Richard Sörman: Vi behöver visdom, inte bara kunskap

Richard Sörman

Är vi inte ganska trötta på kunskap? Behöver vi verkligen fler teorier? Är det inte visdom vi behöver? Är det inte insikt om kunskapens begränsningar vi behöver och insikt om nödvändigheten av försoning med tillvaron? Mindre kunskap och mer visdom tack!

På Det Goda Samhället slår vi gärna ett slag för goda värderingar från äldre tider. Allt var inte bättre förr, men allt var heller inte sämre. Istället för att bara rida vidare på den galopperande modernismen bör vi också blicka bakåt och se till att få med oss somligt vi håller på att förlora. Nyligen skrev jag ett inlägg om dygder. Idag vill jag säga något om visdom. Inte kunskap alltså, utan visdom.

Det moderna samhället är ett kunskapssamhälle. Information finns tillgänglig överallt. Kunskap ska göra oss fria, med kunskap ska vi förändra världen.

Men hur det än är räcker kunskapen inte alltid till. Ibland måste vi hantera livet utan vare sig manus eller facit. Och hur ska vi veta vad som är kunskap och inte? Vem har kunskap om vilken kunskap som är sann kunskap? Vi har haft fel förr.

Övertron på kunskap verkar vara en del av den moderna världens strävan att bemästra och omforma verkligheten istället för att acceptera den. Det moderna är det som på en och samma gång blickar framåt – en ”vision” – och som tar sig för att göra bilden till verklighet.

Modernismen accepterar inte det givna, den ger inte efter för det traditionella, den överlämnar sig inte åt natur och kultur. Modernismen skapar nytt, den omdefinierar, den tar sig an verkligheten med intention och teknik för att omvandla den till något annat än vad den var.

Och för att kunna bemästra verkligheten behövs kunskap. Kunskap är ett verktyg. Det gäller naturligtvis naturvetenskap, men även samhällsvetenskap. Vi måste forska och ha evidens innan vi fattar några beslut, tänker vi. Är vi oroliga för segregation eller rasism skjuter vi till resurser till några forskare som ska förklara hur allt fungerar. Kunskapen ska överbrygga missförstånd och skapa kompetens att på rätt sätt ta sig an verkligheten.

Det är ett faktum att den akademiska forskningen alltmer framställs som ett nyttoinriktat verktyg. Tidigare hade forskare som huvuduppgift att förstå: Vetandets bibliotek skulle ständigt utökas. Nyfikenheten skulle stillas. Sedan blev det mer än fråga om att förklara: en mer ambitiös vetenskap skulle hänvisa till förklaringsmodeller, även inom samhällsvetenskap och humaniora. Men nu räcker det inte med att förstå eller förklara. Forskning ska producera resultat. All forskning ska nyttiggöras. På något sätt ska hela samhället dra nytta av den forsknings som bedrivs, annars äger den ingen legitimitet.

Längre och längre drivs alltså idén om kunskap som nytta, kunskap som redskap, kunskap som underlag för rationella beslut: vi ska veta vad vi gör innan vi fattar beslut.

När vi talar om konservatismens återkomst talar vi gärna om normer, om traditioner, om religion och nation. Vi talar inte mycket om anti-intellektualism. Det borde vi.

Det är en grundpelare i den konservativa tanketraditionen att odla en djup skepsis mot alla världsförbättrare som med sina resonemang, teorier och visioner utlovar en bättre värld där allt ska bli rakt och rationellt. Edmond Burke, den politiska konservatismens grundare, hade inte mycket till övers för de samhällsteoretiker som lovade guld och gröna skogar i samband med franska revolutionen.

En konservativ människa tror helt enkelt inte på de pratande världsförbättrarna. Dels är hon skeptisk till giltigheten av deras kunskap, men hon när också en misstanke att deras så kallade kunskap egentligen formas av deras personliga egenintresse. Det är ingen slump att det är just konservativa politiker som är skeptiska till klimatlarmen. Man förnekar kanske inte klimatförändringarna, men man betvivlar de ganska enkla samband som upprättas mellan vår egen inverkan och jordens temperatur. Man betvivlar vår förmåga att påverka klimatet, vår förmåga att göra någonting åt eventuella problem, och man ser med skepsis på klimatalarmisternas påstådda ädla motiv. Vad är bara hysteri? Och vilka intressen driver forskarna?

Men vad är då alternativet? Ja ibland vore det kanske bättre att göra som man gjorde förr, innan den moderna vetenskapen fick oss att tro på kunskapens evangelium, nämligen att söka visdom snarare än kunskap. Visdom är ett slags kunskap men ändå inte. Visdom är en insikt om hur man ska leva i brist på kunskap. Visdomen uppstår där kunskap inte finns, men där människan i alla fall vill lära något av erfarenhet och eftertänksamhet.

Visdomen blickar bakåt mer än framåt. Visdomen inbegriper vanligtvis en försoning med verkligheten: man har insett sina begränsningar, man har fått insikt i människors aningslöshet och blindhet, man har förstått att konsten är lång och livet är kort, att vi aldrig kan lära oss allt och att vi måste lära oss att leva med vår okunskap och vår ofullkomlighet.

