GÄSTSKRIBENT HANS JENSEVIK: KAN KOMMUNINVEST FALLERA?

Kommuninvest grundades 1986 av nio kommuner och landstinget i Örebro län. Bakgrunden var att små kommuner inte hade tillgång till så attraktiva lånevillkor på den internationella penningmarknaden som de största kommunerna kunde få. Förfarandet blev att upphandla större lån gemensamt och för att säkra kreditvärdigheten fanns två förutsättningar, dels att en kommun lånade hälften av sitt lånebehov i svensk bank och där blev kreditvärderade och andra hälften genom Kommuninvest, dels ingick en solidarisk borgen för Kommuninvests hela upplåning. I ett extra avtal, det så kallade regressavtalet, förband sig kommunerna att efter ett eventuellt fallissemang se till att konkursskulderna omfördelades mellan borgenärerna så att varje kommun enbart behövde betala sin faktiska del av skulden till Kommuninvests konkursbo.

Idag, 23 år senare, har mycket hänt. Nästan alla kommuner med sina bolag och landsting respektive regioner är nu med i Kommuninvest, ingen seriös kreditprövning sker och lån kan rekvireras utan volymbegränsningar. Jag kan gå i god för att det är så för varje år sedan mitten av 90-talet och fram till bokslut 2017 har jag och mina medarbetare på Svensk Kommunrating AB granskat varje kommuns årsredovisning för våra 290 kommuner och kvalitetssäkrat vår databas.
I Frankrike bildades ungefär samtidigt med Kommuninvest ett liknande finansinstitut ”Crédit Local de France” och om jag minns rätt hamnade det i svårigheter. Dess efterföljare Dexia bank, som några år fanns i Sverige och lånade ut till kommuner havererade och rekonstruerades 2008. Internationella framgångssagor där politiker sysslat med finansverksamhet utan att det kostat skattebetalarna verkar vara svåra att hitta.

Till den internationella finansiella Sverigebilden gavs under några år information från Kommuninvest att man var Sveriges Kommungäld. Alltså, en osminkad varumärkessnyltning av Konungarikets Sveriges Riksgäld. Detta lever kvar efter det att Kommuninvest fått sluta med denna typ av marknadsföring. Små kommuner tror dock, på inte osannolika grunder, att då förtroendekrisen drabbar Kommuninvest så lyfts allt in i Riksgälden och alla kommuner, kommunala bolag och landsting och regioner blir skuldfria och man kan börja om. Skattebetalarna får den vägen ta smällen.

Min ambition är och har ett flertal år varit att riva sönder den falska glättiga Sverigebild, som politiker och media sprider om landets läge. Därför finns en video på Youtube, som heter ”KommunInvest, a black swan!”, publicerad i maj 2018. Den är inspelad på engelska och presenterar ett ekonomiskt mer verklighetstroget läge än det som Sverigebilden förmedlar. Det finns en artikel om läget på DGS. Avslutningsvis i denna analyseras Askersunds kommun, som var en av trettiofem kommuner som enligt räkenskaperna 2017 är utom varje rimlig möjlighet att infria sina framtida åtaganden gentemot Kommuninvest. Rimlig i den meningen att ett infriande av förpliktelserna raserar större delen av kommunens välfärdsproduktion.

Askersund är sedan flera år en utflyttningskommun på grund av ett sviktande lokalt näringsliv. Speciellt samhällsbyggargenerationen 26 – 44 år flyttar ut. Redan det påverkar nettokommunskulden per invånare räknat, som ökar varje år (nettokommunskulden = förvaltningens skulder + avtalspensionsskulden + borgen – värdet av säljbara tillgångar). Under fyra år kommunplacerade staten stora volymer invandrare i kommunen, då det fanns mycket tomma lägenheter i allmännyttan. Detta utlöste ett investeringsrally i kommunen som lånefinansierades via Kommuninvest. Redan 2017 indikerades igen en negativ befolkningsutveckling för jobb fanns inte att få.

