Richard Sörman: Om en ”bildad elit” vill styra Sverige måste den visa att den duger

Richard Sörman

Det sägs att vi lider av frånvaron av en bildad elit i Sverige. Våra politiker är för okunniga, de saknar insikt om verklighetens begränsningar. Det är lätt att hålla med. Samtidigt har man rätt att vara skeptisk: varför visar de bildade inte prov på sina färdigheter. Varsågoda! Fältet är fritt!

Den 16 juni skrev Håkan Boström en intressant ledare i Göteborgsposten (oberoende liberal) om det pris vi får betala i Sverige för att ledas av en obildad samhällselit. Större kunskaper i historia och större insikter om människans livsvillkor i allmänhet skulle få politiker och andra beslutsfattare att inse våra begränsningar och därmed bli mer realistiska i sina ambitioner.

Det är lätt att hålla med. Jag har själv flera gånger diskuterat den verklighetsfrämmande utopism som får oss att tro att just vi i Sverige ska kunna göra saker som ingen har gjort förut. Och det är knappast begrepp som insikt, visdom och perspektiv man associerar till när man hör Annie Lööf eller Stefan Löfven tala om sina samhällsvisioner. Så visst. Varför inte: mer bildning åt våra politiker.

Men ändå. Jag tillåter mig tvivla på kraften och förmågan hos den svenska bildade borgerligheten.

Försök själva inleda en diskussion på sociala medier med akademiker eller journalister med intellektuell borgerlig framtoning. De svarar nästan aldrig. Och det är en erfarenhet jag gjorde även under mina tjugo år som forskare och lärare vid svenska universitet: många akademiker är ointresserade av autentiska diskussioner. Det verkar tycka det är obehagligt att stå för några åsikter.

Men det handlar inte bara om rädsla för åsikt och debatt. Ett viktigare problem är att bildning och beläsenhet inte alls är någon garant för insiktsfullhet och förmåga till fördjupning.

Jag vet inte hur många gångar jag försökt inleda diskussioner med kollegor på universitetskonferenser och bara bemötts av totala banaliteter. Många akademiker verkar rent av ointresserade av att ge sig in i generaliserande problematiseringar. Lustigt nog fick jag detta bekräftat när jag nu under veckan läste om arbetarförfattaren Ivar Lo-Johanssons självbiografiska berättelse ”Gårdfarihandlaren” (en av hans bästa böcker). Mot slutet beskriver han ett möte i fjällvärlden med två naturvetare som studerar lämlar.

Jag hade funnit att det som var utmärkande för de intellektuella var att de var så lite engagerade i händelser och samtal. De tog allting på något sätt med upphöjt lugn. De bagatelliserade djupsinnet och berättade i stället anekdoter.

Exakt detta har jag upplevt så många gånger. Man försöker inleda ett verkligt samtal med lärda akademiker men bemöts bara av bortviftande trivialiteter. Så fort de lämnar sina nedskrivna föredrag, sina essäer, sina artiklar, sina fina kolumner är det som att de inte längre har något att säga, som att det var formen som var det väsentliga, inte innehållet, som om kommunikationen var ett spel, en iscensättning utan autenticitet.

Överhuvudtaget kan jag tycka det känns märkligt när den bildade medelklassen (eller kanske borgerligheten) beklagar sig över att den har för lite inflytande i politiken. Det blir lite som när humanister vid universiteten beklagar sig över att de syns så lite i samhällsdebatten. Klagandet i sig blir ett bevis på att de inte förstår hur systemet fungerar och att de således kanske inte är så insiktsfulla som de själva vill tro. För vem i hela världen hindrar de bildade humanisterna från att ta plats i offentligheten och att göra det på ett sätt som slår an och väcker uppmärksamhet?

Fältet är fritt! Varsågoda! Människor älskar att bli allmänbildade. Skicka in några texter till Det Goda Samhället, till Axess eller Proletären eller vad ni vill. Skriv och argumentera kära humanister om ni har något att säga. Och samma sak med de bildade i politiken. Ta plats i de politiska partierna! Använd era kunskaper! Skriv debattböcker som en bred allmänhet kan tänkas vara intresserad av att läsa. Starta en podd. Visa att ni är bättre än både Annie Lööf och Stefan Löfven.

I en demokrati måste man förtjäna sin framgång. Vill man bli politiker måste man acceptera politikens spelregler och vill man bli opinionsbildare måste man acceptera opinionsbildandets spelregler. Visst kan jag själv någon enstaka gång stoltsera med mina akademiska meriter, men vad är de värda om jag som opinionsbildare i alla fall inte kan skriva om något som människor bryr sig om att läsa? Det minsta man kan begära av en elit är att den förstår att inget kommer gratis.

Men framför allt måste kanske den bildade borgerligheten idka en aning självkritik. Var fanns de insiktsfulla protesterna från de lärde under flyktinghysterin 2015? De akademiker som höjde rösten 2015-16 och vågade protestera mot immigrationsvansinnet går väl att räkna på ena handens fingrar. Historiker stod i kö för att förklara att Sverige alltid tjänat på immigration.

Teoretiker av alla de slag kom med abstrakta förklaringar på rasism och vithetsnormer som alla utgick från den outtalade (och orealistiska) premissen att total öppenhet och tolerans mot det avvikande skulle kunna utgöra det normala i ett mänskligt samhälle. Sanningen är väl snarare den att de lärde och bildade har gjort bort sig fullständigt och att de mest visat sig bestå av en skock osjälvständiga eller eventuellt tystade och hukande får.

Svenska intellektuella har mycket att bevisa. De kan börja med att visa prov på förmåga till självkritik. De måste också förstå att den tid då man fick något gratis för att man hade legat vid Uppsala är förbi. Och jag tycker faktiskt det är bra. Om det nu är så att man lär sig så mycket kloka saker av bli bildad är det väl bara att visa det. Varsågoda!

70 reaktioner på ”Richard Sörman: Om en ”bildad elit” vill styra Sverige måste den visa att den duger

  1. M skriver:

    Från min mer obildade ankdamm så tänker jag på ett samtal med en som mig själv pseudo intellektuell, men mer konstnärligt inriktad. Vi konstaterade båda att man inte längre pratar om litteratur i samhället och om man tar bokförsäljningen som tecken så ser man att olika deckarförfattare ligger i topp på försäljningslistorna. Så spelar litteraturen roll? Tom Svenska akademin ger Nobelpris till en världskänd rock/folk sångare som inte behöver uppmärksamheten.

    Min egen praktik inom IT och landets programmerarverkstäder gav erfarenheten att vidgade vyer inte var primärt väsentligt. De som arbetar i den branschen är definitivt inte dumma, men de social utblickarna är små liksom språk och diskussioner om detta och praktiken inriktad på affärssystem är ju metodmässigt orienterad mot definitioner och entydiga begrepp och logik och nyanserade samtal om samhället är närmast kontraproduktivt när man arbetar med att skära ut det väsentliga med så får ord som möjligt (systemflöden, datamodeller, processmodeller, funktionsmodeller och de teknikorienterade delarna mot maskin och programmering).

    Men besvikelsen över media, över politiker, över bristen på stringens och analys är mycket vanlig i den branschen.

