HITTAT PÅ NÄTET: Slaget vid Stegeborg

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Stegeborg utkämpades vid Stegeborg, den 8 september 1598, mellan hertig Karl, sedermera Karl IX, och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Sigismund segrade i slaget som var den första sammandrabbningen under avsättningskriget mot Sigismund.

Avsättningskriget mot Sigismund var ett svenskt inbördeskrig under åren 1598–1599 mellan polsk-svenske kung Sigismund och hans riksföreståndare i Sverige hertig Karl.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

För Sigismund själv artade sig däremot allt lovande. Kalmar slott och stad, där han landsteg, öppnade sina portar för honom, Stockholm blev utan svårighet intaget av hans folk, och under anslutning från nästan all adel och krigsbefäl i Götaland tågade en del av hans här mot Stegeborg i Östergötland, medan konungen själv med huvudstyrkan tog sjövägen dit.

Här mötte honom hertig Karl, som egentligen ej hade andra stridskrafter att lita till än sitt eget hertigdömes. Men på hans sida stod större delen av den svenska allmogen. Tidigt på morgonen den 9 september, medan dimman ännu låg tät över Slätbaken och dess stränder, intog hertigen ställning vid Stegeborg. Men när dimman skingrades, fann han sig och sin här omringad av Sigismunds trupper.

Striden började. Svenskarne kämpade med förtvivlan, ty utgången kunde ej bli mer än en. Deras led började glesna. Då gav Sigismund helt oväntat befallning, att striden skulle upphöra, fastän anföraren för de polska livtrupperna besvor honom, med en fiendes huvud spetsat på lansen, att fullfölja de vunna fördelarna. Sigismund skall ha givit efter för riksrådet Göran Posses föreställningar, att det ju på bägge sidorna var konungens egna undersåtar, som föllo. Sigismund lät hälsa sin farbror, att han önskade en fredlig uppgörelse, och tillät hertigen att draga sig tillbaka. Så räddades Karl genom Sigismunds vanliga obeslutsamhet från en säker undergång.

Fortsätt läsa Grimbergs berättelse här

Redaktionen