Nu flyttar av allt att döma både personer i samhällsbyggargenerationen och kommunplacerade invandrare från kommunen. Om det kommunalekonomiska läget var krisartat tidigare så är det värre nu då mestadels arbetslösa invandrare och pensionärer ska ta ansvar för kommunens gamla och nya skulder och igen en ännu värre överkapacitet av nybyggda kommunala lokaler, som visade sig inte öka kommunens attraktivitet.

Askersund var då, bokslutsåret 2017, en av trettiofem typiska kommuner. Statens politik är oförändrad sedan dess och många fler kommuner torde vara utsatta idag. Frågan är när förtroendekrisen mot Kommuninvest kommer från de internationella långivarna. Sannolikt om några år när staten lånat så mycket för att hålla kommunsektorn flytande i kommande konjunktursvacka att de internationella långivarna inser att statsskulden med Kommuninvests lån och hushållssektorns stora lånevolymer av bland annat bostadskrediter inte längre kan räknas hem inom rikshushållet. Vi minns statsminister Göran Persons snabba hemkomst från ”finansvalparna” i New York under finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet och hans ord i riksdagen ”att den som är satt i skuld är inte fri”. Vem hade ”satt” Sverige i skuld? Vems fel var det?

Till min förvåning har många av Sveriges stora och finansiellt välskötta kommuner under senare år gått med i Kommuninvest. Kommuner som själva kan låna på samma förmånliga villkor som Kommuninvest. Att kommunen ingår en solidarisk borgen verkar inte avskräcka. Den ses som lite ”text på papper” som ett kommunalråd uttryckte det.

Sveriges finansiellt starkaste kommun, Linköping, som gnetat i 25 år och byggt upp en fondbehållningar 2017 på 8 158 miljoner kronor och har en pensionsskuld på 2 972 miljoner kronor har nyligen anslutit kommunen till Kommuninvest. Man har kassabalanser som täcker 275 procent av de anställdas framtida pensioner, som nu är tillgängliga för en konkursförvaltare i Kommuninvest. Ingen protesterar! Inte ens de kommunala facken! Gick Linköping med på order uppifrån för att stärka Kommuninvests kreditvärdighet? Jag skulle vilja se ”rika” Linköping efter en konkurs i Kommuninvest kräva exempelvis ”fattiga” Askersund och andra liknande kommuner på en utjämning av konkursskulder.

Den första Baselöverenskommelsen tillkom 1988. Den utformades av centralbanker och tillsynsmyndigheter från länderna i G10. Kärnan i regelverket var kravet att banker ska hålla ett kapital som täcker åtta procent av de riskvägda tillgångarna. I Sverige undantogs lån till kommunerna! Basel 2 kom 2007. Nu valde Finansinspektionen – igen – schablonmetoden. Därigenom blev kapitaltäckningen mot kommunerna i Sverige även fortsättningsvis noll procent. Därmed signalerades på ett olyckligt sätt att staten skulle ha ansvar för alla kommunala skulder. Det torde ha noterats internationellt. Nu, mycket sent omfattas även Kommuninvest av Baselreglerna. Men skadan är skedd. Kommuninvest expanderar sin verksamhet.

Vad var subprimelånen? Av välvilja hade politikerna i USA gett bostadslån (värdepapper) till inkomstsvaga hushåll och dessa förpackades om i nya typer av värdepapper och till slut visste ingen var de fanns. Under recessionen 2007 till 2009 med arbetslöshet och fallande bostadspriser var det många hushåll som inte klarade sina skulder. Motsvarande värdepapper blev värdelösa och eftersom ingen sig själv ovetandes ville köpa på sig dessa papper dolda i andra papper så slutade interbankmarknaden att fungera. Det förvärrade krisen allvarligt. Förmodligen kan något motsvarande hända snart igen då det finns så stora volymer utestående lån att dessa är större än vad det finns tillgångar hos låntagarna. Skuggbankerna nu sägs finnas i Kina och Indien men frågan är om inte Kommuninvest ska räknas in som en sådan.