    Hur är det med alla andra specialiserade grupper i samhället. Tycker de att litteraturen, journalisterna, kultur. och samhällsvetare har något särskilt att säga? Är det inte precis som Sörman säger att de akademiska yrkena inte tillför något av samhällsförståelse som sprids till allmänheten? Dessa ämnen är av karaktären att kunskapen inte kan bevisas genom experiment utan värdet avgörs i diskurs och i jämförande studier och sanningen kan endast utrönas som praktik som fungerar.

    Vad ska vi ha alla dessa akademiska institutioner inom humaniora, ekonomi, sociologi, psykologi, kulturgeografi, antropologi, konfliktstudier, ulandskunskap mm. mm. om det inte används, ger upphov till offentliga samtal och liknande?

    Ledningsnivåer i näringsliv och förvaltning läser väl endast sammanfattningar på en halv A4?

    Gillad av 8 personer

    • Jan Andersson skriver:

      M, tack för detta! Det påminner mycket om min egen erfarenhet, att alla är experter på sitt vis inom sitt område när de har varit intresserade, engagerade och fått kanske tio års erfarenhet.
      Det gäller lika mycket VD, avdelningscheferna och alla andra, inklusive damen som dagstädade på kontoret utan att störa någon det minsta och alltid höll perfekt rent och snyggt överallt. Eller damen i telefonväxeln, som kunde slänga käft med vem som helst på fyra språk. Båda betydde mer för gruppidentiteten och samarbetsviljan är någonsin VD:n som var på kontoret högst två dagar i veckan.

      Det fanns även en tillgänglig stab med experter som alla hade egenheten att bortse från både tidplaner och budgetar för att få tänka fritt och ofta inte bidra med speciellt mycket eftersom vi hade varit tvungna att lösa problemen själva långt innan de återkom med den fullständiga rapporten (som vi läste för att veta vad vi skulle göra nästa gång, om det blev någon mer gång vill säga).

      Om någon chef hade yttrat sig om att dessa experter varit oumbärliga för verksamheten så hade alla skrattat rått och högt. Det var nästan alltid de som ägde problemen som löste dem först som sist, med hjälp av egna eller inhyrda som de visste kom på plats snabbt som blixten när man kallade på dem.

      Gillad av 2 personer

    • Ms skriver:

      Varför skolar du inte om dig? Du har ju uppenbarligen gott självförtroende inom ekonomi, varför skolar du inte om dig och åstadkommer något? Bara på DGS har du väl skrivit mer text än en licenciatuppsats?

      Gillad av 1 person

      • M skriver:

        Mina grundkunskaper torde inte räcka. Du borde väl ha det också eller är programmeraryrket inom finansindustrin lika begränsande kring förståelse av verksamheten som inom handel och industri?

        Gilla

      • Ms skriver:

        Där tar du fel, vi håller inte med varandra men du verkar ha läst mer ekonomi än vad som krävs för en mastersexamen. Jag skolade om mig i vuxen ålder på egen hand, och hade faktiskt gärna gjort det igen. Sätt dig på skolbänken om du har råd.

        Gilla

      • M skriver:

        Tack för de orden MS, men jag har åldern emot mig (pensionär) och brist på stresstålighet och förmåga att tampas med den rätt hårda verkligheten där ute. Det är inte samma sak att delta i samhällsdebatt på dessa sidor som att producera nyttigheter. Sedan är jag faktiskt alltmer skeptisk mot dagens nationalekonomi och även de statistiska verktygens möjligheter (och mina kunskaper är rätt gamla) och de antaganden man gör i modellerna för att matematiskt med linjära samband fånga verkligheten. Så att nu satsa tio år är kanske lite förfelat.

        Men intressant är det, det tycker jag, och det är intressant att det finns ett forum som här där man kan man kan möta gängse föreställningar och vända och vrida på begreppen och jag menar det är viktigt att människor debatterar och samtalar, inte minst om grundläggande ekonomiska frågor, för de är som ett skelett för att bringa reda i hur världen fungerar. Trots allt så är kostnads/intäkts resonemang och förståelse av de ekonomiska sambanden i grunden ”järnhårda” såtillvida att man inte kommer undan det, men vi har och har länge haft ett samhällsklimat där man bortser från det och tycks tro att ”någon annan” producerar och ”vi andra” är orättfärdigt belönade.

        Det är i alla fall ett intresse att försöka förstå lite mer om den värld vi lever i.

        https://www.bokus.com/bok/9781138657670/seapower/

        Nu läser jag boken ovan, men tredje upplagan på rea. Om inte annat så märker man hur begränsad man är i sin förståelse! Jag följer https://geopoliticalfutures.com/ som prenumerant sedan ett tag och den är på ungefär lagom nivå för att bygga upp intresse och förståelse för världen ur ett specifik perspektiv.

        Jag har inte något anlag för hybris så jag tror mina begränsade kunskaper räcker (men att skriva så är som att sätta klammer och sannolikhet kring mer eller mindre var mening), men en viktig insikt tror jag är att det problemet har även aldrig så prominenta professorer och företagsledare också att hantera!!

        Gilla

    • Jan Molin skriver:

      Bra skrivet M: ”Vad ska vi ha alla dessa akademiska institutioner inom humaniora, ekonomi, sociologi, psykologi, kulturgeografi, antropologi, konfliktstudier, ulandskunskap mm……”.
      Den mycket stora utbildningsexplosionen som sossarna och kommunisterna skapade med början under 60-talet var väl för att ta hand om de stora barnkullarna på 40- och början på 50-talen. Man ansåg väl redan då att efterfrågan på arbeten måste politiker skapa, inte efter behov utan för att folk ska få löner! Och dessa arbeten blir ju då till i en stor offentlig sektor som de således då började skapa, dvs för det mesta hittepåjobb.
      Och lönepengarna till detta måste huvudsakligen komma från skatter på de människor som har arbeten som efterfrågas i det privata näringslivet, vilket i huvudsak är den enda källa som finns i landet som skapar pengar.
      Sossar och kommunister har alltid känt avundsjuka på utbildat folk, så därför var de orättvist med så många som inte hade förutsättningar att klara kraven i de tidigare läroverks-, gymnasie- och universitetsutbildningarna. Särskilt inte de naturvetenskapliga utbildningslinjerna.
      Därför skapades massyrken i offentlig tjänst inom de utbildningsområden du nämnde! Idag arbetar omkring hälften i privat tjänst och hälften arbetar och ”arbetar” i offentlig.

      Gillad av 1 person

      • M skriver:

        Det ligger en del i att utbildningsexplosionen hade en orsak i de stora barnkullarna och att man trodde samhället, överflödssamhället, med ständig rationalisering av industrin gav utrymme för mer av välfärdsorienterad utveckling, att framtiden fortsatt skulle innebära en expansion av BNP med ca 4 % per år liksom tiden innan 70-talet (produktiviteten gick ned i hela västvärlden), men framförallt låg nog orsaken i att an identifierat kunskap och utbildning som det som skapade tillväxt och man kopierade USA, som låg tio år före. USA efter kriget hade ett våldsamt uppsving och man hänförd orsaken till den allt högre utbildningsnivån bl.a. för att veteraner från krigen fick gratis universitetsutbildning.

