Johan Ahlienus: Angiveri och ”Den Tyska Blicken”

”Den Tyska Blicken” är ett begrepp med bakgrund i Tyskland under 30-talet. Den innebar att man snabbt såg sig omkring innan man sa något de styrande kunde ogilla och som kunde uppfattas av främmande avlyssnare – angivare fanns det gott om.

Angiveri har ju länge varit förknippat med diktaturer och polisstater, kanske särskilt DDR, och väl tillhört det förflutna. Men nu har det åter vaknat till liv i 2010-talets Sverige.

Tomas Åberg är frontfigur för ”Föreningen Näthatsgranskaren” som bland annat granskar sociala media för att finna inlägg som kan anmälas som brott mot Lagen om Hets Mot Folkgrupp (HMF). Man har hittills enligt uppgift gjort över 1 200 polisanmälningar varav flera har lett till åtal och fällande dom.

Man kan ha olika åsikter om angiveri; visselblåsare kan nog uppfattas som både modiga och självuppoffrande. Men sympatier för åsiktsangiveri är troligen svalare hos de flesta, dock inte hos regimmedia och myndigheter, där föreningens aktiviteter förefaller ha fått övervägande positivt bemötande.

Längst gick troligen Aftonbladet som 2018 tog upp Tomas Åberg på en lista över ”Årets hjältar”. (Han ströks dock plötsligt, möjligen efter att dissidentmedia rapporterat om misstänkt vanskötsel av djur och att han ålagts djurhållningsförbud).

Likaså har verksamheten fått ett omfattande ekonomiskt stöd från MUCF – Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor, senast cirka en miljon kronor.

Men Åberg kan försvara sig med att han bara bekämpar brott mot gällande lag, på samma sätt som angivare på 30-talet, och det har han ju rätt i. Problemet är egentligen inte angivarna utan de lagar som är grunden för deras tjuvlyssnande och rapporterande.

Det är stötande att ett land som gör anspråk på yttrande- och åsiktsfrihet har en åsiktslagstiftning som leder till angiveri för åsiktsbrott.
För inte så länge sedan var nog den rådande uppfattningen att det stod medborgarna fritt att ha vilka åsikter de ville och också att uttrycka dem. Såvida de inte inkräktade på ens arbete angick de inte arbetsgivaren, och ledde de inte till lagbrott så angick de inte myndigheterna.

Så är det inte längre. Att avvika från ”Värdegrunden” även om det bara är privat kan leda både till problem på arbetet och, via ”Näthatsgranskaren”, till åtal för brott mot HMF.

Den Tyska Blicken är på god väg att bli Den Svenska om de politiker som nu stödjer åsiktslagarna inte tänker om.

Johan Ahlienus arbetar inom det vårdindustriella komplexet sedan många decennier. Är gammal nog att minnas, ung nog att bli förbannad. Han arbetar inom ett område där det anses av värde att skilja på den privata och yrkesmässiga rollen och heter alltså egentligen något annat.