Inför varje ny kris lugnas medborgarna med att varje enhet som sysslar med pengar i det finansiella systemet är väl reglerad och stresstestad så inget kan hända. Men varje kris avslöjar nya och oväntade samband som få aktörer förstår och har kunnat förutse. Subprimekrisen ledde till att USA fick se hundratals små banker försvinna medan de stora som ansvarade för betalningssystemet klarade sig bättre med skattebetalarnas stöd.

Aktuell statistik är svår att få ut från Kommuninvest. Jag lämnar den. Intressant från mitt perspektiv är att ett växande antal kommuner medvetet överbelånar sig i Kommuninvest och uppenbart räknar med att slippa betala sina lån. I Sverige ses normalt de som missköter sig ekonomiskt som ”fattiga” och det är en närmast oslagbar merit.

Slutligen, vad är det bästa som skulle kunna hända? Att krisen inte börjar med en konkurs i Kommuninvest. Att den kommer lite senare. Att politikerna tidigt tillsätter en arbetsgrupp nationalekonomer av typ Lindbeckkommissionen. Att den vinner gehör för en snabb omläggning av politiken från nuvarande extrema fördelningspolitik till en motsvarande tillväxtpolitik.

Det skulle innebära vid den kommande konkursen i Kommuninvest att rikspolitikerna låter den ske enligt lagens spelregler utan statlig inblandning. Det skulle vara välgörande och uppfostrande för dagens kommunalpolitiker, som står näst intill handlingsförlamade i en så enkel fråga som tiggeri. De skulle handgripligen få lära sig vad ansvar och ekonomisk skötsamhet betyder.

Nästa naturliga steg vore att ge tillbaka den lokala skattebasen till varje kommun och även ta bort riksnormen för försörjningsstödet. Kommunalpolitikernas bästa vänner blir igen de lokala företagarna och det skulle inses att det går att förena rättigheter med skyldigheten att försörja sig själv. Den kombinerade sannolikheten för detta alternativ är närmast mikroskopisk men som medborgare kan man ju hoppas. Det skulle vara speciellt välgörande för Malmö som får klara sig utan inkomstutjämningen mellan kommunerna.

Jag får önskemål från bekymrade medborgare att jag ska ta kontakt med våra riksdagsmän och få dem att axla sitt ansvar för landet. Men där gäller Sverigebilden och de är döva för allt som kan ifrågasätta den. Med onåbara politiker ser jag som min uppgift är att få gemene man att bekymra sig om sin egen ekonomi och förstå hur man positionerar sig på bästa ekonomiska sätt inför nästa kris. En grannlaga och svår uppgift för var och en.

Det kanske skulle hända något om det undret skedde, att landets 290 kommunledningar tågade till Helgeandsholmen, som jag anser ska döpas om till Cyklopernas ö.

Hans Jensevik är pensionär. Han har varit VD och delägare i Svensk Kommunrating, storstadsutredare, administrativ biståndsarbetare i Afrika och kommunekonom och ekonomichef i Uppsala kommun. Lärare i Nationalekonomi, Göteborgs Universitet och forskarassistent på stadsbyggnad, CTH.

42 reaktioner på ”GÄSTSKRIBENT HANS JENSEVIK: KAN KOMMUNINVEST FALLERA?

  1. Mv skriver:

    Jag avstår detta ämne eftersom jag vet vilka finansiella produkter som kommuner fåtts att investera i. No skin-in-the-game för den investeringsansvarige. En skandal som ännu inte och kanske aldrig når media. Samma med SJ osv..

    Gillad av 6 personer

  2. Bo Svensson skriver:

    Krav på budgetbalans, att rätta munnen efter matsäcken, är inget orimligt krav på stater, kommuner och andra skattefinansierade organ. – Att ingen kan ärva en skuld, är en generellt giltig princip och insikten måste spridas att den också gäller framtida skattebetalare.