Naturligtvis ska inte Sveriges framtid bestå i att vi alla nu sätter oss ned på marken som förnumstiga vishetslärare och komponerar ordspråk kring våra livsinsikter. Men jag tror verkligen att vi skulle må bra av att släppa vår naiva tilltro till vetandet. Och vore det inte skönt att släppa vårt neurotiska behov att veta mer och göra bättre? Vad behöver vi egentligen veta mer? Vilken forskning om segregation, integration, migration eller tvåspråkighet behöver ännu mer pengar? Vilken forskning behöver stärkas för att fjärma oss än mer från vana och förnuft? Ska vi inte praktisera lite acceptans och försoning istället och i högre grad än idag lämna oss själva och vårt land i fred?

Mer kunskap i naturvetenskap, teknik och medicin? Ja gärna. Men för övrigt tillåter jag mig vara skeptiskt. Visst ska även Sverige ha sina lärde vid universiteten, men behöver verkligen hela samhället utsättas av det som ofta bara är av akademiskt intresse?

Visdom behöver vi däremot. Vi behöver lära oss av våra misstag. Vi behöver inse våra begränsningar. Vi behöver inse att utopier oftast blir helveten. Vi behöver försonas med oss själva, med vår kultur, med vår mänskliga natur, våra könsroller, vår historia, våra begränsningar, våra fördomar, våra svagheter, våra styrkor. Den vise lär av sina misstag. Klarar vi det?

56 reaktioner på ”Richard Sörman: Vi behöver visdom, inte bara kunskap

  1. Eva Danielsson skriver:

    Vetenskap är endast det som ökar vetandet. Så fort man har tänkt sig att lösa ett specifikt problem med forskning så faller man lätt i fällan att tillrättalägga och försöka få resultat åt det håll man själv eller någon uppdragsgivare önskar. När akademin styrs av politiker tilldelas anslag dessutom utifrån politiska intressen och bidrar än mer till att forskningen möjligen blir kvalificerad problemlösning, men inte vetenskap. I vetenskap måste allt dokumenteras noggrant och redovisas så att andra forskare ska kunna kontrollera och upprepa. För att falsifieras eller bekräfta resultatet. När det inte stämmer så här man ökat vetandet. När det stämmer så kanske man har ökat vetandet. Men det får fortsatt forskning utvisa. Redan i grundläggande resonemang om vetenskap så kan man se hur klimatforskare har gjort avkall på det grundläggande inom vetenskap genom att vägra uppge källor till vad man baserat sina domedagsutsagor på. Exempel på forskningsfusket finns beskrivna i Gösta Petterssons bok Falskt alarm.
    Inom samhällsvetenskaper får man väl akta sig ännu mer för att tro att det går att förklara något, att man kan hitta orsak och verkan. Samband och samvariation är ju inte förklaringar men kanske kan bredda en beskrivning om det hanteras med eftertanke och inte blir larm i kvällspressen eller passande men osanna skäl till politiska beslut.
    Alltså är mycket som framställs som kunskap inte kunskap och inte vetenskap och verkligen inte visdom.
    Det är den politiska aktivismen och den låga nivån inom akademien som är problemet.

    Gillad av 12 personer

    • ree81 skriver:

      Bara så alla DGS-läsare vet så är det här inlägget av Richard Sörman egentligen lite av en pik till er som förnekar vetenskapen bakom klimatförändringarna. Han menar att ”Nej, vi vet inte allt, och då är det smartare att vara vis och inte utgå från att man vet allt, än att högljutt proklamera att man gör det” (på sättet som många DGS-läsare gör bland kommentarerna).

      Eva Danielsson: Ditt inlägg började bra, men gick snabbt ut i åsikter som jag utgår framkommer i boken du läste. Nu gav du inte så mycket information, men jag kan med säkerhet hävda att jag kan motbevisa samtliga påståenden som ledde dig till att skriva följande:

      ”Redan i grundläggande resonemang om vetenskap så kan man se hur klimatforskare har gjort avkall på det grundläggande inom vetenskap genom att vägra uppge källor till vad man baserat sina domedagsutsagor på.”

      Gilla

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Kan man inte få ett exempel på hur och när någon ”förnekar vetenskapen bakom klimatförändringarna”? (Jag misstänker att du menar de personer som hävdar att av människan orsakad klimatförändring äger rum, inte att vetenskapen orsakat klimatförändringar vilket är vad din formulering egentligen betyder.)

        Du kan ju inte bara ställa upp en halmgubbe. Vad folk ifrågasätter är själva hypoteserna, och teorierna och de slutsatser som framställs som absolut sanning. Ta bara begrepp som ”växthusgas” eller ”växthuseffekt”. Vilken gas(blandning) är ”växthusgas”, och är det fastställt att den påverkar, skapar eller simulerar effekten av ett växthus, och är det vidare säkert att själva atmosfären beter sig analogt med ett växthus?

        Jag har själv ingen särskild ståndpunkt i frågan, men då idéhistoria är mer min forte vill jag påminna om att konsensus inte har med sanningshalt att göra.

        Sedan är det så att försåvitt du inte är Sörman själv under pseudonym så vet du inte vad han menar. Däremot tror du dig veta vad han menar, men i hederlighetens namn brukar man då använda formuleringen ”Jag tror Sörman menar det som en pik mot…” osv.

