Lars Hässler: Förtalsrättegången mellan Cissi Wallin och Fredrik Virtanen

Lars Hässler

OPINION Medieprofilen och feministen Cissi Wallin har dömts för grovt förtal (våldtäktsanklagelse) till villkorlig dom och 90 000 kronor i skadestånd till Aftonbladets före detta journalist Fredrik Virtanen.  

I samband med metoo-kampanjen hösten 2017 gjorde Wallin ett inlägg på Instagram där hon offentligt pekade ut Fredrik Virtanen som den man hon år 2011 anmälde för våldtäkt, som påstås ha inträffat år 2006. Polisutredningen lades dock ner på grund av brist på bevis. 

Virtanen är en person som under flera år i Sveriges största tidning Aftonbladet öst galla över alla till höger om vänstern. Efter domslutet yttrade han: ”Jag är trött på mig själv och hela den här djupt obehagliga soppan som jag helt emot min vilja blev indragen i”.  Uttalandet verkar fullständigt falskt eftersom han i sin bok ”Utan nåd” medgivit att han uppträtt synnerligen otrevligt, använt stora mängder alkohol och kokain. Jag smorde mig i det, vältrade mig på botten av Stureplans kokainlinjer. Virtanen har, enligt egen utsago, haft otaliga sexuella förbindelser men aldrig våldtagit någon.  

Wallin har hävdat att utpekandena var försvarliga eftersom Virtanen hade en maktposition i media. Tingsrätten skriver dock att ”Virtanens ställning i offentligheten inte kan anses ha varit lika stark som t.ex. ledande politikers”. Därom kan man tvista. Den så kallade ”fjärde statsmakten” är synnerligen inflytelserik i dagens samhälle. 

Tingsrätten skriver att domen vilar på ”en avvägning mellan skyddet mot kränkande uttalanden och kravet på yttrandefrihet”. Domen är dock, enligt min mening, en mycket långtgående inskränkning av yttrandefriheten. 

Wallin anser det absurt att i en rättsstat bli stämd av svenska staten för att ha berättat om brott man utsatts för. Man kan även diskutera huruvida det är statens uppgift att driva en förtalstalan. En ytterligare aspekt av målet är att domstolen inte tar upp frågan om anklagelsen är sann eller inte. Detta innebär troligen att om Virtanen hade blivit dömd för våldtäkt skulle utgången bli densamma.  Man kan här ifrågasätta hela förtalsparagrafen, det vill säga skall man inte få informera allmänheten om domar som vunnit laga kraft?   

Ingen utom de två inblandade vet huruvida det rörde sig om våldtäkt. Att bli utpekad som våldtäktsman måste vara fruktansvärt, men lika fruktansvärt är att inte bli trodd och få se sin baneman gå fri. 

Eftersom Wallin vägrar att ta bort inlägget från år 2017 kan en situation uppstå där hon, förutom att ersätta Virtanen med 90 000 kr, åker i fängelse (sköter man inte sin villkorliga dom kan den ändras till ovillkorlig).  Situationen kan då (ifall hon talar sanning) likna den som i vissa muslimska länder med sharia lagar där våldtagna kvinnor hamnar i fängelse för att ha förlett mannen. 

Wallin och Virtanen är båda kontroversiella. I detta speciella fall anser jag att domstolen borde anse att Virtanen – som hade tillgång till Aftonbladets ledarsida och därmed borde likställas med ”ledande politiker” – borde utstå våldtäktsbeskyllningen, det vill säga att yttrandefriheten borde ta överhand. Virtanen hade dessutom självmant satt sig in en position som missbrukare av både alkohol och kriminella droger. Han borde få stå sitt kast.