        Så när industrin nått sin höjdpunkt efter urbaniseringens 60-tal och 50-tal så börjar en omvandling och med 80-talet fick vi strukturkriser inom näringslivet. Traditionella näringar som teko, varv, stålverk fick stryka på foten och även annan industri och andra näringar. Delvis en följd av ekonomisk politik som industrifonderna på 60-talet, dubbelbeskattning av företagsvinster och aktieutdelningar, EFO-modellen, med höga löneökningar som drev strukturomvandling, men också 70-talets överbryggningspolitik under 70-talets oljekriser och de inflationsdrivande löneökningarna, liksom att modellen att industrin var löneledande tummades på. Marginalskatterna för vanliga inkomstlägen var också för höga och incitamenten påverkades vilket ledde till skattereform

        Under 80-talet försvann de fasta växelkurserna följt av fria kapitalrörelser, avregleringar av finansvärlden och på 90-talet hade vi finanskris. Efter 1992 har mycket ändrats t,.ex. nytt underfinansierat pensionssystem, friskolor, låga kapitalskatter, exportdriven tillväxt genom tillbakahållen inhemsk konsumtion mm. mm. Invandringen tog full fart efter Bildt regimens avskaffande av Lucia reformen 1989.

        Nu skriver vi 2019 och har sedan tjugo år en allt starkare globalisering med utflyttning av produktion till låglöneländer på gott och ont. Industrin automatiseras alltmer liksom många tjänstemannayrken och lönsamheten på utbildning i USA minskar, men inte för toppen. Deras inkomstnivå i snitt tycks ligga kvar på ungefär samma nivå som 1979.

        Oavsett så är det nog inte så att det enbart behövs naturvetare och tekniker utan ofta tvärtom idag dvs de stora koncernerna sysselsätter massor med människor inom handel och distribution med en annan bakgrund. Men samtidigt så går det väl inte att komma ifrån att logisk stringens och analysförmåga behövs!

        Gillad av 1 person

      • M skriver:

        Alltför länge har media och politiker med förenklad retorik och klatschiga slogans skapat dimridåer och talet om att skatterna är för höga (jag anser dem onödigt höga pga onödiga kostnader utan möjlighet att mer än skissa på besparingar) eller att det privata betalar skatten är exempel (men utan privat näringsliv skulle inte landet fungera).

        ”Och lönepengarna till detta måste huvudsakligen komma från skatter på de människor som har arbeten som efterfrågas i det privata näringslivet, vilket i huvudsak är den enda källa som finns i landet som skapar pengar”

        Det här är fel ur flera perspektiv. Pengar skapas när bank och finans ger ut krediter dvs lån. Pengar är en skuldsedel. Lånen i sin tur används för investeringar som ger inkomst, men idag också för spekulation dvs tex för att blåsa upp tillgångsbubblor på aktiemarknader och bostadsmarknader.

        Det du hävdar tycks vara att endast privat näringsliv skapar tillgångar. Det är också fel eftersom all offentlig produktion skapar tjänster som på samma sätt ger ett ekonomiskt värde (men politiskt beslutat eller behovsstyrt t.ex. inom sjukvård eller skolor eller äldreomsorg eller byggverksamhet eller kommunikationer. Omfördelning av inkomst via skatten till t.ex. pensioner ger efterfrågan, men av andra grupper, av den produktion näringsliv och förvaltning skapar och av import.

        Export är nödvändigt, men endast för att vi ska kunna importera!

        När offentlig verksamhet expanderar så måste efterfrågan på andra, näringslivets produkter, hålas ner för att inflationen inte ska dra iväg pga för stark efterfrågan. Staten skapar pengar tillsammans med banksystemet och drar in dem via skatter.. Privat eller offentligt handlar om äganderätt, marknadsinformation och fördelning av tjänsteproduktion.

        Produktionssystemen inom olika sektorer i samhällsekonomin måste balansera. Stat och kapital har gått hand i hand under den svenska ekonomiska historien i allt från utbyggnad av vattenkraft, kommunikationer, vård och omsorg, bostadsbyggande och man har även arbetat med inkomstfördelningen i samhället då man inte ansett marknadskrafterna ge en acceptabel inkomstfördelning (det är riskabelt att vara marknadsutsatt även för individen).

        Ideen om att privat näringsliv står för fiolerna återkommer ständigt i olika kommentarer, men det är fel och leder tanken fel. Givetvis kan balansen mellan olika sektorer, effektivitet, uppgifter etc diskuteras inte minst på invandringsområdet, ulandsbiståndet, offentliga byråkratier, miljöpolitik, universitet och övriga skolsystem, landstingen, kommunerna.

        Gillad av 1 person

    • Putte skriver:

      Vi ska inte längre bli bildade, vi ska utbildas. Inte tänka själva. Nu har MUCF öppnat bidragskranen igen

      ”Genom Mytkollen skapar Expo en plattform som fokuserar på de myter som är viktiga för den verklighetsbeskrivning som högerextrema, radikalislamistiska och konspirationistiska miljöer sprider. Mytkollen är ett projekt finansierat av MUCF. Målgrupp för Mytkollen alla samhällsintresserade som funderar på den rasism som finns runt omkring oss. Ett viktigt syfte är att materialet ska vara användbart för lärare och elever som arbetar med de här frågorna, eller som underlag för samtal om liknande terrorhändelser som vi sett de senaste året sker igen. ”

      http://www.mynewsdesk.com/se/expo/pressreleases/expo-slaepper-podd-om-rasistiska-myter-2887487

      Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Om vi är onanister, vad är då rikets intlektella, som idkar något slags praktik utan att ha någon fungerande teori? Gammal man gör så gott han kan, gör det fan så illa. Armar, ben, de rörer han, men rumpan, den står stilla?

      Gillad av 3 personer

      • A skriver:

        Nej Fredrik vi ska använda kunskapen till att utveckla verktyg och såna grejor. Det är inte onani, det är nytta. Kanske med hjälp av ål och brännvin nånstans långt ut i ytterskärgården eller nåt. Det går fint.. 🙂 Man kan sen variera upplägget i det oändliga. 🙂

        Mvh A

        Gillad av 1 person

      • Anders L. skriver:

        “There was a young fellow from Ankara,
        Who was a terrific wankerer.
        “Till he sowed his wild oats,
        With the help of a goat,
        But he didn’t even stop to thankera.”

        av Boris Johnson, som vann the Spectators ”The most offensive Erdogan poem competion” 2016.

        Gillad av 1 person

      • A skriver:

        Ja det är bra Fredrik, jag ska inte tjata mer.. Jag konstaterar istället: Folk som inte ens rår att dricka en kopp kaffe med sina landsmän/kvinnor, vad är det som skulle göra att de rår på nåt annat bättre.. 🙂 Den enda som rår ordentligt är Göran. Det är jäkligt kul däremot. 🙂

        Lugna fina vänliga överseende hälsningar A Skulle det varit punkt efter A här Fredrik? Nej det känns fel på nåt vis. Det får vara utan.

        Gillad av 1 person

  2. ulsansblogg skriver:

    Reblogga detta på ulsansblogg och kommenterade:
    För de som av samhället har fått en högre utbildning kanske man också kunde kräva en viss bildning och att de engagerade sig i samhällsdebatten.
    Det har förekommit att personer i forna tiders stater har varit kritiska till makten och har därmed utsatt sig själva för stora risker men visat civilkurage.
    I en tid av universellt bedrägeri är yppandet av sanningen en revolutionär handling och det är väsentligt att fler ”tar debatten”.
    Häftiga debatter förekom för två 2000 år sedan i romarriket mellan den tidens intellektuell och utgången var kanske på det personliga planet tragisk.
    Boken KONSPIRATION av Robert Harris som handlar om Cicero och hans tid som konsul i Rom vill jag rekommendera. Kanske skulle den öppna upp ögonen på både politiker, journalister och övriga beslutsfattare som anser sig vara en elit.
    https://ulsansblogg.wordpress.com/2019/06/18/fran-romarriket-till-den-sa-kallade-moderna-nutiden-2000-ar-av-stupiditeter/

    Gilla

  3. Jonas Bohman skriver:

    Helt klart det bästa jag läst på länge. Visst är det så att fler intellektuella måste kliva fram och sätta ord på vansinnet som pågår i detta land. Ni har ett ansvar. Titta tillbaka på vad som hände i DDR 70-/80-talen. Kritiken mot sittande regim med tillhörande förtryckarapparat blev till slut för stor, och allt rasade på hösten -89. 30 år sen. Vi behöver något liknande här i Sverige, även om jag vet och förstår att man befann sig i en annan situation i DDR/östblocket. Det kanske ändå inte är kört för Sverige.