    Om jag beviljas en kredit på någons bekostnad som inte tillfrågats och fått ge sitt medgivande, har kreditgivaren gett bort pengarna. – Den som menas ha satts i skuld, kan vifta bort kravet som nonsens.

    Gillad av 4 personer

  3. Eva Danielsson skriver:

    För mig, som bara förstår lite vanlig familjeekonomi, så blir den här texten en mycket skrämmande redovisning. Alla som läser DGS borde åtminstone skicka den till sin egen kommunledning och den eventuella opposition som finns. Jag antar att lånen som man glatt förser sin kommun med som okunnig kommunpolitiker dessutom tas i annan valuta än i svenska kronan. Som ju är i fritt fall mot USdollar och euron. För att tvinga oss med i euron eller slapp okunnighet av, ja. av vilka då? Svenska löntagare och pensionärer lär inte vinna något på svag krona, gör företagen det? Även på sikt? Regeringarna de senaste trettio åren är förstås skyldiga men hur är det med riksbankschefen Stefan Ingves, han som tydligen själv kvitterar ut drygt fyra miljoner i årslön, vad har han bidragit med? Varför sitter han kvar år efter år? Av samma skäl som att Dan Eliasson placeras på verksamheter som ska förstöras? Nyttig sosselakej?

    Gillad av 14 personer

  4. Bo Svensson skriver:

    Som jag förstått det, nöjer sig kreditgivarna numera med låneräntan och har inga problem med att återbetalningen skjuts på en avlägsen framtid vilket lett till en stark överbelåning. – Vem som sitter med tillgodohavandena till allt som går att belåna, är oklart. – Hade det varit spararna villet verkar logiskt, förstår jag inte varför sparräntan är noll eller negativ.

    Gillad av 1 person

    • Bo Svensson skriver:

      Jo, om behovet att skjuta upp redan intjänat spenderutrymme globalt är starkare än viljan att spendera i förskott vad man kanske tänker tjäna ihop till senare, kan man ju hamna i ett läge med negativa sparräntor – Det sparas alltså i Kina och Indien och det är där man samlar på sig ägandet till allt som kan belånas?

      Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Du tror att kreditgivarna nöjer sig med låneräntan? Vår kommun, välmående kranskommun till Stockholm får 0,4 % betalt när de lånar. Hur kan långivarna nöja sig med att låna ut samt betala för det? Ebberöds Bank tycker jag det låter som.

      Gilla

      • Marita Andersson skriver:

        Bra att du tog upp den frågan om – ränta, det har varit på tapeten i medierna ett tag nu och jag har inte hört någon journalist ställa frågan om hur det kan vara rimligt utan hoppat på tåget och menat att kommunerna tjänar på detta. Kan någon insatt person förklara hur det hänger ihop, vem vinner på att skicka med extrapengar till låntagarna? Det luktar ”för bra för att vara sant”.

        Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Man kan inte ha ett tillgodohavande med mindre än att någon annan har en skuld och om det blir brist på placeringar med avkastning kan man få nöja sig med sådana som ger minst förlust.

        Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        När banker lånar ut pengar så är det ju inte pengar de har som ligger och skräpar. Ungefär som om jag hade lite sedlar och mynt i en låda. Nejdå, bankerna lånar ut pengar de inte har. De skriver ut en skuldsedel bara så är det klart. Så länge det blir plus i deras kassa så är allt i sin ordning anser de. Det betyder att om någon lånar mig pengar och samtidigt skickar med en slant i ränta så är det nån annan som lånar ut pengar till min bank samt skickar en slant till dem. Alltså, nån lånade ut pengar till min bank med minus 0,6 % ränta. Då kan min bank låna ut till mig med minus 0,4 % ränta. Vinsten 0,2 % behåller min bank. Så detta kan pågå så länge nån är villig att skicka med ännu mer pengar när man lånar. Kanske ska jag gå ner till min bank och låna 100 miljoner. Då får jag 400 000 tusen spänn. Sen får banken tillbaka sina pengar om nåt år. Själv har jag satt in en del av pengarna på nischbanker. Det finns ju ett antal som ger nån procent plusränta. Så lyckas jag sätta in 10 miljoner så har jag 100 000 kr till. Resten får jag väl ha i sovrummet. I madrassen.

