HITTAT PÅ NÄTET: Svensk seger i slaget vid Saladen

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Saladen var ett fältslag mellan Sverige och Ryssland under stora nordiska kriget den 19 mars 1703. Svenskarna vann en vann en övertygande seger, trots att man var betydligt numerärt underlägsna.

Den svenska armén var formerad i en rak linje där Adam Ludwig Lewenhaupt kommenderade den högra flygeln medan Johan Adolf Clodt von Jürgensburg kommenderade den vänstra. Grenadjärerna var placerade längst ut på sidoflyglarna. Artilleriet placerades i centern, och hade kavalleri och infanteri som kantskydd.

Den rysk-litauiska armén var formerade med ryskt infanteri i mitten och det litauiska kavalleriet ute på flyglarna. Trupperna var placerade bakom 188 fasta hinder och ännu längre bakom denna linje fanns en vagnborg. Framför infanteriet fanns 11 kanoner. 30 skvadroner kavalleri var placerade på den högra flygeln och 20 på den vänstra.

Svenskarna dödade 576 ryssar och ytterligare ryssar höggs ned under flykten från slagfältet av förföljande svenskt kavalleri och litauiska bönder. 11 kanoner erövrades tillsammans med 500 vagnar lastade med ammunition, proviant och ett flertal fanor.

Karl XII blev mycket imponerad av Lewenhaupts insatser under slaget.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Ett vida kraftigare motstånd mötte ryssarne i Kurland, där befälet fördes av den duktige general Adam Ludvig Lewenhaupt, en man som längre fram skulle få ett betydelsefullt inflytande på Sveriges öden. ”Den latinske översten”, såsom Lewenhaupt kallades på grund av sin lärda uppfostran, vilken ingalunda varit avsedd att utbilda honom för krigiska värv, hade vid 25 års ålder beslutit övergå till krigarbanan. Men som fredstiden här hemma — det var år 1684 — ej gav honom tillfälle att i svenska armén vinna krigisk utmärkelse, tog han anställning vid den kejserliga krigshär, som i Ungern kämpade mot turkarne. Där ådagalade han stor tapperhet. Sedan fick han anställning som major och därefter som överste vid den hjälpkår, som Karl XI skickade till Nederländerna i kriget mot Ludvig XIV. Därigenom kom han att få sin egentliga fältherreutbildning efter den nederländska skolans regler.

Såsom befälhavare i Kurland närmast under Stuart tillbakaslog Lewenhaupt de påträngande ryssarne den ena gången efter den andra; och efter en seger år 1703 över en sexfaldigt överlägsen fientlig armé blev han utnämnd till generalmajor och Stuarts efterträdare. Hans vackraste bedrift blef emellertid segern vid Gemäuerthof, söder om Mitau, år 1705, där han med en mycket underlägsen styrka i grund besegrade den ryske fältmarskalken Scheremetjev. Ryssarnes förluster utgjorde 6,000 man eller nära på lika mycket folk, som Lewenhaupt förfogade över i striden. Det var en bragd, som ställde honom i främsta ledet bland Karls generaler.

Fortsätt läsa Grimbergs berättelse här

BILD: Adam Ludwig Lewenhaupt (1659-1719)

Redaktionen