    Gillad av 6 personer

    • pllay skriver:

      Jag kan inte dela din förhoppning om Sveriges räddning.
      Egennyttan trumfar moral, etik och plikt.
      Nöd, verklig nöd, skapar sammanhållning och gynnar förnuft, och dit har vi fortfarande lång väg att gå trots att vi hastar.
      Det finns absolut ingenting som antyder att intelligentian på något sätt skulle vara mer demokratiskt lagd eller ha större samhällsengagemang än vi vanliga dödliga byfånar, snarare tvärtom.
      Mitt förakt för svensk intelligentia är monumental.

      Gillad av 2 personer

  4. Laggar skriver:

    Mycket bra skrivet om situationen för den som vill diskutera. Problemet är kanske att dem som du vill diskutera med är samtidigt makthavare och påverkare som inte vill blotta sin begränsning. Normalt borde det finnas små kretsar av visdom som diskuterar inom sin krets, men kanske sådan grupper inte finns. Förr fanns de och då kunde de kommentera sina diskussioner i offentligheten. Det är en beklämmande situation för den som vill diskutera. Samtidigt kommer den illasinnade attityden hos makthavarna att kväsa diskussionen. Det fordras intelligens men det är ju en bristvara hos makthavarna.

    Gillad av 1 person

  5. Per G Eriksson skriver:

    De flesta akademiker och journalister har inte mycket clever att säga på grund av att de inte är speciellt bildade/allmänbildade.

    Akademiker kan oftast sitt lilla ämnesområde men är förvånansvärt okunniga om allt annat – de flesta journalister är bara åsiktsmaskiner utan kunskap.

    Skulle händelsevis akademiker ha breda kunskaper och åsikter så är de flesta för fega för att uttrycka sig om åsikten ligger utanför åsiktskorridoren.

    Akademiker är också lättmanipulerade och lätta offer för politiska charlataner som Löfvén och Reinfeldt.

    Gillad av 3 personer

    • Elisabeth G skriver:

      Delar din uppfattning Per G. Själv akademiker (jurist) har jag kunnat konstatera att utbildning och bildning verkligen inte är samma sak. Jag har haft kollegor som varit så enkelspåriga och auktoritetstroende att man baxnar. Det är nog så att man oavsett specialområde måste vidga sina vyer och ta del av andra områden. För egen del läser jag mycket historia, teologi och skönlitteratur. Det är härligt när man får en aha-upplevelse och kan tolka sin samtid.

      Anledningen till att det går så illa för Sverige kan nog vara att de flesta i regeringen är outbildade och att ingen av dem verkar bildad. Att låta dem som varken har utbildning eller bildning styra ett land kan bara leda till katastrof.

      Gillad av 5 personer

  6. Jari Norvanto skriver:

    ”Svenska intellektuella har mycket att bevisa.” Inte minst vill man veta fluxabilitetskvoten, FQ:n. Endast en troglodyt blir vid sin läst, grottekvarnen.

    Gillad av 4 personer

  7. En sprattlande fisk på torra land skriver:

    Tänker själv i bilder och i liknelser och jämför gärna med naturen själv. Som en slags jämförelsens benchmarking. Evolutionen av djur och växter består av en ständigt pågående och optimerande process. Som får organismerna själva att hamna i olika specialfack, likt man även gör inom den akademiska världen. Men vars fack inom ekologin kallas för nischer, men inom den akademiska världen handlar om egna specifika ämnesområden. Var och en tränger in och ned i sin egen lilla nisch, och blir extra duktig inom den. Som inom idrottsvärlden.

    Med all specialisering följer även sårbarhet. Tappar specialisten fotfästet i tillvaron rasar lätt omgivningen ihop som en sufflé. Som när den mekaniska räknesnurran ersattes av elektronik. Eller flintyxor med järnyxor. Och vem går egentligen och inbillar sig att en den som innehar världsrekordet inom höjdhopp, automatiskt skulle nå lika högt som statsminister? Lika lite som man inbillar sig att en astronom, specialiserad på svarta hål, skulle göra det. Eller en svetsare…

    Den samlade kunskapen och förmågan inom ett ekosystem ligger inte inom en specifik art, utan utspritt inom själva mångfalden. Som balanserar och konkurrerar inom systemet självt. Det finns ingen överordnad expertis inom ett ekosystem. Lika lite som inom samhället självt eller inom den akademiska världen. Där finns bara olika grader av specialister och generalister. Var och en med sina styrkor och svagheter.

    Och lämnar man sin egen nisch eller akademiska roll, hamnar man lätt som en uppspolad fisk på en strand. Kippande efter andan. Och vem vill skylta som en flämtande och sprattlande fisk? Vilt hoppande, men långsamt döende. Bättre då att hålla tyst och förbli vid sin läst.

    I detta perspektiv förstår man mer än väl den akademiska självbevarelsedriften. Att det blir lönlöst att försöka inleda diskussioner på sociala medier med akademiker eller journalister. För fiskar söker trygghet i stim, inom egna vatten, hos en akademi eller hos en omslutande publicistklubb – och inte alls på torra land. Om nu någon trodde det?

    Gillad av 4 personer

    • pllay skriver:

      Endast döda fiskar flyter med strömmen.
      Den Gud givit ett gott förstånd har en plikt mot samhället att använda det på bästa sätt, och inte gå fiendens ärenden.
      Någon ursäkt för vapenflykt gives icke.

      Gillad av 4 personer

  8. elfyma+ skriver:

    Det råder knappast brist på litterära navelskådanden i media.
    SR P1:s kulturnissar får marknadsföra sina kompisars alster 10minuter varje timme.
    Och i SVT:s och TV4:s TV-soffor marknads för böcker, filmer och musik varje dag.
    För att inte tala om det evinnerliga ältandet om nobelpristagare i litteratur.

    Vad som saknas är mer insiktsfulla diskussioner i grundläggande naturvetenskapliga ämnen och teknik. Vi som är äldre minns Bengt Feltreich, Erik Bergsten m.fl med saknad.
    Idag har okunniga klimatalarmister tagit över opinionsbildningen med skolkande barn som föredömen.
    Personer med relevanta och viktiga insikter släpps inte längre fram i media.
    De tvingas starta egna bloggar för att nå ut.
    Då tänker jag inte på Blondinbella, utan på Lars Bern, Lennart Bengtsson m fl, m fl.