        Gilla

  5. JL skriver:

    Mycket informativt och intressant, tack

    Får hoppas på konkurs i kommuninvest snarast, så svensken kan vakna, på riktigt.

    Ett decentraliserat Sverige skulle kunna ha förutsättningar att vända soppan, i alla fall på sikt.

    Kommunpampar med starka incitament att bry sig den lokal skattebasen, vilken dröm det vore.

    Kommunalt självstyre på riktigt, och t.o.m Malmö kanske inser att man inte ska livnära sig socialistisk stöld?

    Gillad av 7 personer

  6. Lars skriver:

    Att positionera sig för en kris som sannolikt blir en internationell finansiell kris i dagens situation med kreditdriven bostadsbubbla och övervärderade aktiebörser (historiskt sett) i USA (en sättning där sprider sig alla andra börser) och ytterst låga obligationsräntor, negativa i Europa och nollränta på bankers inlåning verkar näst intill omöjligt för den vanlige medborgaren. Undvika stora lån och ha litet av börsplaceringar och en stor del kontanter (bank) förefaller vara enda möjligheten. Att lämna börsen för tidigt är inte bra, men blir det en nedgång så går det snabbt. Centralbankernas kvantitativa lättnader dvs köp av värdepapper med längre löptid och byta dem mot pengar dvs icke räntebärande värdepapper (i stort sett pengar i bank till nollränta) förefaller misslyckad politik för att dra igång tillväxten (Milton Friedmans recept). Så när och om blir det en ny finanskris? Vad kan man spå? Inom en tio årsperiod? Sverige tillhör kanske de länder som drabbas hårdast. Guld, men den svenska valutan ligger på 10.70.

    Men vem vet, vem sitter på Oraklets kristallboll?

    Gillad av 1 person

    • Elof H skriver:

      Kontanter är det mest riskabla, speciellt svenska kronor. Kronan har redan förlorat 20-25% i värde på några år. Reella tillgångar rekommenderas. Mark, guld, råvaror och stabila aktier. Alla fordringar på staten bör räknas som värdelösa på sikt.

      Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        Kontanter är väl bara riskabelt vid inflation? Och en recession och kanske finanskris ger inte underlag för inflation (ca 1.5 – 2 % idag dvs realt negativ ränta på bankkonto). Råvaror är ju främst ett inflationsskydd liksom guld och fungerar när realräntan är låg, men inte vid högre ränta? Om världen går in i en djup recession så kommer råvarupriser att falla. Faller börserna så faller oftast allt, även mark/fastigheter/stabila aktier. Som jag förstår det. Som avancerar stor placerare kan man ju jobba med hedge via optioner osv men som småsparare är det knappast rimligt.

        Jag är ingen placeringsexpert, har gjort bort mig och varit för försiktig, men jag skulle tro att alla tidningsexperter, börsmäklare, banker kommer att predika att man ska sitta stilla i båten….därifrån kommer ingen propå att nu ska man går ur. Och idag? Konjunktursignalerna är inte säkra och börserna reagerar på riskincitament, vänder riskvilligheten så faller de.

        Gilla

      • John Lundqvist skriver:

        Reela tillgångar absolut, men framförallt spridning geografiskt OCH över olika tillgångsslag. Att lägga för många ägg i samma korg och ha övertro till sin egen prognosförmåga är att ta en stor risk.

        Fysiskt guld, smycken, fastigheter och mark på olika platser i världen, aktier på många olika marknader, bankkonton i flera länder, bankfack med värdesaker. Även om du inte har större summor på utländska bankkonton är det en trygghet att ha någonstans du snabbt kan skicka medel i värsta fall.

