RICHARD SÖRMAN: Sandra Hila förmedlar svensk mystik på sociala medier

INTERVJU Svensk och nordisk kultur upplever just nu en renässans på Instagram. Unga entusiaster lägger upp bilder, filmer och texter som på olika sätt berör vår nordiska kultur och natur. Det kan handla om folktro, asagudar, vikingatid, konsthantverk eller bara naturromantik. Sandra Hila är en av dem som använder Instagram för att förmedla sin kärlek till den svenska naturen. Det är mystiken hon vill åt. Mystiken som bor i de mörka skogarna och i de djupa tjärnarna.

I en artikel publicerad 13/11 här på Det Goda Samhället – ”Snart får vi en generation svenska eremiter ute i skogarna” – förutsade jag att människor skulle börja söka sig tillbaka till den svenska landsbygden och naturen. Man skulle tröttna på oönskade samhällsförändringar, men också på ständig överstimulans. Många av reaktionerna på artikeln bestod i att säga att det där har redan börjat.

Och faktum är att det finns en nordisk naturtrend på sociala medier och speciellt på Instagram. Unga människor lägger upp bilder, filmer och texter med tydlig inspiration från nordisk naturromantik. Man beskriver sitt ensliga liv i naturen. Man intresserar sig för runor, folktro, medicinalväxter eller kanske bara traditionellt lantliv. Många av inläggen är skrivna på engelska eftersom man vill nå en internationell publik. Skandinavien har blivit exotiskt och häftigt.

En av dem som lägger upp filmer och texter på Instagram med anknytning till svensk natur och kultur är Sandra Hila. På sociala medier kallar hon sig ”Vildemo”. Född och uppvuxen i Göteborg bor Sandra nu med man och barn på landsbygden utanför Eksjö. Sandra är allkonstnär, men har hela tiden den småländska naturen som utgångspunkt för sitt skapande. För tillfället kretsar hennes arbete kring en samling sagor som hon hoppas kunna ge ut inom ett år. Men hon gör också videos och spelar in egen musik. I sina filmer använder hon ofta drönare och låter kameran svepa fram över ett dimmigt småländskt skogslandskap. Se en av Sandras vackra och suggestiva filmer här.

Jag pratar med Sandra via länk och frågar henne varför hon och familjen lämnade Göteborg.

– Jag blev trött på att det var stök hela tiden. Det är människor, ljus och ljud överallt. När jag ville vara kreativ stördes jag av annat som pockade på uppmärksamhet. Jag kände att jag behövde en plats där jag kunde stänga in mig utan att känna mig instängd. Och det blev naturligt med skogen. Så när vi fick chansen att flytta till Småland tvekade vi inte.

– Kan du berätta hur du inspireras av den småländska naturen?

– Det är väldigt ”murrigt” i Småland. Jag tänker på den mörka grönskan, på mossan, på de mörka små gölarna. Det är inte samma pigga gröna färg här som på västkusten. Det kanske har att göra med att gran och tall dominerar: Det är mörkgrönt och mörkbrunt överallt och det ger en trolsk känsla. Jag har så lätt att se alla de former som uppstår av träden, mossan och stenarna som små varelser. Det är där inspirationen kommer. Det uppstår lätt sagor ur det här och det blir gärna läskiga sagor.

– Vad är det för sagor du skriver?

– Det är en sagosamling där jag söker inspiration främst hos bröderna Grimm, men också hos Astrid Lindgren och John Bauer. Jag älskar bröderna Grimms folksagor och hos Astrid Lindgren finns förstås anknytningen till Småland, men också mörkret. Kopplingen mellan Astrid Lindgren och John Bauer är till viss del närvaron av det lilla barnet. Det ska bli en samling fristående sagor för en publik som jag tänker mig ska vara från 12 år och uppåt. Jag ville först skriva för yngre åldrar, men när jag läste upp en av mina texter för mina egna småbarn förstod jag att det inte fungerade. De sa att de aldrig mer ville höra någon av mammas sagor. De är för mörka helt enkelt.

– Är det fantasy i svensk naturmiljö?

– Jag talar hellre om tomtar och troll. Det finns inga alver eller några spöken och andar. Det är snarare varelser, naturvarelser eller små människor som av någon anledning har hamnat därute i den mörka skogen. Det är inte säkert att en konstig flicka som bor i en mosse är ett spöke.

– Upplever du att fler människor gör som du och söker sig ut på landet för att knyta an till svensk natur och kultur?

– Jag skulle säga att det har exploderat. Nu är det fullt med män och kvinnor på sociala media som lägger ut bilder på saker de gör i naturen. De kan ha tusentals följare. Vissa ger sig ut i naturen under en begränsad tid och fotar och filmar. Andra har helt lämnat stadslivet bakom sig och flyttat ut på landet. Det finns till exempel en tysk tjej som heter Lena Henningsen på YouTube [92 400 följare] som har bosatt sig i de norska fjällen. Hon gör fantastiska videos. Och det är typiskt att hon är så ung. Det är 90-talister som upptäcker att de vill komma bort från städerna och ha det tyst omkring sig. Jag tänker också på en svensk familj som bor isolerat på den svenska landsbygden. De visar bara långtråkiga vardagsbilder som när de matar hönsen eller lagar ett staket och får tusentals visningar på det. Jag tror att det här med ”slow living” blir allt större. [Slow living är en livsstilstrend där man medvetet undviker den moderna världens höga tempo.] Människor söker sig bort från städer och bort från ständig stimulans för att leva i stillsamhet.

– Kan du beskriva med ord vad det är du försöker fånga med de videos du gör med drönare och där man ser en dimmig skog och mörka små gölar?

– Det har med frihetskänslan att göra. Naturen blir en bild av friheten. Men det handlar också om mystik. Jag brukar spela in mina filmer tidigt på morgnarna. Då är chansen störst att det är dimma. Och då blir det bäst. Det jag försöker fånga är också mystiken och känslan av en närvaro av något mer än det man kan se. Skogen döljer saker för oss, precis som dimman gör och de mörka små sjöarna.

– Och hur ser du på vårt förhållande till vår svenska kultur i allmänhet?

– Jag tycker människor ska vara mer öppna med sitt intresse för svensk kultur och historia. Man ska inte skämmas för att man tycker svensk kultur är häftig. Fler borde också använda sig av vår natur och kultur för att göra nya saker. Och man ska utnyttja sociala media. Man kan nå ut utanför Sverige då. Och gör man material på engelska blir det ännu lättare att få en publik. Många tycker att skandinavisk kultur är exotisk och häftig. VI har vår underbara natur överallt omkring oss, men vi behöver kanske komma bort från städerna för att se den. Vi är naturromantiker i Sverige och det ska vi fortsätta att vara.

Fotografier av Sandra Hila.

Richard Sörman