HITTAT PÅ NÄTET: Slaget vid Hummelshof

DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli ) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland. De ryska trupperna, som anfördes av Boris Sjeremetev, stod som segrare.

Det i början segerrika svenska kavalleriet under von Schlippenbach drevs senare på flykten, då det under förföljandet skilt sig från fotfolket, som senare upprevs. Ryssarna utnyttjade sin seger främst till härjningar.

Utdrag ur boken Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 (1881):

Med Pskof såsom utgångspunkt gjorde ryssarne under åren 1701 och 1702 flere infall i Ingermanland och Livland. Redan i slutet af först nämda år led Schlippenbach en allvarsam förlust vid Errestfer samt blef i juli 1702 å nyo slagen vid Sagnits eller Hummelshof, hvarefter mellersta och södra Livland på det rysligaste sätt af ryssarne plundrades och odelades. Tsar Peter vände derefter sina vapen mot Ingermanland. Sedan han med hjelp af sina små örlogsfartyg gjort sig till herre öfver Ladoga, lade ban sig att belägra den vid Nevas utflöde ur denna sjö belägna fästningen Nöteborg, som efter det tappraste försvar dagtingade den 12 oktober. Dessa händelser uppväckte den största förskräckelse i Sverige och Finland och förmådde rådet att å nyo, ehuru förgäfves, hos Karl anhålla om ett ”gloriöst och skyndsamt slut på det polniska verket”, på det att konungen sedan skulle få fria händer att ”frälsa och upprätta sina nödlidande undersåtar”.

Läs hela boken Sveriges storhetstid, från år 1611 till år 1718 här

BILD: Slaget vid Hummelshof. Kopparstick från 1733.

Redaktionen