Bitte Assarmo: ”Proletärstjärnan” och den elektriska adventsljusstaken – svenska traditioner i advent

Bitte Assarmo

Adventstiden är här, kyrkoåret tar sin början och vi ser fram emot julen. Latinets adventus Domini betyder Herrens ankomst, men förr i tiden kopplade man ofta ihop advent med att vänta – det finns ju en viss likhet mellan de två orden. Men även om det alltså är språkmässigt fel är det ju ändå rätt på sätt och vis. För visst väntar vi på julen, i alla fall de flesta av oss.

Adventstiden börjar den fjärde söndagen före jul och i år tänder vi det första ljuset den 1 december. Adventsljusstaken är en protestantisk tradition och även om den har sitt ursprung i Tyskland är den sedan slutet av 1800-talet lika mycket en svenska tradition. Hur vi pryder den är nog lite olika – själv gör jag som mamma gjorde och pryder den med vita ljus, mossa och lingonris.

Den elektriska adventsljusstaken är dock en alldeles svensk historia och världens allra första stod färdig 1934.

Redan några år tidigare hade Philips lanserat de första elektriska julgransbelysningarna, men belysningen fungerade inte så bra som det var tänkt, och många kunder var missnöjda. Det gav lagerarbetaren Oscar Andersson idén att använda julgransbelysningarna för att konstruera en elektrisk ljusstake som kunde lysa upp lite bättre. Med hjälp av julgransbelysning och en bågformad ljusstake konstruerade han den första 1934, men företagets ledning trodde inte på idén när den presenterades. 1937 påbörjade man ändå tillverkning och försäljning och den elektriska adventsljusstaken gjorde succé. Samtliga tillverkade exemplar sålde slut före julhelgen och resten är, som man brukar säga, historia.

En lika stark och levande tradition är förstås den elektriska adventsstjärnan. Och även om den har sitt ursprung i Tyskland så var det först när Erling Persson – mannen som senare kom att lägga grunden till Hennes & Mauritz – började tillverka en svensk variant som den slog igenom på allvar i Sverige.

De första adventsstjärnorna tillverkades på en internatskola i staden Herrnhut, där man i slutet av 1800-talet började tillverka dem som en del i det årliga julpysslet. Stjärnorna spred sig när den tidigare eleven Peter Verbeek började sälja konstruktionsanvisningar i sin bokhandel i staden. Hans son Harry Verbeek startade i början av 1900-talet en fabriksmässig tillverkning. Den herrnhutiska stjärnan består av 17 fyrkantiga och åtta trekantiga spetsar som sätts samman med hjälp av påsnitar och bildar en stjärna. De tar stor plats och hängdes oftast mitt i rummet, och mer sällan i fönstret som dagens stjärnor.

Till Sverige kom de under 1910-talet, ofta genom vänner och bekanta med anknytning till Tyskland. Så småningom började de också säljas i liten skala, men de var mycket kostsamma. En herrnhutisk stjärna kostade hela 15 kronor år 1940, vilket var en stor summa pengar för de flesta människor, och den slog aldrig igenom på bred front.

1941 dök den första svenska adventsstjärnan upp. Det var Erling Persson som inspirerats av de tyska stjärnorna. Tillsammans med en kamrat började han tillverka en enklare hopfällbar modell, platt nog för att kunna hängas i fönstret, och anpassad för tillverkning i större skala. För att stjärnan skulle gnistra extra mycket försåg man pappen med små stjärnformade hål som man tog patent på. Till julen 1941 hade man tillverkat hela 200 000 av dessa pappersstjärnor – och man sålde dem 2,50 kr styck. Tindra Kristall var född!

Tindra Kristall blev en enorm försäljningssuccé, inte enbart på grund av det låga priset utan också behovet av att lysa upp vintertiden. Under krigsåren var ju stora delar av Sverige mörklagda, och den nya stjärnan blev en vacker ljusspridare. Med tiden blev den så vanlig att vissa gav den det lätt föraktfulla epitetet proletärstjärna. Nya och lyxigare modeller tillverkades och med tiden förpassades den brandgula stjärnan till kök och barnkammare.

Proletärstjärna hemma hos Bitte Assarmo

Idag finns mängder av olika adventsstjärnor att köpa. Stjärnor av papp, metall, glas, halm och till och med plast – och i färger och former som man nog inte kunde föreställa sig när Tindra Kristall först började tillverkas. Men mitt ibland alla dessa fantasifulla och påkostade adventsstjärnor finns fortfarande Tindra Kristall att köpa för en billig penning. Och även om den kanske inte kan mäta sig med de andra i storlek, form och fantasi tycker jag det finns få andra adventsstjärnor som ger samma genuint stämningsfulla sken. Varje år hänger den i mitt fönster, och varje år blir jag lika varm inombords av att se adventsmorgonen lysas upp av dess varma brandgula sken.