HITTAT PÅ NÄTET: Slaget vid Parjakanneva

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Parjakanneva utkämpades mellan 28–29 juli 1808 i Parjakanneva, en myr utanför Kauhajoki, under det Finska kriget. Slaget slutade med en rysk seger. Svenskarna leddes av Carl von Otter och Johan Fredrik Eek.

Utdrag ur Svenskt biografiskt handlexikon (1906):

Eek, Johan Fredrik, krigare. E., en af de finska hjältar, hvilkas minne genom Runebergs sånger blifvit för alltid hugfästadt, föddes den 16 juni 1758 i Raumo i Finland.Föräldrar: t. f. borgmästaren Johan Eek och Anna Sofia Jerlström. E. antogs vid sexton års ålder till korpral vid Lifregementet. 1776 befordrad till fänrik vid Björneborgarna, hade E. avancerat till kapten, när kriget med Ryssland utbröt 1788. Han utmärkte sig här vid flere tillfällen, men i synnerhet i striderna vid Fredrikshamn och Porassalmi samt under det vådliga återtåget till Järvis. 1804 utnämnd till andre major, deltog han 1807 i pommerska kriget och anförde en fältbataljon af Björneborgs regemente i striden vid Kniperfront och belägringen af Stralsund. Följande året inbröto ryssarna i Finland, och E. fick ännu en gång mäta sig med fienden inom sitt eget lands gränser. Af de många blodiga strider finnarna i detta krig utkämpade, deltog E. i öfver tio, bland annat de afgörande drabbningarna vid Siikajoki, Lappo och Juutas, och utnämndes till öfverstelöjtnant. Men han hade nu den smärtan att se sitt boställe uppbrändt, sin bror mördad och sin utplundrade hustru och barn blott med möda kunna rädda sig undan till Sverige. Efter fredsslutet förflyttades han till Helsinge regemente, hvarifrån han 1810 transporterades som bataljonschef till södra skåningarna, 1813 till samma befattning vid upplänningarna och några veckor därefter som öfverste och chef till Jämtlands regemente, från hvilket han i följd af iråkadt obestånd likväl snart måste taga afsked. Han försjönk därefter i allt större och större fattigdom, och nöden gick slutligen så långt, att E., som segrat i så många strider, som i mången dust vågat lif och blod för fäderneslandet och på sitt bröst med välförtjänt beröm bar svenska krigarens förnämsta äretecken, måste, berättar ryktet, för att uppehålla sitt lif en tid arbeta som vedhuggare i hufvudstaden.

Död d. 3 jan. 1820.

Hans anteckningar Kongl. Björneborgs regementes händelser
under 1808–09 års fälttåg förvaras i k. biblioteket i Stockholm.

Gift 1781 med friherrinnan Sofia Kristina von Düben.

Johan Fredrik Eek uppträder i dikten ”Döbeln vid Jutas” i Runebergs diktverk om finska kriget Fänrik Ståls sägner:

Det glömmes ej, du var dock där tillstädes,
Du, som så ofta sågs i stridens lek,
Du, vid vars namn det fosterljud än glädes,
Som djupt har sörjt ditt öde, tappre Eek!
Men du och dina ädla vänner alla,
I kunnen kämpa, icke så befalla;
Det var hans konst, den sjukes, endast hans.
Du stod där, du, men stum, men klingan dragen,
Kall bidde Kothen, sluten red Grönhagen,
Blott Konow svor, och bister röt von Schantz.

Läs hela dikten här

Fänrik Ståls sägner är ett diktverk av Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg, utgivet i två samlingar 1848 och 1860. Det inleds med dikten ”Vårt land” som hyllar fosterlandet och vars första och sista verser senare kom att bli Finlands nationalsång.

Redaktionen