    Gillad av 8 personer

  9. Lars Bernhoff skriver:

    Sverige verkar ha en del egenheter som försvårar att få kompetenta/ kunniga personer att delta i politiken.
    De politiska partierna verkar belöna lång och trogen tjänst i partiet när det blir val av ministrar. I många andra länder väljer man kompetent personer som inte jobbar heltid i politiken. Det finns risker med dem som inte kan det politiska spelet men avsikten måste vara att de tillför andra och viktiga kompetenser och erfarenheter. I Sverige görs inga rekryteringar från näringslivet, det finns inget utbyte som det uppenbart finns i många andra länder.
    Sverige har skaffat sig en helt ologisk rädsla för äldre personer. Ålder inom rimliga gränser är inte en nackdel, men här är det svårt att få nytt jobb efter 45+. Riksdagen har uppenbar brist på äldre personer. När vanligt folk med familj börjar få tid för politik är det redan för sent eller försvårat att bli delaktig i det politiska livet.
    Jag är förvånad att Sörmans erfarenheter är att de akademiska högre kretsarna inte har några åsikter och därmed blir de omöjliga i det politiska livet. I näringslivet finns det gott om åsikter men lågt intresse att ge sig in i de politiska spelreglerna för medverkan så som det fungerar idag enligt min uppfattning.

    Gillad av 1 person

    • Jan Andersson skriver:

      Det är lätt att förstå industrins tvekan att engagera sig politiskt: politiker är folk som inte kunde bli något annat, alltså korkade, okunniga, odrägliga eller något annat. Den skaran vill man inte tillhöra eller bli jämförd med.

      Förr i tiden kallades brukspatroner, stadsläkare med flera till riksdagen och kunde inte gärna tacka nej trots att ingen eller mycket liten kostnadsersättning utgick; det var ett hedersuppdrag.

      För inte så länge sedan fick bankdirektören i en småstad sköta sin kommuns ekonomi gratis, ett annat hedersuppdrag som heller inte gärna gick att tacka nej till.

      Idag skulle man gärna kalla Leif Östling till ríksdagen för att börja se över vad skatterna går till.
      Nu kommer istället någon annan att göra det och rapportera att skatterna är låga och bör höjas.

      Gillad av 3 personer

      • B skriver:

        Vilket LO byggbasen mycket riktigt gjorde igår på aktuellt. ( en av dem med fittmössa)

        Inte ett ord om orsaken till att de redan oförskämt höga skatterna måste höjas ….

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Det är en följd av The Managerial State och den genomgående processtyrningen. Den leder bort från meritokratins Peters princip (befordran till över kompetensnivån) via nittiotalets Dilberts princip (befordran av idioter så att de kompetenta fortsätter att arbeta) till dagens situation, låt oss kalla det Dogberts princip: de onda parasiterna får bestämma allt, alla idioter blir omedelbart befordrade.

      Gillad av 5 personer

  10. Aha skriver:

    Vi människor besitter tydligen stora doser av självbedrägeri. Det kan inte ha undgått många att invandringen gett upphov till ett gigantiskt utanförskap som nu närmar sig en miljon människor, mestadels invandrare. För varje människa måste detta betyda att invandringen är misslyckad, att den inte på något sätt kan vara lönsam och att utanförskapet är en källa till många allvarliga problem såsom dåliga skolor och grov brottslighet. Trots detta finns det bland bildade, kanske en majoritet, som ser positivt på invandringen, att det varit en lycka att den ägt rum. Detta är självbedrägeriet. Bildade människor kan alltså vara idioter.

    En naturlig reaktion hade varit att man prisat de invandrare som lyckats etablera sig och i övrigt talat för begränsningar av invandringen. Det hade också varit naturligt om man från sina högre samhällspositioner berättat hur invandrarna påverkat vården, skolan, bidragsförsörjningen och brottsligheten, att man visselblåst om invandringens effekter. Men det har man inte gjort.

    Om de bildades undlåtenhet att agera kan bara förakt uttryckas.

    Gillad av 5 personer

    • Christe L skriver:

      ”Om de bildades undlåtenhet att agera kan bara förakt uttryckas.”

      Absolut! Det finns annan utväg än helt om, till attack! Och stöd kollegor emellan!

      Gillad av 3 personer

  11. Linden skriver:

    En pricksäker krönika. Sett från gräsrotsnivå. Kanske förklarar du en stor del av Sveriges förfall.
    Folk, inte minst driftiga industrimän har stillatigande låtit ljugande medelmåttor styra riket i sank.

    Sedan kan man lägga till, en erfarenhet man gjorde redan i det militära, att en akademiker kan vara hur korkade som helst.
    Men med den välutbyggda välfärdindustrin vi har i Sverige har de seglat på räkmackan. Har de bara sett till att hålla sig i åsiktskorridoren och varit ordentlig värdegrundsindränkta har karriären varit säkrad.

    Gillad av 6 personer

  12. Håkan skriver:

    I slutet av 1990-talet åkte jag bil med en professor i ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. ”Professor” – den högsta av akademiska titlar. ”Handelshögskolan i Stockholm” – den finaste ekonomiskolan i Sverige.

    Vi var på väg mot Skåne och skulle övernatta på hotell i en sydskånsk stad. Samtalet i bilen kom in på invandringen och jag konstaterade att mottagandet av invandrare och flyktingar drabbar kommunernas ekonomi så att de får dra in på annat. Ekonomiprofessorn blev upprörd och menade att ”det är olika konton” och ”kommunerna påverkas inte alls”. Det blev en jobbig stämning i bilen och jag beslutade mig för att inte gå längre.

    När vi kommit fram till hotellet och jag lagt in mina saker på rummet, gick jag till professorns rum. Han höll på att göra sig i ordning och TV:n stod på i bakgrunden. Det var Sydnytt. En reporter intervjuade en kommunstyrelseordförande och frågade om det verkligen var nödvändigt att lägga ihop förskoleklasser och göra besparingar i äldrevården? Kommunpolitikern svarade (på bred skånska): -”Nu är det så här att kommunen tagit emot många flyktingar och de kostar mycket pengar. Vi måste ta de pengarna från andra delar av kommunens verksamhet.”

    Både professorn och jag såg och hörde denna diskussion. Det var som om Gud själv satte ned ett finger. Endast ett par timmar innan hade Ekonomiprofessorn från Handels i Stockholm förklarat att kommuner som tar emot flyktingar inte drabbas ekonomiskt. Sedan står en kommunpolitiker och försvarar besparingar i vård och skola med att man tagit emot flyktingar!!

    Jag sa inget, men tänkte att nu fick professorn så att han teg. Professorn sa heller inget. Men han har uppenbarligen inte ändrat inställning – han är lika känslostyrd och icke faktastyrd än idag. T.o.m. i hans eget gebit – ekonomi – där han är professor.

    ”Store Gud! Hjälp detta arma och i smutsen nedtrampade gamla och värdiga rike!”
    – Karl Adolf Brakel, april 1809

    Gillad av 6 personer

    • cmmk10 skriver:

      ””det är olika konton” och ”kommunerna påverkas inte alls”.”

      Du dristade dig inte till att fråga vem, om någon, som i så fall drabbades av dessa kostnader? 😉

      Känner flera av denna sort och de är bara intresserade av sin akademiska karriär – nästa paper, åka på konferens och få in forskningspengar. Någon fungerande, generell makroekonomisk teori lär vi aldrig få se från det hållet.

      Gillad av 2 personer

      • Elisabeth G skriver:

        ”Du dristade dig inte till att fråga vem, om någon, som i så fall drabbades av dessa kostnader?”

