LENNART BENGTSSON: Har hållbarheten blivit mer profitabel än lönsamheten? 

Pensions – och sparfonder börjar alltmer ställa etiska krav på sina investeringar. Som följd av ett förhöjt engagemang för miljö och klimat har världens stora investeringsfonder som BlackRock börjat fokusera i vad som betraktas som hållbart i ställer för vad som är lönsamt. Svenska företag gläder sig och gillar att stoltsera med höga platser i hållbarhetstabellerna.

Investeringar flyttas från företag i fossil energi till företag som sysslar med förnybar energi även om de senare ännu inte är lönsamma eller ger utdelning. Att de överhuvudtaget kan hålla sig flytande beror på generösa statliga bidrag som allmänhet via skattsedel eller genom särskilda elavgifter står för.

Om efterfrågan stiger för en aktie går kursen upp. Det kan leda till stora ökningar av aktievärdena. Men det kan vara fiktiva värden som lätt förväxlas med verkliga värden. Exemplen är legio och visar att nästan allt kan säljas med profit så länge en efterfråga kan uppehållas. Ett roande exempel är tulpanmanin eller spekulationen i holländska tulpanlökar från 1630-talet. Värdet av en extra sällsynt tulpanlök kostade till slut lika mycket som en patriciervilla i Amsterdam. Sentida bubblor är väl kända och behöver inte upprepas här. De flesta minns den allvarliga ekonomiska krisen under 2008 som drevs fram av en amerikansk bostadsbubbla och sofistikerat finansfiffel. Att köpa aktier utan utdelning eller med en orimligt hög sådan bör ses som en allvarlig varning hur hållbara och klimatinriktade företagen än utger sig för att vara.

Fördelen med löften om moral och etik är att de närmast är kostnadsfria. Företagen behöver bara anställa någon eller några unga aktivister som säkert klarar av att göra nästan allt hållbart på papperet. Clas Ohlssons motto ”Härifrån till hållbarheten” överträffar det mesta inte minst från ett företag som i hållbara verktyg knappast kommer i närheten av vad gamla järnhandlare klarade. Hållbarhet är för det mesta ett tomt ord.

Under senare tid har brist på aktieutdelningar börjat skapa problem. Detta har inte minst varit fallet under Coronakrisen och relaterat till regeringens stödpaket.

Detta har påverkat alla som är ekonomiskt beroende av utdelningar på värdepapper. Dit hör till exempel Kungl. Vetenskapsakademien, investmentbolag och stiftelser som Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen och många andra. Oktogonen har under fjolåret tvingats till aktieförsäljningar i miljardbelopp i företag som Volvo, Sandvik och Essity motsvarande större delen av sina tillgångar i dessa bolag för att klara sina pensionsutbetalningar. Ännu har man dock inte tvingats avyttra några av kärntillgångarna i Svenska Handelsbanken. En tvingad försäljning leder till pressade priser med gynnsamma tillfällen för dem som kan betala och kan glädja sig av att komma över aktier i lönsamma företag.

Med andra ord hur hållbar och klimatriktig en tillgång än kan förefalla går det inte längre att ignorera en reell verklighet där riktiga värdetillgångar med regelbundna och tillförlitliga utdelningar kan garanteras. Hållbarhet och klimatriktighet låter bra men utan riktiga värden blir även den bästa hållbarhet en chimär. Att sitta med stora vindfarmar i Norrlands inland utan tillräckliga kraftledningar söderut kan visa sig lika olönsamt som att sitta på fossila energikällor. Därtill kommer allt starkare kritik från dem som oroas över alla dödade fåglar, fladdermöss och nyttiga insekter och en våldförd natur. Hur skadliga de lågfrekventa ljuden är för hälsan är ännu inte helt utrett. För de som drabbas är det emellertid en psykisk belastning.

Lennart Bengtsson