        Annars kunde ju jag hävda att vad REE81 menar är att växthuseffekten/den globala uppvärmningen/klimatförändringen/ är en konspirationsteori – och det gör du väl inte?

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        Gillad av 1 person

      • ree81 skriver:

        Rikard: Tack för det….. ja, mest välformulerade svar jag fått på den här bloggen hittills.

        Angående personerna som skriver här så har jag förklarat för dem att ja, även jag är konservativ när det kommer till invandring, men att det tyvärr finns allt för många icke-källhänvisade åsikter bland kommentarerna. Jag har spenderat lite tid här med att kontra dessa, vilket varit roligt, då man kan få nästan vilken reaktion som helst bara genom att posta en länk till en källa.

        Och vad jag syftar på är såklart fenomenet ”En person som förnekar vetenskapen att globen blir varmare, och att klimatförändringar är ett stort framtida och nutida problem”, ungefär. Jag skriver ”förnekare” istället för ”skeptiker” eftersom skeptiker är en definition på en vetenskapsman som har en skeptisk, men fortfarande vetenskaplig, inställning till ny forskning, t.ex. ”ett botemedel för alla former av cancer” eller liknande.

        Angående dina frågor om växthusgaser känns det lite väl grundläggande att börja gå igenom dessa fakta i ett sånt här format, men ja, vetenskapen vet med säkerhet att 1: koldioxid är en växthusgas, 2: det är våra utsläpp som orsakat den värmeökning vi ser, och 3: att det är bråttom att ordna med detta problem.

        Ber om ursäkt för formuleringen. ”Jag tror” ska det självklart stå.

        Om du vill ha en kort sammanfattning av problemen, författad av en av världens mest förtroendeingivande röster, så har du en video här: https://youtu.be/0Puv0Pss33M

        Gilla

      • ree81 skriver:

        Fredrik Östman: Nu har dina tidigare poster bestått av förolämpningar och rena påhopp, vilket jag inte förstår varför DGS tolererar, men mannen i videon är dels en välkänd lögnare, bara att söka på hans namn, och samtliga av hans påståenden är motbevisade. Här har du en video om honom som person, där en person med vetenskaplig bakgrund (geolog) går igenom vissa av hans påståenden. Vet ej om det är samma påståenden som i din video: https://youtu.be/ugwqXKHLrGk

        Gilla

      • Richard Sörman skriver:

        Hej Ree81 och Rikard. Jag har ingen personlig uppfattning i klimatdebatten. Jag kan för lite. Jag beskriver varför konservativa människor tenderar att vara skeptiska till dem som kräver att vi förändrar vårt sätt att leva utifrån någon påstådd kunskap om jordens undergång. Jag delar den skepsisen. Den hysteri vi ser i Sverige angående vår bilkörning, våra matvanor och vårt flygande trots att vi vet att vårt lilla land har så liten påverkan på klimatet (om det öht finns ngn mänsklig påverkan…) är ett bra exempel på hur idealister, världsförbättrare och destruktiv människor (och hycklare) alltid tenderar att vilja läxa upp sin samtid och bestämma hur andra ska leva.

        Gilla

      • ree81 skriver:

        Richard Sörman: Tack för svar. Men jag måste påstå att jag är besviken på svaret. Själva fysiken bakom denna ”hysteri”, som egentligen bara är varningar från forskarvärlden, som blivit mer och mer vanliga eftersom vi väntat längre och längre, är faktiskt enkel att förstå bara man försöker. Att köra bil, flyga och liknande väldigt energikrävande aktiviteter, är en notis i mänsklighetens historia. Inte ens funnits 100 år.

        Jag tar och klistrar in en text jag skrev åt Flashback i syfte att utbilda om just utsläppsdelen:

        Om du som Flashbackare fortfarande inte tror att klimatet håller på att undergå en radikal förändring, så bege dig till ”Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten” och skriv lite där. Vi är ett gäng som gärna svarar på frågor, och som dessutom skriver här och var på Flashback.

        Men lite kortfattat: Koldioxid är en otroligt potent, dvs. kraftig växthusgas. Det gör att det krävs små små mängder av den i atmosfären för att värma upp jorden. Detta har tidigare reglerats av naturen ”automatiskt” genom att träd helt enkelt dör om det blir för kallt, ruttnar och släpper ut koldioxidet som det består utav, vilket gör det varmare. Bara det kan få en att misstänka att koldioxid från fossildrivna motorer, kolkraftverk och naturgas faktiskt kan påverka naturen.

        Det har de senaste åtskilliga hundratusentals åren funnits mellan 180 och 280 miljondelar koldioxid i atmosfären. Dvs. utav 1 miljon gasmolekyler är endast 280 av dem koldioxid (en molekyl bestående av en kolatom och två syreatomer, såklart).

        180 miljondelar, den lägsta andel vi haft i modern historia, det innebär istid. Hela jorden är alltså en snöboll. Vi låg alltså på 280 miljondelar år 1800, för ca: 220 år sedan, och det motsvarar den genomsnittstemperatur hela jorden haft under hela mänsklighetens existens (tänk då att man tar genomsnittet på hela jorden, även ställen där det är vinter och sommar).

