Som jag tidigare berättat här på DGS pågår det envetet – varje fredag – en strejk för klimatet i Uppsala. I fredags (20 september) hann jag inte undan utan blev upphunnen av en energisk strejkare som ville dela ut material och ”prata en stund om hotet”.

OK, tänkte jag, låt honom berätta så ska vi efteråt se om han är mottaglig för fakta eller om han är helt immun.

Det var den vanliga skrämselpropagandan med argument lånade från Rockström och Gore av typen att vi ”har bara fem år på oss”, ”människan måste sluta använda flyg” och ”att äta kött är att döma planeten till undergång”.

Jaha, noterade jag, tidigare var det tio år innan slutet skulle komma. Tydligen har man ruckat på tidtabellen…. När jag frågade honom hur man kan veta att det just är fem år kvar, hänvisade han tvärsäkert till den ”välkände klimatforskaren Michael Mann” och förklarade att denne tydligt visat på sambandet mellan stigande halt av koldioxid och stigande temperatur. Dessutom, hävdade strejkaren, ”har FN:s klimatpanel modeller som visar hur illa det kommer att gå”.

Vad strejkaren tydligen inte kände till är att denne Michael Mann nyligen har förlorat ett mål i domstol och att hans undersökningsmetoder länge har varit ifrågasatta, där hans mest kända forskningsresultat – den så kallade ishockeyklubban – numera betraktas som ett falsarium.

Ishockeyklubban, undrar du kanske, vad är det?

På slutet av 1990-talet publicerade Mann ett antal forskningsrapporter om trädringar från de senaste tusen åren. Resultatet visades i form av en temperaturkurva som liknade utseendet hos en ishockeyklubba; det var små variationer under 900 år följt av markant ökande temperatur under 1900-talet.

Kurvan fick enormt genomslag, inte minst tack vare stöd från FN:s klimatpanel. När kurvan granskades av oberoende forskare noterades dock många märkligheter, bland annat hade Mann valt att plocka bort den varma perioden under medeltiden. När den togs tillbaka för att få en faktakorrekt kurva, försvann också

hockeyklubban och den markanta värmeökningen under 1900-talet.

Mann hade blandat samman data från olika mätserier för att få den önskade kurvan och manipulerat den statistiska bearbetningen så att den skulle producera en hockeyklubba oberoende av ingångsdata.

Ett beställningsjobb, kort sagt, och ett klart fall av forskningsfusk. Att radera och frisera historiska temperaturdata för att få fram ett för klimathotshypotesen lämpligt resultat kan inte kallas för något annat.

Och hur är det med klimatpanelens modeller, de som strejkaren hänvisade till? Prognoskraften har visat sig vara ytterst svag. Om man använder modellerna på känt väder stämmer de väldigt dåligt. Det beror givetvis på att väder/klimat är kaotiskt till sin natur och att det därför är oerhört svårt att a) känna till alla parametrar som bestämmer väder/klimat och b) hur dessa parametrar samverkar. Om man dessutom, som FN:s klimatpanel gör, överviktar koldioxidens betydelse blir modellerna än mer oanvändbara som prognosverktyg.

Sedan kom nyligen en opinionsundersökning som visar att det trots ungefär 30 år av enveten skrämselpropaganda – ofta orkestrerad av FN:s klimatpanel – ändå finns hopp för klimatrealismen. Det är undersökningsföretaget YouGov som genomfört en verkligt omfattande åsiktspejling och frågat runt 30 000 personer världen över om deras inställning till det påstådda klimathotet och om människans eventuella bidrag till utvecklingen. (Här är hela undersökningen). Utan att grotta ner sig i detaljer kan man konstatera att klimathotsskepticismen – glädjande nog – är utbredd, åtminstone i Skandinavien.

Man kan ha synpunkter på det sätt som YouGov ställer frågorna (man antar exempelvis att klimatförändring per definition är något negativt), men det är överkurs. Här är ett diagram från undersökningen:

Det mörklila i figuren visar den andel av befolkningen i ett land som anser att människan är huvudsakligen ansvarig (”mainly responsible”). Just huvudsakligen ansvarig är ju den tes som klimathotsindustrin förfäktar. Det ljuslila anger andelen som anser att människan enbart bidrar (”partly responsible”).

Och hur är det för Sverige?

Som vi ser är det 56 procent som väljer bort hypotesen att människan skulle vara huvudsakligen ansvarig (det vill säga 48 + 6 + 2) och att vi – trots Greta, Rockström och Väder-Pär – är nästan bäst i världen i klimatrealism.

Apropå undersökningen har YouGov följande brasklapp:

Alla undersökningar genomfördes online och i vissa länder är internettillgången dålig, dvs urvalet kan sägas vara representativt bara för onlinepopulationen. De länder där onlinepopulationen är lägre än 60 procent av den totala populationen är Kina, Thailand, Vietnam, Egypten, Indien och Indonesien.

När jag nämnde detta om Mann, modellernas notoriska osäkerhet och resultatet från opinionsundersökningen för strejkaren blev han tyst en stund, tittade sedan överlägset på mig och sa: ”Vi ger oss aldrig” varpå han lämnade mig med bestämda steg.

Slutsats: Det blev ett kort samtal. Strejkaren var faktaimmun.

Den som vill läsa om Manns forskningsfusk och datamanipulationer rekommenderas Mark Steyns A Disgrace to the Profession.

Rolf Oward är copywriter och översättare som kört egen låda i över 30 år. Arbetat en hel del i Kista, till och med startat företag där. Formellt: fil kand, fil lic, DIHR. Hyfsad i spjut (61,14). Mer och mer förvånad och irriterad över hur Sverige styrs och hur PK-tänkandet fått in sina tentakler i stort sett överallt.