        Själv gjorde jag mig av med nästan samtliga SEK för ett drygt år sedan. Hade svårt att se hur efterfrågan på SEK inte skulle fortsätta sjunka med tanke på Sveriges vanskötsel. Kanske är >10x avseende EUR och USD det nya normala?

        Kanske har jag fel men oavsett vilket är det alltid säkrare att ha en stor spridning.

        Ett worst case scenario ala Grekland/Argentina är sannolikt inte sannolikt, men inte heller omöjligt.

        Sprid ut tillgångarna brett om ni har dem.

        Gilla

  7. miketheviking skriver:

    Glädjande att alltfler 40-talister och 50-talister vågar sig ut i kulregnet!
    När de hade jobb och familj att värna om så teg nog många i den repressiva miljön och inför oförstående politiker.
    Får hoppas att fler följer exemplet nu när de som pensionärer inte har något att förlora.
    Berätta! Och låt sanningen befria er!

    Hade för mig att Kommuninvest delvis bildades för att man började bli medveten om Pensionsberget och att man inte kunde komma så mycket längre på 30 kronorsskalan i beskattning av medborgarna. I min kommun räckte det inte ens med att låna. Man kom på det geniala att sälja av en evighetsinkomstkälla, Energiverket. Priset blev löjligt lågt och pengarna var snart förbrukade.

    Sammanbrottet är ju ganska nära nu om man ska tro de desillusionerade stackarna i Filipstad kommun. Och de är ju inte ensamma i sin belägenhet när staten inte längre anser att de behöver betala för flyktingberget. Sen är frågan om det är synd om dessa kommuntjänstemän och kommunalråd. De förväntas ha en IQ över 80 och borde tidigt förstått att 10 000-tals analfabeter inte samtidigt kan rädda framtidens pensioner.

    Det slutar med att Staten förstatligar kommunerna och deras bolag…

    Gillad av 11 personer

    • Palle9 skriver:

      Miketheviking: Du skriver ” Sen är frågan om det är synd om dessa kommuntjänstemän och kommunalråd. De förväntas ha en IQ över 80 och borde tidigt förstått att 10 000-tals analfabeter inte samtidigt kan rädda framtidens pensioner. ”
      Ja, ett belysande exempel framgick ju i gårdagens Uppdrag granskning – mannen från Aleppo, som tillfrågades varför han inte kunde lära sig svenska. Hans svar var att han ju endast hade två års skolutbildning i Syrien bakom sig … En annan belysande detalj var när invandrarkvinnorna berättade att de fått lära sig att de bidragspengar de mottog hade sitt ursprung i skatter. Detta var en stor ögonöppnare för dem.
      Påminner om en svensk författare, som rest runt i skolor och träffat många elever – han var chockad över deras totala brist på kunskap i samhällsfrågor, bl.a. var det många som trodde att barnbidraget utbetalades av FN (!).
      Men: det är inte kommuntjänstemännen och kommunalråden det är synd om utan de medborgare och skattebetalare, som har behov av kommunala tjänster av olika slag och inte kommer att få denna eller få bristfällig sådan. Vidare kommer kommunalskatterna att stiga till nya höjder, vilket drabbar alla skattebetalande medborgare.

      Gillad av 10 personer

      • miketheviking skriver:

        Jo, priset för denna monumentala dumhet kommer bli ett beskt piller att svälja för oss efterlevande…

        Gilla

  8. Ugglan skriver:

    Bidrar gör väl också kronans sjunkande värde.
    Åtminstone om lånen är bundna i utländsk valuta,
    vilket börjar krävas av nya lån. Fortsätter kronraset drabbas hela Sverige.

    Gillad av 4 personer

  9. Stanley skriver:

    Ge makten till kommunerna. Valskotta komminet ska inte behova forsorja Malmo dar (S) importerar bidragsimmigranter (rost-boskap) for att Kunna sitta kvar vis makten. Bryts ej nuvarande politic ar sverige snart lika kreditvardigt som Mali eller Burundi I Afrika..