        Idag ligger vi på 410 miljondelar, och…… jag ska inte säga ”vetenskapen”, men snarare statistiken som vi fört sedan 1800-talets början visar att den här uppgången beror på vad vi släppt ut. Och nej, det finns ingen ”giltig” kritik mot detta påstående mer än möjligtvis något ytterst minimalt räknefel. Vi vet med stor exakthet hur mycket fossila bränslen vi använt de senaste 220 åren.

        Däremot finns det otroligt många ”skeptikerbloggar” med väldigt många påståenden som kan förvilla om man inte kollar upp källorna. Det finns många intressen i världen idag som gärna ser en förvirrad debatt (min anm: Även ett vanligt bilintresse kan faktiskt förvirra debatten då det inte är osannolikt att den personen startar sin egen blogg och väljer att sprida lögner för att ”få ha kvar sitt bilkörande”, Richard), och t.ex. så börjar det ju uppdagas att Ryska vanliga internetanvändare hjälpt Trump att vinna valet för 2 år sedan med helt vanlig ”social engineering”. Och om ett fåtal Ryssar kan göra något sånt, vad kan då en stor grupp oljemiljardärer och hela oljeindustrin göra med sina miljarder? Rimligtvis påverka debatten, och ge dessa bloggar vatten på kvarnen, då dessa oljebolag idag faktiskt pumpar ut artiklar på löpande band.

        Om du vill veta mer så besök som sagt gärna ”Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten” och ställ frågor eller läs på lite där. Faktan finns där ute, och samtidigt har forskarna som sagt kommit fram till att vi behöver ordna med våra koldioxidutsläpp inom en relativt kort tid, eller så kommer vi gå mot en väldigt fientlig värld. Kort och gott, var källkritisk innan du accepterar ett påstående om just klimatet, för det finns många fällor där ute just nu.

        Gilla

    • Richard Sörman skriver:

      Plus att vetenskapen oftast rör sig inom begränsade fält, specifika perspektiv, vilket gör att vetenskaplig kunskap är svår att applicera när man ska organisera ett samhälle med hela dess otroliga komplexitet.

      Gilla

  2. olle reimers skriver:

    Det finns givetvis ingen motsättning mellan visdom och VERKLIG kunskap. Den stora motsättning ligger i att man strax utnämner lösa, ogrundade tankar, till kunskap.

    På det sättet blir kunskapsbegreppet farligt när det används utan urskillning som om det vore verklig kunskap.

    Visdom förutsätter verklig kunskap men den förutsätter också erfarenheten, viljan och modet att skilja den verkliga kunskapen från fluffet som påstås vara, men inte är, kunskap och säga det.
    .

    Gillad av 8 personer

    • Hans Högqvist skriver:

      ”Visdom förutsätter verklig kunskap men den förutsätter också erfarenheten, viljan och modet att skilja den verkliga kunskapen från fluffet som påstås vara, men inte är, kunskap och säga det.”
      Ett mod som kan få stora konsekvenser för sanningssägaren i den akademiska ankdammens förljugenhet.

      Gillad av 1 person

    • Christer E skriver:

      Med begreppet ”VERKLIG kunskap” kan jag inte låta bli att associerat till DDR med sin ”verkliga domokrati” (eller snarare ”sanna demokrati”).

      Lägg inte till attribut som ”verklig” till begreppet kunskap; kunskap är basen för bildning, låt vara att det som kunskapen bildas på kan vara falskt (som t.ex. den geocentriska synen på världen som var allenarådande en gång i tiden).

      Gilla

    • Richard Sörman skriver:

      Ja. Verklig kunskap är väl bra att ha, men jag menar att visdom ofta handlar om att dra slutsatser av att vi INTE vet saker och ting. Vi kan inte veta x eller y och av det lär vi oss att…

      Gilla

  3. lenam skriver:

    Vi måste vara ärliga och samarbeta men vi måste också lära oss att överallt finns bedragare. De som många trodde flyr för sina liv, var i själva verket bedragare. Blir man bedragen så blir man fattigare. Vi måste inse det och gå vidare. Hantera situationen med någon sorts visdom. Inte sprida hat.

    Gillad av 1 person

    • O.T. skriver:

      Fattigare ja..
      http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.com/

      Statens inflationsberäkning har väldigt lite att göra med vad medborgarna lägger sina pengar på. Dom väljer ut saker så det ska passa deras politik. SCB tar numera hänsyn till kvalitetsförbättringar i sina beräkningar. Det är ett helt godtyckligt mått. Om man vill få reda på den verkliga inflationen så får man gå in på SCB och titta på den ökade penningmängden istället (den verkliga definitionen av inflation). Den blir då istället, cirka 7% per år, men som mest 15% vissa år. Boende, mat och bränsle är dom största utgifterna för alla privatpersoner, men av någon anledning, så vill RB inte räkna med det. Ökningen av värdet på bostäder räknas inte heller med av RB sedan 2015. Allt som får inflationsmålet att misslyckas, plockas alltid på något magiskt sätt bort.

