MOHAMED OMAR: Blattesvenska

När mina barn var små bodde jag i utanförskapsområdet Gottsunda i Uppsala. Mina barn började på förskolan där. Men när jag märkte att de började prata dålig svenska, bestämde jag mig för att byta till en mer svensk förskola längre bort. Det var en extra ansträngning att skjutsa dem varje morgon – och en extra utgift för bensin – men det var värt det för att de skulle få ett bra språk.

Det ironiska var att när grabbarna började på högstadiet lade de sig till med blattesvenska eller rinkebysvenska i alla fall. Detta trots att deras högstadium var en väldigt svensk friskola i centrala Uppsala. Det är en sådan där skola där den ”vita” medelklassen sätter sina barn för att fly mångkulturen som de röstar på. De artikulerar dock inte sina motiv så, utan kanske hellre pratar om trygghet och studiero.

Det kändes förstås som ett nederlag för mig som förälder. Jag som hade kämpat för att barnen skulle få ett bra språk, och så kom de ändå hem och pratade blattesvenska!

Det är dock inte så illa som det låter. Grabbarna kunde riktig svenska. Den ”brytning” de hade anammat var inte en brytning utan en del av en slang. När de var med sina kompisar och ville spela allan ballan snackade de rinkebysvenska, men när de umgicks med andra sociala grupper pratade de bra svenska. Min äldste son har redan växt ifrån blattesvenskan. Den var en fas.

När jag läste lingvistik på Uppsala universitet ingick de övningar i att skilja rinkebysvenska, en så kallad ”sociolekt”, från invandrarbrytning. Vi fick lyssna på ljudinspelningar av invandrare som pratade dålig svenska och ungdomar som pratade rinkebysvenska.

Det är dock tråkigt att ungdomar som vill vara coola pratar en slang som förknippas med icke-svenskar. Det betyder trots allt det svenska nedvärderas. Och det gillar jag inte. Framför allt inte eftersom de beteenden som förknippas med blattighet, alltså de beteenden som hör ihop med blattesvenskan och att vara cool på detta sätt, är allt annat än bra.

Titta till exempel på den här videon med en ung man som demonstrerar skillnaden mellan blattighet och svennighet:

Det svenska förknippas med mesighet och töntighet, men också med dygder som ärlighet och skötsamhet och ett snällt beteende. Blattighet förknippas med coolhet, men också med asociala beteenden, aggressivitet och machismo, samt kriminalitet.

Blattesvenskan har spridits till ”vita” eller ”gammelsvenska” ungdomar som imponeras av blattigheten. Titta till exempel på den här videon som visar en ung kille som besöker, eller snarare vallfärdar, Rinkeby:

Medan de flesta föräldrar som bor i invandrartäta utanförskapsområden vantrivs och helst skulle vilja flytta till lugna ”vita” medelklassområden, tycker många ungdomar att det är coolare att bo i områden som Rinkeby.

När jag postade videon på Facebook kommenterade en av mina vänner:

”Synd att han inte blev rånad. Han kanske hade vaknat upp ur sin romantisering då.”

Och en annan:

”Min son visade ett liknande klipp för ett tag sedan. De är i alla fall så pass smarta att de förstår att man åker till sådana ställen tidigt på morgonen när de flesta där sover.”

Fler än jag tycks ha noterat att det är ganska lugnt i utanförskapsområdena fram tills ungefär efter lunch. Värstingarna som ”gör kaozz” behöver vila. Så var det i Gottsunda.

Jag postade följande fråga på Facebook och Twitter:

”Hur vanligt är det att ungdomar pratar ”blattesvenska” fast de kan prata riktig svenska?”

Jag fick hundratals svar. Alla var överens om att detta är vanligt. Många ”vita” medelklassföräldrar berättade hur deras ungdomar, liksom killen i videon ovan, hänförts av blattigheten och lagt sig till med tillhörande klädstil och slang.

”Jag tycker det verkar ganska vanligt, min dotter har en lärare som pratar så, han använder även Aina när han pratar om polisen, tillägger att vi bor i en byhåla i Skåne.”

”Vanligt, men många kan växla mellan de båda utan ansträngning. De vet när de ska säga damma och när de ska säga äta. Värre är svärmeriet för islam. Sökandet efter ett rättesnöre i livet när man är ung och osäker. Där är din video om att välja bort islam, att man kan leva anständigt och vettigt utan att vara troende, så bra tycker jag. Men har inte fått den mig närstående personen att se filmen på Youtube.”

”Nästan alla ungdomar på jobbet pratar så förutom dom som kommer från landet.”

”Mer regel än undantag och väldigt tragiskt.”

”Jättevanligt. Det är ingen brytning, det är en dialekt och ett tillhörighetstecken.”

”Barn och unga i Malmö låter som Zlatan – oavsett ursprung…”

”Förmodligen rätt vanligt bland fotbollskillar i storstad. Tycker att Erik Ring i AIK har den typen av stackato, till exempel.”

”Ett sätt att verka tuff och inte allt för svennig, ja.”

”Har en svensk kille på mitt jobb som växlar väldigt kvickt beroende på vem han pratar med.”

”Problemet är att ghettokulturen hyllats i USA och dessa influenser har importerats hit. Sverige hungrade efter sina egna ghetton, det skulle bli ett exotiskt inslag. Det började med latin kings, de fick en flygande start trots atr inte någon av den är någon talang..”

”Det är nog ganska vanligt tyvärr, det är skrattretande när man hör ’vanliga’ svenska ungdomar prata blattesvenska, de umgås med invandrare, tar efter dom och pratar med dialekt fast de är infödda svenskar.”

Det verkar finns en brist på svenniga sätt att vara cool på som förmår attrahera ungdomar. Man bör också betänka att blattigheten med dess stil och språk omhuldas av kulturetablissemanget och får draghjälp av public service. Det är med andra ord inte så rebelliskt.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera till mig genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Mohamed Omar