        Exakt. Snacket om ”olika konton” har alltid irriterat mig. Det är ju för sjutton skattebetalarna som betalar alltihop. Som om maken och jag skulle kunna ta pengar från huskontot och köpa brännvin för och sedan låtsas som om det inte påverkade vår ekonomi. Vettlöst är bara förnamnet.

        Gillad av 6 personer

    • Palle9 skriver:

      Håkan: Mycket intressant historia du berättar. En oerhört stark drivkraft för människor består i att passa in i en grupp, som man vill tillhöra. Det är säkert enklare att jamsa med i en jargong inom en PK-elit för denne professor än att uttrycka en avvikande åsikt, hur välgrundad denna än kunde vara. Som jag tidigare påpekat: människan är inte en rationell varelse utan alltför ofta en rationaliserande sådan – vi är mästare på att finna argument för en ståndpunkt, alltför sällan börjar vi med att ta reda på fakta och granska olika argument innan vi kommer fram till en ståndpunkt.
      Ingen är så blind, som den som inte vill se. Under Ingvar Carlssons tid som utbildningsminister uttryckte elaka tungor att ministerns valspråk säkert var: mot bättre vetande! Verkar kunna stämma in på den nämnda professorn också …

      Gillad av 1 person

    • Kronblom skriver:

      Om man måste skola sig i många år för att lära sig göra affärer borde man ägna sig något annat yrke. Det påminner mycket om alla tondöva unga som curlas att tro de är nästa världsartist.

      Gillad av 1 person

  13. Min strand skriver:

    Svenska intellektuella, vilka är det? Att vara intellektuell är ju inte bara en teoretisk övning, utan man måste ju förhålla sig till verkligheten. Artikeln andas av att inte acceptera verkligheten, vi har ju förlorat och lever i en åsiktsdiktatur. De få akademiker och konstnärer med hedern i behåll kan vi redan namnet på, en kort lista, du är en Richard, Tullberg, Bern, Arnstberg, Vilks, det är en handfull. Det som förenar dessa är att de är i kylan, sedan finns det de som följer makten men låtsas ha någon intellektuell heder men det har de ju inte, som de som skriver på Axess eller Kvartal. De leker att de inte följer makten, de leker att de tänker fritt, men de skriver bara sånt som man får skriva. Det som främst karakteriserar så kallade svenska intellektuella är ju att att de vet exakt vad man får skriva, på mikrometern, det är stimfisk som vet exakt var stimmet slutar och måste vända, det är själva definitionen på en svensk intellektuell. Samma sak med journalister som Boström eller Arpi. Dessa tittar hela tiden in i stimmet för de behöver inte förhålla sig till vad som skrivs exempelvis här, för ingen i stimmet erkänner alternativmedias existens, man erkänner inte att det finns en helt hav av åsikter och analyser UTANFÖR stimmet. Arpi sticker ut näsan för att agera alibi för SvD, så att de kan inbilla sig att de ser de stora blå havet utanför stimmet, men argumenten blir trunkerade vid stimmet gräns och blir därmed meningslösa och mer och mer perversa och oförståeliga. Man säger sig vilja ha en öppen värld men hur skall det gå till när tankarna är slutna?

    Så vi lever i vad som effektivt är en rädslans diktatur, det finns säkert en hel del akademiker som inte håller med men de har gett upp, jag läste exempelvis en artikel av Svante Nordin för ett par år sedan, man sedan så har han varit tyst. Sandelins berömda artikel för 10 år sedan är som en dödsruna över hur det går, Birro likaså. Alla vet exakt vad man inte får säga. Vilks har fattat precis exakt var skon klämmer, kan vi inte skämta med profeten så lever vi inte i ett fritt land.

    Intellektuell kan man inte vara om man trunkerar sitt tänkande, allt blir logiskt ohållbart på detta vis och allt mera märkligt, jag förstår inte vad jag läser i systemmedia mer, man följer ett resonemang fram tills … det öppna havet syns och där stoppar det, i bästa fall. De flesta stimfiskarna tävlar ju om att simma så nära mitten som möjligt.

    Det är ju därför jag och väl många med mig läser DGS och ser alternativmedia som swebbtv, det är det friaste tanken kan vara i Sverige. I brist på bevis på motsatsen så måste man anta att det är vi som är Sveriges intellektuella elit. Man finner likasinnade, det är ju på samma vis i USA, gränsen går allt mer mellan de som vill tänka fritt, och de som inte vill det, så höger och vänster finner varandra, Ben Shapiro finner Dave Rubin och Jordan Peterson, Victor Davis Hanson som alltod var demokrat stöder nu Trump.

    Tänker man fritt eller inte, det är vad det handlar om och vad som står på spel.

    Gillad av 7 personer

  14. Göran Holmström skriver:

    Richard kanon text. Det finns bara en lite hake. Hela systemet är som jag ser det riggat för medelmåttornas framgång, det har 68 fixat med sin tysta smygande revolution. Redan i skolan så delas vi upp, rövslickare en kategori en annan streber, mobbare/manipulerande individ, och så där fortsätter det.
    Hederliga intelligenta kommer långt ner på listan, särskilt om dom inte har bemedlade föräldrar.
    Medelmåttor som uppfostrar medelmåttor, vad kan komma ur det?
    Jämför med hundavel. en professor i det hävdar att 5-7 vargar har stått till grund för alla hundsorter vi har idag. Om det stämmer låter jag vara osagt, men en mindre grupp vargar har lett till våra kära husdjur, det stämmer med god sannolikhet,
    vad det gäller spetsar och draghundar så finns det lite varg kvar både i utseende och form. Taxen däremot har avlats på avvikande deformationer till den lilla söta envisa sak den är idag, försök lär en tax vacker tass. Lycka till, det går nog säkert,
    jaga bollar och döda smådjur är den lysande på, men analysera Nja det är inte taxens styrka.
    Samma sak med vårt samhälle, genom att låta dom sämsta av dom sämsta styra och bilda nya familjer, så har en ny ras människor avlats fram.
    Homo Politicus, noll ryggrad, noll empati, noll respekt för andras åsikter, hur argumenterar man med en tax? Eller en politiker likt Annie Lööf som skriker hatare, så fort hon får motargument som inte passar hennes världsbild.
    hederlig retorik funkar lika illa som att lära en tax vacker tass, kasta boll hela dagen går utmärkt, men det leder liksom inte samtalet framåt.

    Gillad av 1 person

    • Kronblom skriver:

      Det är lätt att vara medelmåttla och plagiatör i Sverige. Allt är riggat till deras fördel.

      Wienerdog kallas taxar i USA. I ett avsnitt i en komediserie knöt Norm McDonald fast en borste på magen på en liten tax så när hunden sprang efter en boll så blev golvet sopat.

      Gillad av 1 person

  15. Mikael Steinwall skriver:

    I det värdegrundsmarinerade landet Sverige måste man vakta sin tunga. Om det nu råkar finnas några direktörer, rektorer, forskare eller författare som simmar motströms, så finns det två val: antingen att rätta in sig i ledet eller att riskera att bli hudflängd i gammelmedia.
    Aldrig tidigare har väl så få haft något att säga. Aldrig tidigare har väl medierna varit så sammanflätat med regimen. Aldrig tidigare har väl de intellektuella varit så överens om att de är överens.