      Foliehatten spår i sin kaffesump, att vi får se 11 sek/USD och 12,50 sek/EUR(bankkurs, Forex-kurser är betydligt högre) till midsommar, brukar aldrig bli fel spådomar med kaffesump!
      Forex idag Euro 11,309,  USD 10,159

      Gillad av 2 personer

      • cmmk10 skriver:

        Visst är penningmängden det relevanta; men pengarnas omsättningshastighet och värdet på tillgångssidan måste beaktas när man talar om individens köpkraft.

        Gilla

  4. Daggmask och visdom skriver:

    Om ämnet finns mycket att säga. En vinkel är den biologiska. Hur vi fungerar som varelser. En annan är den samhälleliga. Den rent funktionella. Som ett slags påbjudet mekano.

    Som varelser är vi i hög grad inriktade på att upptäcka nytt. Att hitta det som skiljer ut sig. Det vi kallar för nyheter. Små som stora. Inte massmediala utan personliga. Och att rätt värdera dessa. När en sådan nyheter väl sjunkit in, glider den lätt in i osynlighet. Och kommer därefter att tillhöra vardagen.

    För mycket nytt, samtidigt, skrämmer. Volymen kan bli för stor. Vi hinner inte med att bearbeta. Och i det ligger en fara. Vi känner då obehag. Men även för lite stimulans skapar ett visst obehag. För lite stimulans, och vi blir uttråkade.

    Människan söker därför ständigt en viss grad av nyhet. För nyhet i sig stimulerar – i lagom stora doser. Som blir personliga. Nytt för den ene är redan gammalt för den andre. Inte minst för en själv – lite senare i tiden. Nytt och gammalt utgörs av en ständigt pågående upptäcktsresa. I det relativa.

    En av dessa resor består i att ta sig igenom ren kunskap. Att resa ut på upptäcksfärd. Och stimuleras av detta. Man fungerar då som en daggmask som äter sig igenom en mylla av redan gjord kunskap. Vi utgör då, liksom masken, vår egen begränsning. Den potentiella kunskapens mylla, kan enbart tas in som en personlig väg. Resten av kunskapen förblir då liggande obearbetad. Även om den råkar brukas av andra.

    Dessa mekanismer uppträder både personligt och inom stora kollektiv. Nyhetsvärden för den stora massan kan lätt bli synkroniserande. Som vad media väljer ut som nytt, eller som extra viktigt. Men även i moden. I kläder och i lästa böcker. Nyheter bär en viss sträcka, över tid, för därefter ebba ut. Överst på dagordningen gäller bara för ett ögonblick. Enskilda ämnen lyfts upp. För att senare tappa kraft.

    Dessa mekanismer vilar i hög grad på biologisk grund. Där vi själva definierar det nya, men även står för dess egen avmattning.

    Så har vi det som vi samhälleligt gjort oss beroende av. Att sälja varor och tjänster. En del av det nya byggs med tiden in som samhällelig infrastruktur. Och förvandlas då till en tvingande nödvändighet. Internet – ”en övergående fluga” – är nu lika viktigt som asfalt och elförsörjning. En beroendets utvecklingsväg. Och som sådan går den successivt in i vardagslunken. Och blir snart lika osynlig som luften vi andas. Om vi inte nyper oss själva i armen. En beroendets mekanism.

    När de kommer till varor och tjänster handlar mycket om att kittla i nyhetens behag. Det som inledningsvis beskrevs. Det är mycket av detta kittlande som driver på konsumtionen. Ett nytt kök. En ny fru. Nya resmål. Mer annorlunda smaker. Ny musik. Visst nytt mättas snabbt. Annat mättas mer långsamt. Så genomlevs livet självt.

    Kunskap i sig fungerar som ett stort lego. Som en mylla för daggmasken, och för oss själva. Som både samhället självt och individen tränger sig igenom och bygger upp under sin levnad. Men inte allt på en gång. Det tas in sekventiellt.
    I mindre steg. Vi bygger oss vidare. Vi utvecklas. Både i det personliga livet. Men även som ett samhälle.

    Till kunskap i dessa bemärkelser utgör människan en tämligen endimensionell varelse. Dessa textrader avläses sekventiellt. Men läses ändå olika av ett antal hjärnor. Trots att texten är densamma – när den möter individen – så blir resultatet olika. För vi befinner oss alla på en personlig resa. Och där har vi kommit olika långt eller till olika platser. Haft vissa särskiljande syften. Var och ens hjärna har programmerats på lite olika vis. En endimensionell textrad får först fyra dimensioner när den avläses av en individuell mänsklig hjärna. Ur likhet föds på så sätt ändå stor olikhet, beroende på alla tidigare ackumulerande val vi gjort. Kunskap i sig står därmed inte fri från den mänskliga tolkningen. Vi lever alla i ett värderingslandskap. Kanske inte ens matematiken står helt fri. Om visdom vill jag helst inte yttra mig om.

    Gillad av 4 personer

  5. Rikard skriver:

    Hej.

    Kunskap är att veta hur, när och varför i kausal mening.

    Visdom är att veta varför i etisk och moralisk mening.

    Med kunskap utan visdom kan vi göra vad som helst: omvänt kan vi inte göra något alls.

