HITTAT PÅ NÄTET: Slaget vid Gemauerthof


DENNA DAG I SVENSK HISTORIA Slaget vid Gemauerthof var ett fältslag under det stora nordiska kriget som ägde rum den 16 juli 1705, där en svensk armé under generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt besegrade en rysk armé under fältmarskalk Boris Sjeremetiev utanför Gemauerthof i nuvarande Lettland.

Historikern Carl Grimberg beskriver segern vid Gemauerthof som Lewenhaupts ”vackraste bedrift”.

Utdrag ur Grimbergs Svenska folkets underbara öden:

Ett vida kraftigare motstånd mötte ryssarne i Kurland, där befälet fördes av den duktige general Adam Ludvig Lewenhaupt, en man som längre fram skulle få ett betydelsefullt inflytande på Sveriges öden. ”Den latinske översten”, såsom Lewenhaupt kallades på grund av sin lärda uppfostran, vilken ingalunda varit avsedd att utbilda honom för krigiska värv, hade vid 25 års ålder beslutit övergå till krigarbanan. Men som fredstiden här hemma — det var år 1684 — ej gav honom tillfälle att i svenska armén vinna krigisk utmärkelse, tog han anställning vid den kejserliga krigshär, som i Ungern kämpade mot turkarne. Där ådagalade han stor tapperhet. Sedan fick han anställning som major och därefter som överste vid den hjälpkår, som Karl XI skickade till Nederländerna i kriget mot Ludvig XIV. Därigenom kom han att få sin egentliga fältherreutbildning efter den nederländska skolans regler.

Såsom befälhavare i Kurland närmast under Stuart tillbakaslog Lewenhaupt de påträngande ryssarne den ena gången efter den andra; och efter en seger år 1703 över en sexfaldigt överlägsen fientlig armé blev han utnämnd till generalmajor och Stuarts efterträdare. Hans vackraste bedrift blef emellertid segern vid Gemäuerthof, söder om Mitau, år 1705, där han med en mycket underlägsen styrka i grund besegrade den ryske fältmarskalken Scheremetjev. Ryssarnes förluster utgjorde 6,000 man eller nära på lika mycket folk, som Lewenhaupt förfogade över i striden. Det var en bragd, som ställde honom i främsta ledet bland Karls generaler.

Men fienden återkom med stora förstärkningar; och för att då ej bli avskuren från det starkt befästa Riga, nyckeln till Livland, måste Lewenhaupt draga sig tillbaka dit samt inskränka sig till att skydda denna viktiga plats. Men därmed blev Kurland tillspillogivet åt övermakten.

Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden utkom i nio band 1913-1924 och var länge det kändaste och mest spridda verket om svensk historia.

Läs hela kapitlet ”Kriget i Östersjöprovinserna efter Nöteborgs fall” här

Redaktionen