Mohamed Omar: Minnen från ett Sverige utan no go-zoner

Mohamed Omar

Rollspelet Mutant skapades under tidigt 80-tal av gänget som grundade Äventyrsspel, det viktigaste företaget i svensk rollspelshistoria, framför allt titeln Drakar och Demoner som i Sverige blivit synonymt med fantasyrollspel på samma sätt som titeln Dungeons and Dragons i USA.

Ett rollspel går till så att var och en skapar ett alter-ego, till exempel en krigare, en trollkarl eller en tjuv. Sedan ger man sig ut på äventyr för att utforska tunnlar och ruiner, slåss mot monster och upptäcka skatter. Äventyret leds av en spelledare – det är han som berättar vad som händer. I korthet: man sitter runt ett bord, berättar en berättelser, slår tärningar, käkar chips och dricker cola.

Rollspelet Mutant kom ut 1984 i en tid präglad av kapprustningen mellan de två supermakterna i kalla krigets slutskede. För många var det en fråga om när, inte om, kärnvapenkriget skulle bryta ut. År 1983 hade filmen WarGames premiär – den handlar om en ung hackerkille som bryter sig in i den amerikanska militärens bas NORAD och råkar sätta igång ett krig mellan USA och Sovjet. Filmens budskap var att ingen kunde vinna kriget.

Äventyren i Mutant utspelar sig i Sverige efter både en epidemi och en kärnvapenkatastrof där man ska försöka överleva i ett förött landskap befolkat med talande, muterade djur. Där finns också de förbjudna, strålskadade zonerna. Det som gör Mutant så speciellt är inte det postapokalyptiska temat, utan dess genuint svenska atmosfär: man utforskar Stockholms ruiner.

Jag var en av dem som spelade, om än fuskigt. Jag är född 1976 och gick på mellanstadiet då det var som mest populärt. Under andra hälften av 80-talet ägde var och varannan kille en Mutant- eller Drakar och Demoner-låda. Tjejer var sällsynta.

I ny nostalgibok av Jimmy Wilhelmsson och Orvar Säfström, Mutant: Minnen från den förbjudna zonen (2019), får man veta mer om bakgrunden till spelet. Det här är en praktfull coffee table-bok som följer samma mall som Wilhelmssons och Säfströms tidigare bok om spelföretaget Äventyrsspel: Bland mutanter, drakar och demoner (2017).

Jimmy Wilhelmsson, som kallar sig Spelpappan på nätet, har också skrivit om Amiga 500 och Commodore 64, datorer med påverkade många unga på 80- och 90-talen. Det verkar gå en våg av åttiotalsnostalgi genom samtiden med fenomen som retro-gaming och nattklubben VHS Vision.

Tittar man i både boken om Commodore 64 och boken om Amiga 500 finner man ganska snart att alla som intervjuas är gammelsvenskar. Om jag inte läst slarvigt så förekommer inte en enda person med ett icke-europeiskt klingande namn. Det var så det såg ut. Särskilt bland datanördar, som ju än idag är en grupp som mest består av vita män.

Boken Mutant: Minnen från den förbjudna zonen är inte bara en bok med minnen från rollspelsäventyrens värld i ett futuristiskt Sverige – det är kanske lika mycket en bok om minnen från ett svunnet Sverige, ett Sverige som fortfarande kändes väldigt svenskt och homogent. Det är alltså minnen inte bara från framtidens påhittade förbjudna zoner utan från ett verkligt Sverige utan no go-zoner.

Boken är opolitisk, men i nostalgin finns något implicit politiskt – man kan ana en outtalad och kanske även oavsiktlig kritik mot den mångkulturalism och massinvandring som förvandlat landet till någonting som känns mindre som hemma.

Många tänker på 80-talets Sverige som det betonggrå DDR-Sverige, men det var också tiden då livet blev roligare för många unga med saker som hemdatorn, VHS-videospelaren och rollspelen. Men det var också det sista svenska årtiondet innan mångkulturen och massinvandringen började märkas på allvar.