    Är det egentligen svårare än så?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Gillad av 7 personer

    • Richard Sörman skriver:

      Tack. Men även den visdomen, förmågan att fälla moraliska omdömen, att göra värderingar, kan kanske bygga på kunskap. Jag förstår vad du menar och det ligger mycket i det, men jag tänker mer på visdom som klokskap och förnuft i avsaknad av verklig kunskap. Vilka slutsatser drar vi av allt vi inte vet?

      Gilla

  6. Rolf H Carlsson skriver:

    Tyskan skiljer på ”Wissen” och ”Verstehen” för olika typ av kunskap. Det förra är att veta något, data, ”fakta” av olika slag. Det senare betecknar att förstå – det större sammanhanget, helheten och hur dess delar hängde samman. Verstehen är ett centralt begrepp hos Max Weber, vilket det också blev i mitt Alma Mater, SIAR. För att uppnå ett stadium av Verstehen försökte vi alltid att förstå fenomen och företeelser i sitt global-historiska sammanhang.

    Gillad av 2 personer

    • pllay skriver:

      Jag blev av professorn anmodad att avsluta mina universitetsstudier da jag sokte -Verstehen- men endast gavs -Wissen-.
      I mitt yrkesliv har jag sett oceaner av -Wissen- men mycket lite -Verstehen-, kanske sammanlagt 5 personer har haft -Verstehen- och -Wissen-, alla 5 var/ar odmjuka och misslyckade i karriaren.
      -Verstehen- varderas mycket lagt i vart samhalle.

      Gillad av 6 personer

  7. Göran Holmström skriver:

    Denna text kräver eftertanke och funderingar.
    I brist på egna reflektioner så hittades följande text om visdom kopplat till dom fyra kardinaldygderna,” Axel Oxenstierna lär ha sagt till sin son Johan, som inför resan till Münster tvivlade på sin förmåga att förhandla för Sverige i den westfaliska freden:
    An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur
    Vilket ungefär betyder ”Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?”.
    Detta gäller i synnerhet dom som tror sig styra Sverige.
    Idag ska vi plantera gumman och jag det kräver en spade och tålamod endast.

    Gillad av 3 personer

  8. Argmedelålderskvinna skriver:

    Jag uppfattar det som att problemet med bl.a politikers överdrivna tilltro till utredningar och vetenskap i Sverige är att det saknas något att hänga upp forskningsresultat på. Jag tänker då på ideologi, etik, moraliska och filosofiska ställningstaganden. Som i sin tur kräver personlig mognad, visdom och bildning. De kvalitéerna är bristvara i svensk politik. Vi står inför många svåra politiska överväganden i detta paradigmskifte vi lever i. Kan vi inte hosta upp några rakryggade ledare med visdom, bildning och patos vill jag inte tänka på vilka sociopatiska halvgalningar vi kan få hålla till godo med.

    Gillad av 3 personer

    • Christer E skriver:

      Att koppla ihop vetenskap med ”något att hänga upp det på” är farligt. Tänker på den sovjetiske forskaren Lycenko, som, för att i enlighet med den härskande ideologin, ville visa att förvärvade egenskaper kunde ärvas, och högg av svansarna på 28 generationer råttor innan han till slut gav upp och insåg sitt misstag !

      Gilla

    • Richard Sörman skriver:

      Håller med här. Insiktsfullt. Kunskapen används snarare till att riva ned det gamla, det organiska. Vi tror att ny kunskap och vetenskap ska lära oss att allt det gamla är förlegat. Då blir det bara en rusning framåt mot det nya, det destruktiva. Just nu behöver vi sans och förnuft, och till viss del damma av gamla kunskaper om det traditionella samhällets värden och funktion.

      Gilla

    • Jari Norvanto skriver:

      Jag tycker det låter för instrumentellt – eller rent av gatusmart – för att övertyga. Förr eller senare måste dock visdom för att visdom ska vara just det, ha praktikalitet, eller medföra ‘utility’. Man kan jämföra det instrumentella med tillämpad forskning (eller, som i alltför mycket samhällsvetenskaplig forskning och humaniora i dessa dagar: ideologiproduktion och aktivism!) visavi det öppna fältet av kunskapsexpansion och språng som grundforskningen ägnar sig åt. Visdomen kanaliseras förhoppningsvis i användbarhet, annars är den inte mycket värd. Eller med en matig liknelse:

      Visdomen är den långsamma, nyttiga surdegen av råg, medan osorterat flimmer av mycket information och somlig fakta är den hyperglykema och paltkomatösa motsvarigheten till fluffigt franskbröd.

      Gillad av 2 personer

      • Björn skriver:

        Själv tycker jag att det låter riktigt bra! Som ”sammanfattning”! ”Visdom” är också förmågan att se och undvika fällan som många går i, dvs att snöa in på på det ytliga och för tillfället ”gångbara”! Men som sagt, framförallt förmågan att kunna tänka liite större och liite längre…..