    Gillad av 3 personer

  10. Östrahult skriver:

    Tyvärr förefaller fortsatt upplåning bli huvudspåret när ekonomin kärvar i kommunerna. Och det kan som sagt bara sluta på ett sätt, med en krasch. Det alternativa agerandet, t ex av en moderat som skriver på DI, är att plocka av ännu mera pengar av de kommuner som sköter sig. Skulle det lyckas så eroderas skattebasen rätt snabbt i kommande lågkonjunktur. Tyvärr är det mest sannolika en kombination av ovanstående.

    Gillad av 4 personer

  11. Sam skriver:

    En annan aspekt som Jensevik inte fick med är att Kommuniinvest lånar upp en stor del i USD. Om Kommuninvest lånar 10 miljarder kronor i USD och 3 år senare när obligationen ska lösas så har svenska kronan tappat 20% i värde mot dollarn då ska 2 miljarder extra betalas + räntan.

    Lånefesten är snart slut.

    Gillad av 4 personer

    • Hajo skriver:

      Är det så? Jag har bara sett att alla kommuner fanatiskt ska plocka upp alla invällare på scenen som erhållit medborgarskap …, Samtidigt som dom har haft All inclusive, och det ska applåderas och tas i hand.., med dom som inte är För vidskepliga.

      Gilla

  12. L. N. Fredrik Östman skriver:

    På tio kilometers höjd är även dessa problem förbundna med totalitarismen. Bara genom det totalitära paradigmet — att alla tillgångar ”i” landet egentligen tillhör staten, att alla invånare ”i” landet egentligen är finansministerns slavar — kan denna typ av explicit och implicit borgensställan ens uppstå.

    Det är ett mycket svagt paradigm när stöld och slaveri är normalfallet och ett halvvägs rimligt liv tillåts på nåder ”om bara” och så länge de flesta agerar välvilligt och som om totalitarismen inte vore för handen.

    Gillad av 3 personer

    • Lars skriver:

      Du frågade Jensevik, men som jag förstår det. En stat med egen valuta går sällan i konkurs förutsatt att man inte har stora utlandslån (som Argentina med valutan knuten till dollarn tidigare eller Grekland med Euron som ”utländsk” valuta) utan vad som händer är kronfall och därmed minskad import och ökad export. En finansiell kris t.ex. utomlands eller att utlandets penningmarknader börjar se risker med svenska banker och dess hushållslån kan resultera i i att de kräver högre ränta och det drabbar svenska banker som höjer utlåningsräntor och det slår på bostadslånen och ger sänkt konsumtion och recession. Det kan också ge inställda betalningar på bostadslån och till kommersiella fastigheter och därmed gå ut över bankernas balansräkning (men hushållen kan inte lämna och ge panten till banken). Om recessionen blir riktigt djup och inkomsterna till staten minskar kraftigt (som i Zimbabve) så kan en regering/riksbank som drivs att upprätthålla utgifterna börja producera mer pengar och vid en inflation om ca 20 % finns risk för att man glider in i hyperinflation. Jag har svårt tro att Sverige skulle hamna i den sitsen utan det blir fråga om nedskärningar i det offentliga och transfereringar, men även i kommunala bidrag skulle jag tro.

      Gilla

  13. H Portell skriver:

    Lever man länge får man uppleva liknande hot flera gånger och man anar att de som var med senast liknande hot blev kris och krasch inte längre bestämmer utan lämnat över till nästa generation som uppenbarligen själva måste tvingas inse vad som med erfaren kunskap kunnat undvikas. Finanskrisen 2007-08 lyckades vi klara oss hyfsat ifrån. Värre var finanskrisen 1990-92 som om jag minns rätt, kostade skattebetalarna netto 65 miljarder sek och också om jag minns rätt, ca 200.000 pers. permanent arbetslöshet. Då efter 90-92 krisen fanns det en mängd fastigheter mm som bubblats upp men var dock kvar, visserligen ett lågt värde, för senare eventuell återvinning.
    Kapitalvärdet i hög sysselsättning balanserar väl i allmänhet skuldsättning men det verkar som syftet med lånen varit av konsumtionkaraktär i och för att stärka kommunbudgetar för löpande utgifter på platser med sviktande intjäningsgrad och utan eller med låg återvinningsmöjlighet. Hoppas jag har fel.

