Innan vindkraftverken började byggas hade vi i Sverige en mix av vatten- och kärnkraft för vår elförsörjning. Kärnkraften är en baskraft som på vinterhalvåret ligger på maxkapacitet och på sommarhalvåret genomgår underhåll och ligger då på minst halv kapacitet. Vattenkraften är en reglerkraft som, till skillnad från kärnkraften, snabbt kan öka och minska i takt med den dygnsvarierande konsumtionen. Detta är en robust och leveranssäker kombination.

Eftersom politiken inte varit överens om framtida kärnkraft och vattenkraften inte får byggas ut återstår det att uppgradera befintlig vatten- och kärnkraft samt att bygga nya kraftslag om mer el ska produceras. Av möjliga energislag som vindkraft, solkraft, vågkraft, biomassa och geotermisk värme har vindkraften fått en rejäl skjuts och levererade med landets 4 363 verk under 2020 ca 27 TWh av landets ca 150 producerade TWh enligt vindkraftintressenteras organisation Svensk Vindenergis hemsida. En TWh är 1 000 000 000 kWh. Effekten mäts i MW. Ett stort vindkraftverk kan ha sex MW installerad effekt och leverera ca 20 000 000 kWh per år.

Vindkraft kan byggas på land och till havs. Det viktigaste är att man har ett gott vindläge, helst en årsmedelvind på över sju meter per sekund. Högre upp blåser det mer och ju högre man bygger verken desto mer energi produceras. Verken får inte stå för nära varandra, då mojnar vinden och nästa verk producerar för lite. Man anser att om det är ett avstånd på över sex gånger rotordiametern så är det ok men helst mer. Vidare får inte tillståndet för vindkraft inkräkta på försvarets intressen, rovfågelrevir eller andra arter som har ett formellt skydd, skyddade områden och så kan kommunen lägga in sitt veto. Ljudnivån vid bostäder får inte överstiga 40 dB och antalet roterande skuggtimmar får inte överstiga åtta per år. Ett verk kan skugga när solen skiner och skugga närboende på olika avstånd beroende på solens position. Det är bara de roterande skuggorna som räknas som störande. Det kommer flera villkor med tillståndet och mycket detaljer som till exempel hur man kan skydda fladdermöss från att krocka med verken.

Processen för ett tillstånd kan vara lång. Det börjar med att en projektör gör egna undersökningar om hur mycket det blåser på den tänkta platsen och om det finns andra motstående intressen som man måste hantera. Projektören är oftast ett mindre bolag som stöds av ett större. Projektören äger projektet och driver projektet framåt. Efter den första undersökningen går projektören vidare med att kontakta kommunen och länsstyrelsen för att se vilka planer det finns för det tänkta området. Sedan gör projektören ett samrådsunderlag som ska kommuniceras med olika myndigheter, organisationer, närboende samt andra berörda. När samrådet är färdigt kan projektören lämna in en ansökan till miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen. Den gör en bedömning om ansökan är komplett och kan kräva in flera handlingar. En fråga går till kommunen där verken är tänkta att byggas om den kan tillstyrka etableringen. Om det blir ett nej så kan man inte gå vidare. Om det blir en tillstyrkan gör man en kungörelse som alla kan ha synpunkter på. Därefter kan tillstånd erhållas av delegationen. Detta kan överklagas till Mark- och miljödomstolen vars beslut kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Processen kan ta upp till tio år. Antal verk i en ansökan varierar starkt. Den största byggnationen idag finns i Piteå kommun med tillstånd för 1 101 verk som är 200 meter höga. Ytanspråket är där 50 000 hektar eller ca 100 000 fotbollsplaner.

Efter tillståndet kommunicerar tillståndsinnehavaren med en tillsynsmyndighet på kommunen eller länsstyrelsen som ska se till att alla planer och villkor följs under en tillståndsperiod på kanske 35 år. Tillståndet kan nu ha bytt ägare. Projektören har då sålt tillståndet till ett annat bolag som har för avsikt att uppföra och driva vindkraftverk i enlighet med tillståndet. Denna nya ägare kan naturligtvis därefter sälja hela eller delar av verksamheten.

Verken håller inte så länge, kanske 25 år, men man ger marginaler för att igångsättning, eventuella förseningar och avveckling ska hinnas med. Kan även hända att de kan bli lite äldre än 25 år. Under tiden verken är i drift händer mycket. Inkörningsperioden är ca 1 år, sofistikerade system kan fallera, verken ska underhållas, rotorblad kan gå sönder och i sällsynta fall kan verk trilla. Det är vanligt med klagomål från närboende.

Ju mer det blåser desto kortare blir livslängden. Om det blåser mycket går elpriset ner och vice versa allt enligt teorin om tillgång och efterfrågan. Mindre verk kan i dag ersättas genom re-powering. Man byter då till ett modernare verk efter en ny tillståndsprocess. I dagens ansökningar tar man i rejält och ansöker om max 350 meter höga verk. Till havs kan man bygga större verk anpassade till havsmiljöer. Man pratar redan om 15 MW verk. Teknikutvecklingen har gått och går väldigt snabbt.

Henrik Wachtmeister är lantmästare vid Sveriges Lantbruksuniversitet 1983, gift, 4 barn, bor i Höganäs och är snart pensionär. Han har varit engagerad i många föreningar samt kommunrevisor, nämndeman vid Hovrätten i Malmö, ledamot av polisnämnden i Helsingborg, VD för AB Knutstorps Gård och är nu vice ordförande i Föreningen Svenskt Landskapsskydd.