HITTAT PÅ NÄTET: Svensk seger i slaget vid Virta bro

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Första slaget vid Virta bro var ett slag under det finska kriget den 27 oktober 1808. Vid Virta bro nära Idensalmi kyrka vann svenskarna under Johan August Sandels ledning, som innehade en omsorgsfullt befäst ställning norr om bron, en seger över ryssarna. Dikterna Löjtnant Zidén och Sven Dufva i Fänrik Ståls sägner behandlar denna blodiga dag.

Finska kriget 1808-1809, som ledde till förlusten av Finland till Ryssland, var en del av napoleonkrigen som rasade i hela Europa 1803-1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Den 27 oktober utgick stilleståndstiden. Samma dag anföllo ryssarne Sandels, som nu förde högsta befälet i Savolax och där utfört flere vackra bragder. Striden stod vid Virta bro. Den är utan tvivel den ärorikaste drabbningen under hela finska kriget. Med 1,800 man tillfogade Sandels här Tutschkoff och hans 5,800 ryssar ett kännbart nederlag med en förlust av bortåt 800 man. Ryssarne inledde striden med att fördriva fältvakten framför bron och rusade sedan i täta massor mot svenskarne. Men då träffades de av det kraftiga motanfall, som Fahlander, Malm och Duncker satte in i rätta ögonblicket. För finländarnes fruktansvärda bajonettstötar veko ryssarne, och då de skulle tillbaka över bron, uppstod där en förfärlig trängsel och manspillan. Det var antagligen då, som Runebergs Sven Dufva eller Bång, såsom han enligt kyrkbok och rullor i verkligheten hette, särskilt utmärkte sig. Runeberg har med skaldens frihet att omdikta förlagt hans bragd till slagets början, men detta strider mot det faktum, att Bång tillhörde Vasa regemente, och att endast Savolax’ jägare deltogo i stridens början. Bång dog ej heller på valplatsen, såsom Runeberg diktat, men blev svårt sårad, och Sandels skall själv ha fäst medaljen för tapperhet i fält på den sårade hjältens bröst. — Bång synes ha repat sig efter sitt sår, följt med de finska trupperna över till Sverige och tillbragt återstoden av sin levnad i Lycksele och Vilhelmina såsom sockenskomakare. En liten gård i Lycksele säges vara uppodlad av honom.

Fortsätt läsa Grimbergs berättelse här

BILD: Björneborgarnas marsch, akvarell av Albert Edelfelt från 1900.

Redaktionen