som mina fjärtanklagelser mot Roffe. MSB och andra myndigheter känner en tilltagande kritik från medborgarna, oftast framförd på sociala medier eftersom de andra medierna inte är lika snabba, om än inte helt ovilliga, att ifrågasätta myndigheter. Trots att många medborgare är foliehattar är medborgarnas – och många epidemiologers och andra läkares – samlade kritik mot coronapolitiken så massiv, utbredd och vetenskapligt grundad att MSB inte lyckas försvara sig på det sätt som är normalt i ett väluppfostrat, civiliserat och demokratiskt umgänge, nämligen med rimliga argument.

I stället tillgriper MSB Roffe-taktiken. Den presenteras i studien Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning och går sammanfattningsvis ut på att svenska myndigheter definitionsmässigt har rätt och att alla som inte håller med är anhängare av en konspirationsteori. I praktiken betyder detta att myndigheterna med MSB som härförare egentligen inte behöver bry sig om någon annan än sig själva eftersom alla som säger något annat är anfäktade av fake news.

Roffe-taktiken är alltså att anklaga sin motståndare för att ha mökat och därmed ha skändat luftrummet till den grad att andra med fog kan ta avstånd från motståndaren. En som med full kraft rammades med Roffe-taktiken var president Trump – med rätta naturligtvis eftersom den som en gång sagt ”grab´em by the pussy” aldrig kan tillmätas något förtroende i ett demokratiskt samhälle – vars alla åtgärder och uttalanden betraktades som Roffe-mökar i världsklass.

Patrik Engellau