BITTE ASSARMO: Liv Ullmann – En hyllad skådespelerska och regissör fyller år

Liv Ullmann slog igenom i Ingmar Bergmans Persona, men det var som Kristina i Utvandrarna som hon lade världen för sina fötter. Hon föddes den 16 december 1938 i Tokyo, Japan där hennes far Viggo Ullmann var utlandsbaserad flygplansingenjör. När andra världskriget bröt ut flydde familjen till Toronto i Kanada. Fadern dog i en olycka 1944, och efter kriget reste Liv Ullmann hem till Norge med sin mor Janna och sin storasyster Bitten.

Liv Ullmann visade tidigt ett stort teaterintresse och som tonåring studerade hon teater på Webber-Douglas Academy i London. Där skedde också hennes teaterdebut, i Anne Franks dagbok. 1957 gjorde hon så filmdebut, i den norska filmen Fjols til fjells.

I mitten av 1960-talet kom hon till Sverige för att spela in den film som blev hennes stora genombrott, Ingmar Bergmans Persona, ett psykologiskt drama med två kvinnor i fokus. Det blev också början på en flera år lång kärleksrelation. Samma år som filmen hade premiär, 1966, fick de sin dotter Linn.

Utåt sett var Liv och Ingmar ett starkt, framgångsrikt kärlekspar men relationen var komplicerad och Ingmar Bergman blev alltmer kontrollerande. Till sist fungerade inte relationen längre. I början av 1970-talet tog hon dottern Linn med sig och lämnade honom. Men när kärleken tog slut tog vänskapen vid och de samarbetade yrkesmässigt under många år. Liv gjorde flera stora roller i hans filmer, däribland Vargtimmen (1968) och Skammen (1969).

1973 spelade hon mot Erland Josephson i Bergmans TV-serie Scener ur ett äktenskap, som också visades som nerklippt film (och som 2003 fick en fortsättning i filmen Saraband). 1978 medverkade hon i Höstsonaten tillsammans med Ingrid Bergman och Lena Nyman. Och Ingmar var inte den enda som såg Liv Ullmanns storhet. När det var dags att filma Vilhelm Mobergs utvandrarepos var det författarens eget önskemål att just Liv skulle spela rollen som Kristina. Hennes make Karl-Oskar spelades av Max von Sydow.

Max von Sydows och Liv Ullmanns rollprestationer är några av de mest kända i svensk filmhistoria. Många har parodierat Liv Ullmanns ”norsksmåländska”, men ännu fler har hyllat hennes sätt att gestalta den milda, men ändå starka, Kristina. Och även om recensionerna var något svala så blev publiksuccén desto större. Filmen blev dessutom än mer populär utomlands, inte minst i USA, där den fick fem Oscarnomineringar, bland annat för bästa kvinnliga huvudroll. Den statyetten fick hon inte, men väl en Golden Globe.

Framgångarna med Utvandrarna och Nybyggarna ledde till många anbud från utlandet och mellan 1970-1990 spelade hon vitt skilda huvudroller i ett 20-tal internationella filmer. I början av 1980-talet flyttade hon också till USA och där har hon bott sedan dess. Under en tid hade hon ett förhållande med skådespelaren John Lithgow. 1985 gifte hon sig med affärsmannen Donald Saunders och bosatte sig i Boston.

Första gången Liv Ullmann fick tillfälle att själv regissera var 1982. Då regisserade hon den kanadensiska filmen Love. Jobbet av mersmak och tio år senare lyckades hon övertyga Nordisk Film i Köpenhamn att satsa på henne som regissör. Sofie (1992), som bygger på en dansk roman, lyckades över förväntan och prisbelönades i flera internationella sammanhang. 1995 kunde hon följa upp framgången med en norsk filmatisering av Sigrid Undsets stora epos Kristin Lavransdotter. Filmen fick inte översvallande bra kritik, men publiken älskade den desto mer och den blev en av norsk films största publiksuccéer.

När Ingmar Bergman en tid senare började dra ner på sitt filmskapande erbjöd han henne att regissera hans manus Enskilda samtal (1998) och den självbiografiska Trolösa (2000). Samtidigt fortsatte hon också att spela teater, om än sporadiskt, både i USA och i Norge. Hon har bland annat spelat titelrollen i Mutter Courage och Nora i Ett dockhem och så sent som 2010 makan och modern Mary Tyrone i Eugene O’Neills familjedrama Lång dags färd mot natt.

Privat har Liv Ullmann alltid haft ett djupt engagemang för människor i nöd och under många år var hon aktiv som ambassadör för UNICEF. Det innebar många resor till oroshärdar runt om i världen, och det hon såg i de flyktingläger hon besökte resulterade i att hon 1989 medverkade till att grunda organisationen Women’s Refugee Commission. Organisationens syfte är att genom påverkansarbete och olika typer av program öka jämlikheten och ge bättre möjligheter till sexuell och reproduktiv hälsa för barn och kvinnor på flykt.

Bitte Assarmo