Mohamed Omar: De politiskt korrektas ytlighet

Mohamed Omar

I möbelföretaget IKEAS marknadsföring används nu ordet ”vinterfest” i stället för ”jul” när man ska beskriva årets kollektion av julsaker.

Tilltaget tycks bekräfta att de politiskt korrekta bara kopierar trender inom den amerikanska vänstern utan att egentligen förstå vad de håller på med.

I Amerika har vänstern länge angripit den kristna julen. Detta brukar av kristendomens försvarare kallas ”the War on Christmas”. Vänstern har menat att ordet ”Christmas” är exkluderande eftersom det innehåller namnet Kristus. De som inte tror på Kristus kan känna sig utanför. Amerika är mångkulturellt, säger man, därför ska man inte önska varandra ”Merry Christmas” utan istället säga ”Happy Holidays”.

Vad denna vänstern inte tänkt på är att även ordet ”holiday” är exkluderande eftersom det betyder ”helig dag”. De som inte uppfattar dessa vinterdagar som heliga kan känna sig utanför.

I Sverige finns överhuvudtaget inte detta ”problem” eftersom vi använder det uråldriga namnet ”jul” för att benämna denna vinterhögtid. Vi firade jul långt innan vi blev kristna.

Den trendkänsliga vänstern importerar alltså problem från USA som inte ens finns här.

Ordet ”jul” är således mer ”inkluderande” än det ord som den amerikanska vänstern rekommenderar.

Ingen vet vad ordet ”jul” betyder. Men kanske har det med solen och årstiden att göra. Den svenske 1600-talsskalden Samuel Columbus menade att ordet jul var en variant av ”hjul” eftersom solen, himlahjulet, då vänder om, det vill säga kommer tillbaka, och dagarna nu börjar bli längre.

Julen skulle då handla om solen snarare än om Kristus, Guds son. Solen så att säga ”föds”  under vintersolståndet efter att ha varit ”död” ett tag. På engelska blir det en rolig ordlek, man kan höra vissa säga att de firar ”the sun” i stället för ”the son”.

Poeten Columbus skrev så här: ”Ock weestu eij hwarför Wij Swänske kalla Juul, Därför at Werldens Lius då wänder om sijn Hiuul”.

På modern svenska: ”Vet du inte varför vi svenskar säger jul? Därför att världens ljus då vänder sitt hjul.”

En annan svensk lärd man från samma tid, Olof Rudbeck, hade samma åsikt.

I Nordisk familjebok (Ugglan) står det så här: ”Jul, kristenhetens förnämsta högtid, firas till minne af Jesu födelse. Ordet jul (isl. jól) är af omtvistadt ursprung. Enligt O. Rudbeck skulle ordet vara en biform till sv. hjul (hjulet var vintersolståndets symbol).”

Hur firade man jul i Norden under hednisk tid? Vi vet att man drack öl för firandet kallades ”att dricka jul”.

Inslag i den hedniska julen i Norden beskrivs på ett roligt sätt i Frans G. Bengtssons roman Röde Orm. I kapitlet ”Hur jul dracks hos kung Harald Blåtand” samlas både hedniska och kristna vikingar hos den nyligen döpte kung Harald i Jellinge.

”Biskopen läste nu en bön, som kung Harald bad honom göra kort, och därpå druckos tre skålar: till Kristi ära, för kung Haralds lycka och för solens återkomst. Även de okristna drucko skålen för Kristus, emedan det var den första skålen och de törstade efter öl; men somliga av dem gjorde hammartecknet över kannan och mumlade Thors namn innan de drucko. När skålen dracks för kung Haralds lycka, fick kung Sven öl i vrångstrupen och hostade, så att Styrbjörn frågade om den klunken var honom för stark.”

Kung Sven Tveskägg är inte särskilt förtjust i sin far Harald – han vill se honom död – och skålade inte gärna för hans lycka.

Det kan tilläggas att även på svenska har man sagt ”kristmässa” och ”kristhögtid”.

I K. G. Ossiannilsson historiska roman Gustavus Adolphus Magnus (1916) hittade jag följande stycke:

”’Imorgon är det Kristhögtid’, sade Gustav Adolf tankfullt, i det han steg fram till fönstret. Några vilsna flingor smällde lätt mot rutan. Annars låg grått höstdis ännu över stad och vatten.”

Detta var den 24 december 1630 i hamnstaden Stettin i Pommern. Dagen därpå på juldagen stod slaget vid Marwitz. Det blev en svensk seger.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan visa att du uppskattar vad jag gör genom att swisha en donation till 0760078008 (Eddie)