        Gillad av 1 person

  9. Dnam eksnad skriver:

    Jag läste boken ”Zen och konsten att sköta en motorcykel” för många år sedan, den gjorde intryck på mig, som väl böcker gör som klär i ord sådant man redan vet. Boken handlade om kvalitet och kvalitet det betyder att somligt är bättre än annat och man måste betrakta det man håller på med noga, vad det än är. Jag fick ytterligare insikt i kvalitet i Japan, där man utför arbete med den yttersta precision, från att man sopar fimpar utanför sin lilla butik till bågskytte eller elektronikutveckling i renrum eller hanterar plutonium. Så all praktisk verksamhet, som att sköta en motorcykel, tror jag hjälper till med visdomen för att den strukturerar hjärnan, alla handgrepp fungerar inte lika bra, det finns sådånt som fungerar, det pusslas in i hjärnan, och sådant som inte fungerar, det kastas bort.

    Inom de sociala och samhälleliga vetenskaperna så är det svårare, själva mekanismen för att lära sig att uppskatta kvalitet, att finna handgrepp som fungerar, är svårare. Därav så kunde exempelvis postmodernisterna dominera så, där grundtanken är barnsligt teoretisk, nämligen att inget kan sägas fungera bättre än annat. Alla som sysslar med något praktiskt vet att det är trams. Det kräver därför att man är ärlig och än mera omsorgsfull för att finna visdom via dessa discipliner, där man istället i de hårda vetenskaperna, eller motorcykelskötsel eller plutoiniumtillverkning, genom naturen, ständigt blir visare, ny kunskap skall passas in lika precist som stenarna på en pyramid, minsta bula så avvisas den nya kunskapen. Man lär sig en metod för att tillåts ny kunskap som så mödosamt i bästa fall kan bli till visdom.mSå om man ägnar sig åt discipliner där naturen inte är direkt och påtagligt närvarande så krävs verkligen god känsla för kvalitet, det,kan man se idag när folk utan denna känsla ger sig på att försöka förstå vad som sker i världen, man bara radar upp sådant man läst, man förmår inte själv skapa ett sammanhang, istället blir ens tänkande som skåpet man bara slänger in grejer man inte vet var de skall vara.

    Kanske en idé kan vara att alla som studerar dels måste göra något praktiskt och dels också måste studera en del av de hårda vetenskaperna där inga genvägar finns? Jag tror att det hade underminerat den rådande vänsterimpulsen i samhället och på universiteten.

    Gillad av 7 personer

    • pllay skriver:

      ”Zen och konsten att sköta en motorcykel” blev en vandpunkt i mitt liv.
      Fran manga projekt snabbt och halvdant utforda till fa och valgjorda till det yttersta av min formaga.
      Intjaningen i pengar gick ner men den personliga tillfredstallelsen i ett val utfort arbete overtraffar med rage den forlusten.
      Bokens filosofiska tankar kan med fordel ocksa anvandas i tankearbete

      Gillad av 1 person

    • A skriver:

      Det är exakt detta som lett fram till ”min” religion Dnam, även om jag inte själv förstod det. Strävan efter kvalitè, att uppnå det som fungerar och är uthålligt. Jag började i andra änden, med genvägar och har arbetat mig igenom alla stadier. Tillslut har jag insett att min egen religion, kvalité är sökandet efter sanningen, att ta ansvar, och att den sammanfaller med bland annat kristendomen. Jag har också sett att sökandet efter det absoluta är en fälla. Vår roll är att jobba med det relativa. Mer av något. Det absoluta är djävulen själv. En illusion som flyttar fokus från det väsentliga. Helt logiskt. Man kan se paraleller inom allt.

      Mvh A

      Gillad av 6 personer

      • Eva Danielsson skriver:

        A
        ”Good enough” är ett bra uttryck att luta sig mot när längtan efter pefektionism hetsar till att gå vilse Slira lite på krönet kanske men sedan måste man backa till det rimliga. Ingen motsättning till precision i detaljer för det behövs i mångt och mycket. Annars tror jag att det är högst mänskligt att stundvis vilja förpacka allt som klappat och klart och ”happy ever after”, fast det är gnetig och ärlig daglig strävan det alltid handlar om.

        Gilla

      • A skriver:

        Ja Eva, all förfining och raffinemang som vi kan önska oss finns inom det relativa. Det absoluta är i vid och boktavlig bemärkelse döden. Jag kan förklara det och bevisa i detalj.
        Det är en mycket märklig värld.

        Mvh A

        Gillad av 1 person

    • Rune skriver:

      Från början hette boken på svenska :”Livet och kärleken och konsten att sköta en motorcykel” efter ett tag så ändrades titeln till: ”Zen och konsten att sköta en motorcykel”.
      Jag undrar varför titeln ändrades? Någon som vet?
      En enastående bok. En av de bästa jag läst.

      Gilla

  10. Christer E skriver:

    Är syntetisk kunskap a prior i möjlig (Kant)?

