DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Kalmarkriget var ett krig mellan Sverige och Danmark som pågick mellan 1611 och 1613.

På en dansk herredag i februari 1611 lyckades Kristian IV få ett beslut om krig mot Sverige och den 4 april utfärdades krigsförklaringen, som Karl IX mottog i Örebro.

Danskarna började den 3 maj 1611, under Kristian IV:s eget befäl, belägra Kalmar och tog den 27 maj staden. Kalmar slott uppgavs 3 augusti utan strid av hövitsmannen Christer Somme.

Den 11 juni hade Karl IX anlänt till slottets undsättning, samt efter kronprinsen Gustaf Adolfs lyckade överrumpling av Kristianopel den 25 juni, och ankomsten av förstärkningar, vågat en stormning mot det danska lägret den 17 juli. Men kung Karl IX ansåg sig tvungen att dra sig tillbaka till Ryssby, 20 km norr om Kalmar. Där slog han 22 augusti tillbaka ett anfall från kung Kristian vid slaget vid Ryssby.

Utdrag ur boken Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 av Oscar Alin (1878):

Då Jesper Mattsson med sina trupper anländt, företog Karl den 17 juli 1611
en stormning mot det danska lägret, men blef med stor förlust tillbakaslagen
ech drog sig en vecka derefter ett par mil norr om Kalmar till Ryssby, der han lade sin här i ett förskansadt läger. Med yttersta förbittring mottog han här underrättelsen om, att befalhafvaren på Kalmar, Krister Some, utan tvingande nöd och säkerligen förrädiskt redan den 3 augusti öfverlemnat platsen åt danske konungen. I sin harm utmanade Karl sin motståndare till envig, men fick endast grofheter till svar.

På Kalmars förlust följde Ölands och Borgholms. Deremot lyckades Karl efter
tre dagars blodiga strider tillbakaslå det anfall, som Kristian den 22 augusti
företog mot lägret vid Ryssby, och följande månad gick Gustaf Adolf med 2000 man öfver till Ölan, der han den 7 oktober återtog Borgholm. Härmed var årets fälttåg i hufvudsak slut.

Läs hela boken här