    Gillad av 2 personer

  16. p kohlin skriver:

    Upplever intellektuella/bildade som så rädda om sin integritet att de i vårt samhällsklimat (värdegrund m m) inte törs vara offentliga i åsikter, forskningsanslag kan dras in, karriär stoppas. Så man kan förstå dom. Det något oidentifierade samhällsklimatet förklarar nog tystnaden men hur är det med bildningen här i landet? Är det så att de utbildas i en nisch men inte blir bildad i klassisk mening? Är nog så med vissa undantag. Skolans nedgång de senare decennierna förklarar nog en hel del dessutom internet som inbjuder till förströelse men inte så mycket till ökad bildning för det stora flertalet. Massan tillåter sig att bli dum.

    Gillad av 2 personer

  17. styggestig skriver:

    Nja, jag vet inte det, jag är kluven (utan att var med i Liberalerna). Det senaste exemplen som vi sett, exempelvis Fredrik Reinfeldt manar inte till efterföljd. I Frankrike skrivs det friskt, där är det ett måste för den politiker som vill vara bland de som räknas att presentera sitt ”projekt”. Men det blir mest högstämda och luftiga idéer och väldigt lite substans.
    Den mest intressanta som jag har läst om svensk politik har författats av de som INTE har lyckats alls eller helt i politiken, som Per Gahrtons avhandling ”Riksdagen inifrån” (1983), Bo Söderstens, ”Kapitalismen byggde landet” (1991), Lars Tobissons memoarer ”Främling i Folkhemmet – ett högerspöke ser tillbaka” (2009) och Ann-Marie Pålssons ”Knapptryckarkompaniet” (2011).

    Gilla

  18. olle reimers skriver:

    I universitetsvärlden gäller bara en sak: att få behålla sin plats i värmen.

    Att inför sina kollegor, privat eller offentligt, avslöja andra drifter än de för ögonblicket passande, är liktydigt med att köpa enkelbiljett från den världen.

    Förmodligen gäller detta numera i ännu högre grad än det var på min Uppsalatid (1962-1991; ej överliggare, men ändå välbekant med de akademiska kretsarna), eftersom vi vet att inga institutioner är mer PK än Universiteten.

    Gillad av 2 personer

  19. Ove Ljung skriver:

    Det är skillnad på att vara bildad och intellektuell i meningen akademiker inom ett specialområde. Den svenska politikerklassen karaktäriseras av att de ofta inte besväras av några studieskulder, vad mera är att eftersom de genomgått den svenska skolan så har de allt som oftast inte bibringats någon bildning. Bildad blir den minoritet i Sverige som haft förmånen att växa upp i ett bildat, välfungerande hem, eller alternativt drivs av en egen kunskapstörst som leder till bildning.

    När jag studerade i Lund kring millennieskiftet så begagnade sig A-kursen i historia av danska läroböcker från gymnasienivå för att om något kompensera för den bristande historiska allmänbildning som studenterna uppenbarligen led av. Idag har denna utveckling accelererat, där basblock inom matematik och svenska inleder universitetsutbildningar för att undervisningen överhuvudtaget skall fungera.

    Det mest destruktiva resultatet givet nya antiintellektuella, postmoderna och ofalsifierbara trendämnen som genusvetenskap är kvartbildade, indoktrinerade och politiserande fackidioter falskeligen draperade i vetenskaplig purpurskrud.

    Gillad av 3 personer

  20. Marina von Schreeb skriver:

    Richard: Ett ord i rättan tid, bildat folk (i Sverige) är bekväma av sig och bryr sig egentligen inte. De klarar sig ändå genom sina kontakter i den värld de (vi) lever i. De/vi är inte vana att ta stryk offentligt och fasar för att löpa gatlopp. Alla har vi ett skelett i garderoben. Därför blir vi inte Politiker.

    Gillad av 2 personer

  21. En fjällvandring i Padjelanta skriver:

    Vid en längre fjällvandring genom Padjelanta, för rätt många år sedan, roade sig jag och min vandrarkompis med att diskutera olika ämnen. Ämnen vi valde ut klövs alla i två olika åsiktsriktningar. När vi valt ett ämne, slumpade vi fram vilken åsiktsroll vi skulle inta. Minns ämnen som ”för eller emot kärnkraft”. ”För eller emot vattenkraftutbyggnad”. ”För eller emot fri abort”. ”För eller emot en generös invandring” – knappast ett nytt ämne.

    Men ämnena i sig är ointresseanta. Det var vad diskussionerna gjorde med oss, som bitit sig fast i våra minnen. För var och en av oss staplade sina argument på hög, och vägde de utvalda som tyngre och mer viktiga än den andres argument. Och den andre gjorde samma sak. Debatten blev så polariserad, som redan från början hade förstått.

    Trots att vi visste att vi privat företrädde en motsatt åsikter, infann sig en slags förförelse. En slags djup självsuggestion. Där man till det yttersta och med iver befäste sin egen position. Nästan så att man till slut trodde på sig själv. Fast det var slumpen som avgjort ens egen inställning. Det var ju liksom meningen.

    Lärdomen var denna; Även om detta var en lek för oss, så blottades en slags mänsklig svaghet. Att vi delvis går genom livet och förstärker mycket av det egna. Som om våra egna val sammantaget blivit förnuftigare än andras, per automatik.

    En del förblir Miljöpartist i decennier, fast hur mycket som helst går på tok. Samma sak gäller för Moderater eller Socialdemokrater. Och övriga åsiktsinriktningar. Var och räddar sig hela tiden upp på sin egen lilla självförstärkande hög. Eller snarare, gräver på sin grop. Man rationaliserar fram och befäster sin egen position, och redan gjorda val.

    Det här gäller för ledarskribent, politiker och alla oss övriga. Inte så att slumpen eller omständigheterna i sig avgör våra val. Men där ligger alltid en självförstärkande rundgång i befästandet av våra egna val, som knappast kan betecknas som rationell.

    Måhända är det därför ”människor vill ha det så här”, som några ständigt återkommer till på detta forum. Kanske vill man enbart bekräfta sina egna val och position, fast verkligheten håller på att skrika sig hes – om att du tänker uppåt väggarna. Att många fastnat i sin gamla hög, fast världen omkring har förändrats intill oigenkännlighet.

    Gillad av 1 person

  22. Göran Holmström skriver:

    Tänkt ett varv till, det kommer inte fungera att skriva och skicka in. Det enda som kommer publiceras är meningslöst dravel tyvärr, det är i alla fall min åsikt.
    Man kan tänka hur unika eller intelligenta tankar som helst. Men dom blir aldrig värda något innan så många som det behövs lovprisar dom, då över en natt vill alla höra dom.
    Oavsett om man tillhör PK-falangen eller den mer tänkande sidan, så är människan ett djur som har svårt att ta in nya tankar, det krävs nästan en kris av något slag för att öppna sinnet och börja tänka i andra banor.
    Nej jag är inte så annorlunda där, men har en princip som hjälper lite, jag anstränger mig hårt för att inte göra om samma misstag flera gånger, då gör jag hellre ingenting.
    Vi måste bli starka i grupp, och angripa PK, med humor och fakta. Där vi smular ner lögnerna, och bevisar att fakta är så hållbart, att inget annat är ett alternativ.
    Klimat tramset är ett lysande exempel, 400 Ppm är en panikgräns satt av någon tyckare. Men har inte sett någon som kunnat leverera en enda logisk förklaring till varför just den siffran är så helig.