    Gillad av 1 person

  14. MartinA skriver:

    En sån intressant artikel! Tack!
    Om det är någon tröst så använder ju etablissemanget allt överskott till onda saker. Så en statsbankrutt och ett kraschat finanssystem är precis vad doktorn rekommenderar! Svenskar verkar sakna förmåga att tänka abstrakt.
    För övrigt så har Stellan Abrahmson fökrlarat Basel förordningarna och det här med riskviktning vid utlåning.Det är ju till syvende och sist statligt påbjuden reglering, även om den är internationell. Så det är väl inte så konstigt att den förordnar att det ska vara billigare att låna till stat och kommun 🙂 Socialism införd via finanssystemet. Återigen, det är inte ens önskvärt att rädda det här systemet, även om det gick.

    Gillad av 3 personer

  15. Björn skriver:

    Trots världens högsta skatter, tvingas Staten och de flesta kommuner låna! Allt för att desperat försöka dölja det gigantiska ”Svarta Hålet” för de fortfarande omedvetna och naiva medborgarna! Som de flesta sorgligt nog är! Detta ”hål”, som 7-klöverpartierna tillsammans orsakade genom sin sjuka fixering vid att ”inte ge SD inflytande”! Ett inflytande som hade gett Sverige verktyg att hantera invasionen från MENA, i stället för att helt öppna dörrarna….

    Gilla

  16. Per G Eriksson skriver:

    Jag har för mig att när Greklandskrisen uppstod så var inte anledningen att Grekland inte kunde betala ränta på sina lån till kreditgivarna – krisen uppstod pga att kreditgivarna inte ville fortsätta att förnya lånen alternativt att kreditgivarna krävde högre räntor – något liknande kan hända i Sverige när marknaden inser att nästan alla svenska kommuner befinner sig i ett bedrövligt ekonomiskt tillstånd.

    Lägg till permanent handelsunderskott, en bytesbalans som går mot underskott, kraftigt stigande befolkning varav de flesta är bidragstagare, elbrist, fortsatta industrinedläggningar, högre skatter & utvandring av produktiva och rika svenskar vilket sammantaget leder till den perfekta ekonomiska krisen.

    Gilla

  17. hovstadiusblog skriver:

    Ju mer jag läser om sådant här dessto mer övertygad blir jag om att våra så kallade förtroende valda är ytterst inkompetenta när det gäller att hantera pengar. Man borde ha som riktmärke att endast den som klarat av att på egen hand bli miljonär skulle kunna få ansvar för andras pengar, läs skatter. Det skulle ge en mycket bättre fingervisning om vilka som har tillräckligt förstånd för att kunna förvalta våra pengar och inkomster. Nu ska vi inte bara stirra oss blinda på kommunalt och statligt anställda. Jag har sett samma brister under ett långt liv i näringslivets hägn. Det var ju ganska klart vilka som kunde leva gott även på begränsade löner och vilka som trots höga löner alltid tycktes ha pengaproblem. Dessa var ofta trevliga killar och de befordrades ofta långt över sin kompetensnivå.

    Gilla

  18. Emil skriver:

    Saxat från 2018 års redovisning ”Kommuninvests starka tillväxt fortsätter och den totala utlåningen passerade 350 mdkr under 2018, en genomsnittlig
    årlig ökning om 11 procent de senaste fem åren.”
    Frågan är hur stark tillväxt det kommer vara i Kommuninvest 2025 när alla kommuner är lika finansiellt ”starka” som Malmö? Fråga till Hans: Hur tror du ev. fortsatt kronförsvagning kan påverka KI:s kostnader vid upplåning i exempelvis dollar?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.