HITTAT PÅ NÄTET: Karl XII går över floden Dnepr – ”Med friskt mod gick karolinernas fortsatta marsch åt öster”

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa. Kriget utkämpades mellan Sverige, hertigdömet Holstein-Gottorp och 1710–1713 även Osmanska riket på ena sidan och på andra sidan en koalition bestående av Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland.

Utdrag ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Den 6 juni 1708 bröt Karl upp ur vinterkvarteren och ryckte i snabba marscher mot Dnjeprs biflod Beresina. Armén förde med sig proviant för två månader framåt, ”så att”, såsom Hermelin skriver, ”det ej skall gå an att svälta de svenske så hastigt ihjäl”.

[…]

Så småningom kommo svenskarne fram till Dnjeprs biflod Drut. Även där hade ryssarne gjort starka förskansningar, men sedan Karl genom noggranna rekognosceringar förvissat sig om, var han hade fiendens huvudställning, undvek han denna genom en kringgående rörelse norrut. Vilket hade den verkan, att ryssarne, utan att våga något egentligt motstånd, drogo sig undan och intogo ställning bakom ån Vabitj, ett tillflöde till Drut, vid den lilla staden Holovsin (Golovtjin). Hit sammandrogs största delen av deras armé under befäl av fältmarskalken Sjeremetjev och Peters gunstling furst Mensjikov.

[…]

Striden vid Holovsin betraktade Karl som sin vackraste seger. Med fåtaliga trupper och under svåra förhållanden hade han slagit en stark armé. De bragder, som här utfördes av svenska rytteriet, höra till det märkligaste, ett kavalleri någonsin åstadkommit.

[…]

I och med segern vid Holovsin var vägen över Dnjepr klar. Ryssarne drogo sig tillbaka över floden, och den 8 juli kunde Karl rycka in i Mohilev.

[…]

I trakten av Mohilev stannade svenska armén en månads tid – från den 8 juli till den 5 augusti – för att slå nya broar över Dnjepr samt insamla proviant och furage. Det förråd för två månader, som armén fört med sig från västra Lithauen, var nämligen i det närmaste förbrukat.

[…]

Till slut, när trakten kring Mohilev var alldeles utäten, kunde Karl ej vänta längre utan gick med armén över Dnjepr. Flodövergången verkställdes under dagarna 5 – 8 augusti.

Med friskt mod gick karolinernas fortsatta marsch åt öster. ”Det är ett gott omen”, skriver Cederhielm den 17 augusti, ”att alla äro glade.” Man var bara otålig av längtan att komma fienden inpå livet, och brevskrivaren uttalar en allmän önskan inom armén, då han säger: ”Gud give, tsaren ville med oss våga en batalj och förläna oss lycka, så kunde snart bliva ändskap på det långvariga kriget.”

Läs hela Grimbergs skildring från kapitlet ”Övergången av Beresina och slaget vid Holovsin” här

Redaktionen