Vi kan räkna med att Sverige kommer att bevilja minst en halv miljon uppehållstillstånd fram till och med 2022. Det är slutsatsen av Migrationsverkets senaste prognos från juli. Hälften av dessa tillstånd kommer från asylinvandringen med påföljande anhöriginvandring och den andra hälften rör sig om arbetskraftsinvandring utanför EU/EES, så kallade tredjelandsmedborgare. Det är rimligt att anta att en överväldigande del av de tillstånd som kommer att beviljas kommer att gå till utomeuropéer. Utöver detta tillkommer gäststudenter, övriga anhöriga och rörlig arbetskraft inom EU. Den senare gruppens omfattning har inte svenska myndigheter sedan 2014 någon övergripande koll på. Systemanalytikern Kyösti Tarvainen, docent emeritus vid Aalto universitet, gjorde nyligen en beräkning att Sveriges nettoinvandring 2018 (invandring minus utvandring) på drygt 88 000 personer var nästan dubbelt så stor som övriga Nordens tillsammans. För Sveriges del skulle en majoritet av dessa ”nettoinvandrare” vara muslimer.

Migrationsverkets prognos visar på ett förväntat normalscenario med 195 000 inkomna asylansökningar under perioden 2019 – 2022. Av dessa är 84 000 nya medan 111 000 är förlängningar av tidigare tillfälliga uppehållstillstånd (TUT). Totalt räknar verket med att med nuvarande anslag kunna bevilja 127 000 av dessa. Till detta kommer över 60 000 ärenden som inkommit, och som ska behandlas av migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Allt fler ärenden avgörs sedan några år i dessa instanser.

Anhöriginvandringen utgör ett större inflöde med uppskattningsvis 222 000 inkomna anknytningsärenden under motsvarande period. 168 000 av dessa är nytillkomna och 54 000 utgör förlängningsärenden. Här gör Migrationsverket inte några kalkyler över hur många fall som kan tänkas beviljas, men med ledning av tidigare beviljandegrad som verkets statistikavdelning meddelat mig, torde en försiktig bedömning ligga runt 145 000 bifall. Då har jag räknat med att bara lite över hälften av förstagångsansökningarna kommer att få ett positivt utfall.

Arbetskraftsinvandringen utanför EU/EES är i princip utomeuropeisk och ständigt ökande. För den som vill fördjupa sig i detaljer hänvisar jag till en genomgång som jag tidigare gjorde här på DGS.

I sin senaste prognos räknar Migrationsverket med att handlägga 328 000 sådana ansökningar fram till 2022, varav 216 000 är nytillkomna. Med kunskap om tidigare beviljandegrad på 80 procent av nyansökningar, är det rimligt att uppskatta att minst 260 000 arbetskraftsinvandrare med familjer kommer att få inträde i landet.

Inför valet röstade två tredjedelar av valmanskåren på politiska partier som sade sig förespråka en mer reglerad invandring, främst vad gäller asyl och anknytning. Genom kohandel om makten övergavs dessa vallöften. Framtidsscenariot visar att det fortfarande är gasen och inte bromsen som gäller för våra beslutsfattare. Bilden av ett förarlöst tåg som rusar på mot stupet, dyker opåkallat upp på näthinnan.