JAN-OLOF SANDGREN: Kris för den amerikanska patriotismen

Jag har alltid hört att amerikaner är goda patrioter, som inte sticker under stol med att man älskar sitt land. En patriotism som har rötter ända tillbaks till amerikanska frihetskriget 1775 – 83 då man kastade av sig oket från kolonialmakten England. Konstitutionen från 1787 var den mest demokratiska världen dittills hade skådat. Inbördeskriget 1861 – 65 markerade slutpunkten för slaveriet, först i USA och sen i resten av världen. USA fick äran av att ha säkrat segern över nazisterna 1945, återuppbyggt Europa genom Marshallhjälpen och fullbordat Sovjetkommunismens fall 1991.

Man kan kritisera USA för mycket, men det finns skäl till varför Trump valde mottot ”Make America Great Again”. Denna mycket amerikanska känsla av ”Greatness” har knutit samman nationen, överbryggat rasgränser, geografiska avstånd, samhällsklasser, kulturskillnader och religiösa olikheter över hela kontinenten. Ända fram tills nu! Plötsligt verkar det som att detta sammanhållande kitt håller på att krackelera.

Idag ser vi uppretade folkmassor dra runt på gatorna, plundra butiker och bränna upp offentliga byggnader, påhejade och finansierade av samma etablissemang som i fyra år kämpat för att avsätta den folkvalde presidenten. Det låter som en rapportering från något korrupt land i tredje världen, men handlar alltså om USA. Ett land i toppen av välståndsligan, utan akut fattigdom och med världens bästa universitet.

Trumpanhängaren och tillika vapenaktivisten Kaitlin Bennett bestämde sig för att ta pulsen på den amerikanska patriotismen. Hon gav sig iväg till stranden där hon frågade vanliga människor vad de visste om sitt land och dess historia. Frågorna hämtade hon från det formulär som migranter måste fylla i när de ansöker om medborgarskap i USA.

Det visade sig att ingen av de tillfrågade visste varför amerikaner firar 4 of July. Många gick också bet på frågor av typen: Vem var USA:s förste president? Från vilket land erövrade man självständigheten? Vilken sida vann i inbördeskriget?

Även när det gäller mer näraliggande händelser var kunskaperna begränsade. Flera trodde att USA besegrade Vietnam i andra världskriget, andra menade att dom man vann över var Sovjetunionen eller judarna. På frågan om hur många världskrig som utkämpats gissar någon på tre, en annan på fyra. En man var tämligen säker på att 9/11 inträffade 2009, medan en kvinna erinrar sig att det var 2011. Vem Donald Trump besegrade i presidentvalet 2016 visade sig vara en svår nöt att knäcka. Var det Biden? Eller kanske Obama? En tatuerad man smyggooglar på sin mobil ett tag, innan han prickar in Clinton.

Sådär håller det på. Pinsamheter avlöser varandra och man får intrycket att vuxna amerikaner vet mindre om USA, än en genomsnittlig svensk högstadieeelev. Inte heller geografikunskaperna imponerar. Var ligger egentligen Kanada? Gränsar det till Texas? Eller kanske New Mexico?

Givetvis har Kaitlin Bennet redigerat sina videos för att skapa en politisk udd, hon är ju trots allt Trumpsupporter. Man kan också kritisera henne för att intervjua oproportionerligt många svarta eller Hispanics, men det är å andra sidan just de grupperna som står för den största demografiska ökningen. Hennes ”Pop Quiz on the Beach” gör inte anspråk på att vara någon forskarrapport, utan att peka på ett problem som många missat; att allmänbildningen när det gäller det egna landet är häpnadsväckande låg. Detta trots att läskunnigheten i USA är 99 procent, all information finns tillgänglig på nätet och även fattiga områden har god internetuppkoppling. Fanatism kan förklaras på många olika sätt, men en förutsättning för att fanatiska, destruktiva massrörelser av typen BLM ska växa sig starka, är en utbredd okunnighet.

För att avsluta med att vara lite positiv, så verkar alla som intervjuas på stranden vara trevliga människor. Ingen verkar hatisk och alla delar generöst med sig av sina mediokra kunskaper. Många skulle säkert instämma i denne unge mans uttalade att ”America is the Greatest Country on Earth”. Det är bara det att ingen kommer ihåg varför. Eller tycker att det spelar någon roll.

Jan-Olof Sandgren