    Kanske bättre med ett ur minnet citat från Eddan, ”Ingen bättre börda bär än mycken mannavett”

    Gillad av 3 personer

  11. Rolf H Carlsson skriver:

    I det tyska språket skiljer man på två sorters kunskap med hjälp av Wissen” respektive ”Verstehen”. Det förra betecknar att man vet något – fakta, data, etc. Det senare betecknar förståelse – helhetssyn, hur saker o ting hänger samman, verklig kunskap. I mitt Alma Mater, SIAR, anammade vi Verstehen genom att Max Weber framhållit den typen av helhetsförståelse. Vi gillade också att sätta in händelser, företeelser och fenomen i sitt global-historiska sammanhang

    Gillad av 1 person

    • Richard Sörman skriver:

      Så det är alltså 1. känna till, ha information om 2. förstå, kunna förklara.
      Ja visdom är väl mer att kunna förstå och sätta in i sammanhang. Med dagens specialiserade vetenskaper nöjer man sig med specifika förklaringsmodeller för att förstå men sätter kanske inte in i större sammanhang. Och det behövs heller inte om man ska bygga en bro. Men om man ska bygga ett samhälle? All kunskap måste värderas.

      Gilla

  12. Jari Norvanto skriver:

    ”Är vi inte ganska trötta på kunskap? Behöver vi verkligen fler teorier? Är det inte visdom vi behöver?”

    Får en föreslå en utredning…

    Gillad av 2 personer

  13. Göran Holmström skriver:

    Funderat en stund och fick ihop en någorlunda sammanhängande tanke.
    Visdom var är det egentligen? Är det att säga självklarheter och bekräftas genom andras respons på det alla redan vet? Ibland får jag känslan att gilla knappen här används i det ovannämnda scenariot. Eller är visdom att suttit och mediterat på högst upp på en vass obekväm klippa med en sten mellan skinkorna för att lida lite extra. Och efter 30 år hävda att vatten är vått?
    För mig är visdom, förmågan att se ett samband innan händelsen en sker, förmågan att instinktivt veta att detta är dödsdömt från början.
    Visdom är en helt värdelös egenskap i Sverige anser jag. Då dom mest usla vinner massor på att bräka lögner med resten av fårskocken, Nu har dom en ny apostel, en skolkande Greta som sett sanningen och visar vägen.
    Är hon Visdom personifierat? vet hon något vi andra inte vet?
    Ytterst tveksam till det, hennes mamma använde henne för att förlänga sin störtdykande karriär anser jag.
    är det Visdom? Eller bara en låg form av att ta till vilka medel som helst för att tjäna en krona till.
    Fan vet, finner vår tid förvirrad och ytterst komplicerad.
    Just nu har vi sått en hel del, lök broccoli. Det är lite för kallt för det andra än så länge.
    Nu Pink Floyd och en kall öl, det är kvalitet!

    Gillad av 1 person

  14. Drömmar och visdom skriver:

    Vi har alla drömt de där underliga drömmarna. Där olika spretiga detaljer från dagen dykt upp i en slumpmässigt och oväntad blandning, men som ändå blivit drömskt logisk. Men inte när vi vaknar upp. Det verkar som om hjärnan sökt igenom dagens alla hyllplan, blandade vilt, och av resterna lagat till en god pyttipanna. Ofta en smaklig sådan. Andra gånger är den mera mardrömslik till sin natur.

    Med de flesta drömmar innehåller tokigheter. Men som man likväl sväljer med hull och hår. Som om de smarta filtret var helt utslaget. Därigenom kan väsensskilda, och helt disparata händelser, sammanhang och detaljer få kontakt med varandra, och vävas till något helt nytt. Till en ofta färgstark gobeläng.

    Jag ser stora likheter med hur visdom uppträder. Men då med erfarenhets- och tankefiltren inkopplade för en intelligent moderation. Att den som brukar betraktas som vis och klok, besitter förmågan att koppla samman mer disparat liggande kunskap och erfarenhet, än gemene man klarar av. Och därigenom binda samman sådant som vanligtvis går de flesta förbi.

    Att i äkta visdom hittar det mer disparata varandra. Får kontakt. Upptäcker samband som vi övriga tappat bort i våra vardagssprång. För det ligger alltid ett större mått av överraskningsmoment i all visdom. Precis de överraskningar som karaktäriserar våra egna nattliga drömmar.

    Men för den kloke och vise är drömmen kontrollerbar. En slags dagdröm fylld av logik. Och den drömmen når alltid bortom vad vi vanliga vardagsdrömmare drömmer om – på dagtid. På så sätt blir visdom och drömmar besläktade med varandra, på något outgrundligt vis.

    Gillad av 2 personer

    • Richard Sörman skriver:

      Det du beskriver är väl förmågan att ”symbolisera”: förmågan att se meningsfulla samband,orsak och verkan men också paralleller eller likhet(olikhet. Att kunna se detta bortom tillfälliga skillnader alltså. Det finns litteraturvetare som fullständigt saknar den förmågan medan andra tycker sig kunna se paralleller överallt. Alla analogier, paralleller behöver inte vara meningsfulla. Paralleller kan missbrukas.
      Och visst: i drömmen kan allt falla på plats.

      Gilla

  15. Hortensia skriver:

    Hmmm… Richard, med de kunskaper och den livsvisdom jag hittills har skaffat mig fruktar jag, att kommande generationer svenskar främst torde behöva ett sjätte sinne…

    … förutom att hålla huvudet kallt och fötterna snabba. Ryggmärgsreflexer kan komma att ha avsevärt större betydelse än förmågan att reflektera över saker och ting…

    … för våra efterkommande, som vill eller tvingas försöka överleva i morgondagens ”Sverige”.

    Gillad av 2 personer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.