Folk i vår tid tycks anse att allting numera går fortare. Det sker fler betydelsefulla händelser per år än det tidigare gjorde. Livet antas förut ha lufsat på i samma gamla hjulspår sekel efter sekel.

Jag tror på att tekniken för några hundra år sedan växlade in på ett snabbspår som människan inte fått uppleva sedan skapelsen. För det mesta har detta varit en välsignelse även om det ibland känns lite onödigt som när iPhone modell 400x efter bara några år ersätts av modell 400x Alpha. Men med tanke på de fördelar som lanseringen av Herr Google medfört avser jag att förlåta även modell 400x Beta Super.

När det däremot handlar om människan själv och om historiens gång tror jag att samtiden har fel när den föreställer sig att det idag händer mer och större saker per tidsenhet än exempelvis på 1700-talet.

Ett normalt händelsedigert år i modern tid var 2016 (säger jag på känsla och utan övertygande argumentation). Då inträffade åtminstone två oväntade och potentiellt dramatiska begivenheter, nämligen Brexit och Trump. Låt oss jämföra detta moderna år – eller något annat år som du föredrar – med exempelvis år 1789.

Brexit och Trump må vara felskär av den världsande som enligt Hegel styr historien, det får framtiden utvisa, men händelserna är uttryck för en djupgående och troligen långsiktig mental förändring som påverkar hela västvärlden och skrämmer vettet ur många kloka och ansvarskännande personer.

Det sena 1700-talet var också havande med idéer som utmanade tidens dominerande uppfattningar och makthavare. Dessa revolutionerande föreställningar spred sig över hela den kulturkrets som numera brukar kallas västvärlden. Ett av de moderna påfunden var nationalismen. I februari 1789 genomförde den brasilianske upprorsmannen Tiradentes och hans sammansvurna ett upprorsförsök i syfte att frigöra Brasilien från Portugal. (Det misslyckades och Tiradentes blev sedermera hängd, fyrdelad och uppsatt på pålar till allmänhetens varning.)

Ett annat modernt påfund var att framstående positioner i samhället inte borde tillsättas efter välborenhet utan efter meriter. I februari genomdrev Gustav III Förenings- och säkerhetsakten som gav kungen nästan diktatoriska befogenheter och fråntog adeln deras traditionella monopol på rikets främsta befattningar. Adeln protesterade varpå kungen fängslade ståndets ledare och klubbade den nya lagen med stöd av de ofrälse stånden.

Ytterligare ett påfund var demokratin, alltså att folket skulle välja sina ledare och att ledarna var skyldiga att tillerkänna folket vissa fri- och rättigheter. Den första demokratiska regeringsformen i världen började gälla den 4 mars 1789 i USA.

Den mest vildsinta och för makthavarna i hela västerlandet mest skrämmande händelsekedjan tog sin början den 14 juli 1789 i form av stormningen av Bastiljen i Paris. Därmed var den franska revolutionen inledd och de västerländska samhällena, på lite sikt, i grunden förändrade.

Det var fyra i världsskala epokgörande händelser på ett halvår.

Efter tvåhundrafemtio år har demokratin nu tagit över som dominerande system och tankeriktning i hela västvärlden. Alla dessa länder styrs av sin variant av politikervälde.

Nu kommer Trump och kanske Brexit och Ebba Busch Thor äter lunch med Jimmie Åkesson, allihop oväntade händelser. Vad som helst kan hända.