    Gillad av 2 personer

  23. Vax skriver:

    https://samnytt.se/atervandande-is-terrorister-fick-jobb-i-skattefinansierad-skola/
    Den muslimska friskolan Vetenskapsskolan i det invandrardominerade ’utsatta området’ Angered i Göteborg har anställt minst fyra återvändare från den Islamiska terrorstaten.

    Ytterligare sju personer ur personalen uppges ha kopplingar till islamism. Men Vetenskapsskolan avfärdar kritiken och menar att alla ställer upp på skolans värdegrund. Däremot kan de inte svara på och ser det inte som relevant vad personerna tidigare haft för inställning.

    Den 15 maj i år omhändertogs imamen och Vetenskapsskolans vd Abdel-Nasser El Nadi av Säkerhetspolisen med anledning av att han uppges utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Den skola som han fram till dess ansvarade över har sedan år 2013 mottagit 223,7 miljoner skattekronor i form av skolpeng, rapporterar Doku.”

    Islamisterna lurar skjortan av värdegrundsskadade svenska politiker. Det går hur lätt som helst.

    IS terroristerna som borde sitta bakom lås och bom är satta att fostra barn.
    Men den som på nätet fäller ”olämpliga” kommentarer om svindleriet riskerar fängelse.

    Sverige landet utan förnuft

    Gillad av 2 personer

  24. Klas Göran skriver:

    Men jag förstår inte varför ni klagar?

    Media har ju de senaste 20 åren varit fulla av akademiska experter som använt sin expertis för att förklara sakernas tillstånd för allmänheten:

    En språkvetare som förklarar att språkets kreolisering – dvs rinkebysvenska – är en oundviklig, spännande vidareutveckling;

    En jurist som förklarar att den förda invandringspolitiken är den enda möjliga pga av alla lagar, regler och internationella avtal Sverige har förbundit sig att följa;

    En ekonom som förklarar vilken vinst invandringen är;

    En historiker som förklarar att Sverige alltid har haft den här typen av invandring;

    En sociolog som förklarar att integrationsproblemen beror på svenskarnas rassism;

    En folklivsforskare som förklarar att svensk kultur aldrig har existerat, varken förr eller nu för tiden;

    En arkeolog som förklarar att redan vikingarna vävde in ”allahu akbar” på sina bonader;

    O s v.

    Så visst förekommer det experter i det offentliga samtalet som förklarar för allmogen precis hur det ligger till. Och om någon statligt avlönad forskare till äventyrs haft en avvikande åsikt så hade dessa åtminstone vett att inte uttala sig offentligt, alternativt att säga upp sig från sin trygga anställning.

    Allvarligt talat: Det är inget problem när ovannämnda positioner *också* hörs, men när forskare med från den politiskt inslagna linjen avvikande åsikter mobbas bort ur offentligheten, då uppstår det prblem för det offentliga samtalet och ytterst för demokratin.

    Gillad av 3 personer

  25. Magnus Rosensparr skriver:

    Den 19 februari i år skrev Linda Nordlund en artikel i Expressen där hon redovisade utbildningsnivån i den nuvarande svenska regeringen under rubriken ”Bedrövligt låg utbildning bland Löfvens ministrar”. Det var en synnerligen nedslående läsning. Tyvärr är det tveklöst tunt med större akademiska meriter även i vårt parlament. En snabb genomgång i den ledamotsförteckning som finns på Riksdagens hemsida, visar att spetsen avseende den akademiska gräddan kan sammanfattas med en ledamot från kammarens åtta partier:

    Anna Vikström (S), Medicine doktor
    Elisabeth Svantesson (M), Ekonomie licentiat
    Björn Söder (SD), Civilingenjör
    Anders W. Jonsson (C), Barnläkare
    Amineh Kakabaveh (V), Filosofie magister
    Tuve Skånberg (KD), Teologie doktor
    Barbro Westerholm (L), Docent
    Emma Hult (MP), Byggnadsingenjör

    Sedan finns det ju en till som inte syns när man tittar i förteckningen över
    ledamöterna och det är Talman Andreas Norlén, Juris doktor, men denne är till stor nytta och glädje för medborgarna.

    Frågan är nu bara hur man ska tackla detta för Sverige mindre smickrande faktum? Den frågeställningen saknade jag i artikeln.

    Gilla

    • Törnrosa skriver:

      Ett förslag: Bra lista på politiker med utbildning. Låt dessa sedan välja var sin extra man/kvinna. Ge dem tio (?) år att som expeditionsministär försöka reda ut problemen.

      Norlén kan ju få välja två eftersom han ändå är talman nu. De skulle, vid lämpligt tillfälle, kunna återinföra tjänstemannaansvar också.

      Värsta problemet är att få dem på plats, förstås. mvh

      Gilla

  26. Anders skriver:

    Svenska intellektuella!? Det är väl med Sverige som man brukar säga om Australien: Det är inte sant att det inte finns några intellektuella där. Jag har träffat honom.

    Gilla

  27. garlbanke skriver:

    Av de engelska parlamentsledamöterna har 90% akademisk examen i Sv 20%(?).
    Grundorsaken till att det ser ut som det gör är att i Sverige finns ingen samhörighet och inte heller solidaritet sinsemellan. Eliten har säkrat sin tillvaro genom investeringar utomlands. De bryr sig inte ett skvatt hur det går med Sverige och invånare. Undantaget är Axel Johnson om det nu beror på att de flesta av deras företag har sin verksamhet i Sv och övriga norden?

    Gilla

  28. Lars Thylen skriver:

    Bildning och utbildning är nödvändiga men inte tillräckliga förutsättningar för att fatta kloka beslut och genomföra dito åtgärder.
    Problemet med att kolportera genomtänkta åsikter etc är att de mediala plattformarna ägs av aktörer med olika agendor, i många fall långt från vad som är vettigt , med migration som det kanske mest flagranta fallet . Klimatet ett annat. Och därmed kvävs den allmänna och någorlunda upplysta debatten rätt ordentligt, när journalister inte gör sitt jobb ( även om det finns undantag)
    Beslutande folkomröstningar som i Schweiz kanske skulle lösa problemet , kanske i vart fall hindra de mest absurda dikeskörningarna. Har svårt att se någon annan lösning med dagens situation och ett beslutsfattande politiskt maskineri som lever sitt eget liv. En folkomröstning säg 2014 om migrationen hade nog hindrat vad som hände 2015. Och gjort att en vice stasminister hade sluppit gråta offentligt.

    Gilla

  29. Birger Winsa skriver:

    Minns dig Sörman från konferenser. Träffades som hastigt. Boken och det skrivna är ett spöke som förskräcker oss, ett hot. Ja, orden dör i akademikerns tangenter. Skrev Goethe i Faust. Jag har samma uppfattning om lärt folk efter 20 år på universitet som jag lämnade av just denna anledning. Som att tala med en massa zombisar. Men är detta inte välkänt i historien. Jesus föraktade akademiker och kallade dem för fariséer och skriftlärda. Bokens folk i Koranen. Vad hjälper det dig om du vinner hela samhället och förlorar din själ, sa fåraherden, Där fin projicering finns där finns ditt hjärta. Akademikern projicerar sig i bokhyllor med hög status. Inte i verkligheten, utan dess avbild. Och tror att detta är samma sak. Rousseau kallade humankapitalets lärdom för det allmänna, och hyllade bondförnuftets textlösa insikter som det enskilda. Striden står alltid mellan det enskilda och det allmänna. Mellan stadslikhet och bylikhet. Mellan hjärna och hjärta, heter det.

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Kronblom Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.