JAN-OLOF SANDGREN: Är det testkiten som är problemet?

Få tvivlar på att Covid-19 utgör ett allvarligt problem, men hur allvarligt? En del säger att det är en ovanligt elak influensa som framför allt drabbar äldre. Andra hävdar att det är en farsot av bibliska proportioner, som kräver globalt undantagstillstånd samt att vi avstår från yttrandefrihet, rörelsefrihet och mötesfrihet tills faran är över.

Vad som skiljer Corona från exempelvis böldpest är att man inte ser några bölder på utsidan, utan symptomen liknar influensa med feber, hosta och muskelvärk. Dödligheten är visserligen högre, men inte så hög att den nämnvärt påverkat det totala dödstalet i ett land som Sverige. I varje fall inte hittills.

Tester har visat att Covid-19 är långt mer smittsamt än vanlig influensa och dag för dag har vi kunnat följa spridningen på nätet. De flesta vet inte om de bär på viruset eller inte, vilket ökar kraven på social isolering. Folkhälsomyndigheten beräknade för ett tag sen att bara i Stockholm kan så mycket som 600 000 vara smittade.

Däremot går det trögt med immuniteten. Enligt en studie från KTH hade bara en tiondel av stockholmarna utvecklat antikroppar i mitten på april. Och enligt en större undersökning från Spanien är siffran så låg som fem procent (dock elva procent för Madrid). Hur kan det komma sig?

Betyder det att människan har svårt att bilda antikroppar mot just Covid-19? Det är den linje WHO driver (och fortsätter propagera för vaccin som enda lösningen). Eller kan antalet smittade i världen ha överskattats? Finns det skäl att ifrågasätta gängse testmetoder?

En intressant anekdot är att de första testkiten utvecklades i expressfart av ett tyskt forskarteam, redan veckan efter utbrottet i Wuhan, och bara en vecka senare godkändes det av WHO för användning över hela världen. I början av mars publicerade nio kinesiska forskare en rapport som påstod att mellan 47 och 80 procent av provresultaten kan vara ”falskt positiva”. Rapporten har rubricerats med ”WITHDRAWN”… (är det möjligtvis den kinesiska censuren som slagit till?)

Dagens Covid-tester beskrivs dock som hyfsat tillförlitliga. Men vad jag inhämtat från nätet är det en komplicerad process att vaska fram RNA-strängar ur vävnadsprov och fastställa varifrån de kommer. En smidigare metod (som tidigare ansågs osäker, men nu är under snabb utveckling) är att via blodprov leta efter antikroppar. Det är den tekniken en forskargrupp på KTH förfinat, och där man enligt professor Sophia Hober är näst intill världsledande.

Om vi tänker tanken att antikroppsbildningen mot Covid-19 på ett ungefär motsvarar andra virus (jag har inga bevis, det var bara en hädisk tanke), så borde blodtesterna ge en mer realistisk bild av virusläget i Stockholm än de postulerade 600 000. Det skulle tala för att Covid-19 inte är fullt så smittsamt som man tidigare trott. Tråkigt för alla som hoppas på flockimmunitet – en god nyhet för alla som tycker om att hänga på uteserveringar.

Hur ska man då förklara alla dödsfallen? De kan förklaras med att Covid-19 fortfarande är en allvarlig sjukdom för dem som drabbas, antagligen värre än de flesta influensor vi upplevt. Men testkiten kan också ha bidragit till att driva upp dödstalen. Många som avlider testar positivt för Covid-19, utan att det klarlagts om det var viruset de dog av. Enligt Fox News kan amerikanska sjukhus kvittera ut högre ersättning från Medicare om man till dödsattesten bifogar grundade misstankar om Covid-19, oavsett dödsorsaken. Både i USA och Storbritannien har Corona blivit en starkt politiserad fråga och varje dödsfall ett vapen i händerna på oppositionen.

I Sverige är det märkligt nog tvärtom. Ju fler som dör på våra äldreboenden, desto starkare sluter vi upp runt statsministern.

Jan-Olof Sandgren