Det är allmänt bekant att man medan coronaviruset härjar ska hålla sig borta från andra människor. Det betyder att man ska stanna hemma och inte röra sig särskilt mycket. Gör folk det eller struntar de i denna levnadsregel som predikas av alla ledande politiker från Stefan Löfven till Donald Trump? Och om folk lyder ledarnas uppmaningar vilka människor är det som lyder mest och vilka lyder minst?

Om du hade frågat mig igår så hade jag ryckt på axlarna och sagt att det är svårt att veta men att det ser tommare ut på gatorna och på bussarna så någon effekt har uppmaningarna väl haft.

Idag har jag ett exaktare svar ty jag har blivit upplyst genom en artikel med tillhörande bilder i The New York Times som jag trots allt skräp som publiceras håller för världens bästa kvalitetstidning. The Times redovisar data från ett företag som heter Cuebiq som studerar hur 15 miljoner mobiltelefoner i USA förflyttar sig. Företaget mäter den sträcka varje mobil rör sig per dygn och kan därmed jämföra den allmänna rörligheten från en dag till en annan.

Men det är inte nog med det. Cuebiq vet också, på något magiskt sätt som jag inte begriper, hur mycket varje mobilinnehavare tjänar. Därmed går det att räkna ut hur mycket varje inkomstkategori väljer att följa kraven på social distansering. I bilden visas rörelsen från 15 februari till slutet av mars för de tio procent som har de högsta inkomsterna (blå linje) och för de tio procent som tjänar minst (gul linje) .

De rika mobiltelefonerna har alltså gått ned med nästan hundra procent vilket betyder att de praktiskt taget slutat röra sig. Även de fattigaste amerikanerna har lytt råden och minskat sina resor med kanske 75 procent.

Två saker slår mig när jag kommit över min förundran inför vad tekniken kan åstadkomma.

Det första är att vi kan glömma bort det där med personlig integritet. Om ett privat företag på 15 West 27th Street i New York City vet hur mycket varje mobiltelefonägare rör sig och tjänar så vet nog företaget också vad han väger och vem han träffar och vad han ätit till lunch eller åtminstone var han intagit den. Vi lever i en annan tid än när Stasi ångade upp kuvert och monterade in dolda mikrofoner i folks hem.

Den andra saken har att göra med linjen som markerar den 16 mars. Det var den dagen president Trump – ungefär som Stefan Löfven gjorde sex dagar senare – höll sitt allvarsanförande till det amerikanska folket med appeller om social distansering. Det är svårt att veta vad talet hade för effekt. Man kan tolka utvecklingen som att talet vänt en liten uppgång i rörligheten till en fortsatt kraftig nedgång. Men det kan också handla om ett redan med kraft inlett ömsesidigt avståndstagande mellan medborgarna.

Här kommer motsvarande kurvor för sex amerikanska storstäder. Baltimore är känt för att ha mycket fattiga människor som antagligen inte har råd att unna sig lyxen att stanna hemma.