Massakern på Nya Zeeland var fasansfull. En kallblodig mördare sköt ihjäl obeväpnade och oskyldiga människor som samlats för att be. Det är sådant som terrorgruppen Islamiska Staten (IS) gör. I åratal har jihadister från Al-Qaida, IS och liknande organisationer ställt till blodbad i moskéer och kyrkor. Dessa jihadister hatar ju shiamuslimer. Jag har sett videoklipp med hjärtskärande scener av kaoset inifrån moskéer som attackerats av självmordsbombare. Dessa attacker brukar få liten uppmärksamhet i våra medier.

Mannen som genomförde massakern den 15 mars var ett monster, en ondskefull psykopat. Han påstod sig försvara väst, men man försvarar inte väst genom att göra samma hemska handlingar som jihadisterna. Jag var muslim i många år. Jag tror inte längre på islam, men jag har fina minnen av muslimer. Trevliga, varma människor. Jag har haft flera bra stunder i moskéer. Det är inte sant att islam betyder fred, men det är sant att många muslimer är fredliga.

Jag befarar att den här terrorattacken kommer att underblåsa hatet mot väst och hjälpa jihadisterna att rekrytera fler terrorister. I flera tidigare artiklar har jag förutspått den här utvecklingen. Jihadisternas terror kommer så småningom att mötas av motterror. Bilderna från jihadisternas terror, monstret på Nya Zeeland nämnde till exempel Ebba Åkerlund , används för att hetsa upp galningar till hämndattacker, och bilderna från dessa kontrajihadisters terror, som denna masskjutning på Nya Zeeland, kommer att användas för att hetsa upp extremisterna på den andra sidan. Vem vet hur detta ska sluta?

Det är intressant notera skillnaderna på reaktionerna på jihadisternas respektive kontrajihadisternas terror. Jag minns när Anders Lindberg på Aftonbladet den 20 april 2015 skrev en ledare under rubriken ”Även terrorister är faktiskt människor”.

I ledaren, som handlade om islamistisk radikalisering i Frankrike, var budskapet att jihadisterna inte var monster utan människor. Fattigdom, sociala problem och bristande integration var faktorer som bidrag till att unga män med bakgrund i Nordafrika lockades till jihadismen. Jihadisterna beskrivs som sårbara och förvirrade män i behov av stöd från samhället. ”Även terrorister är människor och går att påverka”, skrev Lindberg.

Jag är ganska säker på att Lindberg inte kommer att skriva en ledare med budskapet att den kontrajihadistiska terroristen på Nya Zeeland faktiskt är en människa. När terrorn kommer från jihadister är vänstern noga med att inte ”avhumanisera”. I sin ledare lyfter Lindberg fram saker han ser som bra åtgärder mot jihadism: rådgivning och avprogrammering, att ge människor ett socialt sammanhang, att inte låta dem falla handlöst och att återintegrera dem när de kommer tillbaka.

När shiitiska moskéer attackeras av sunnitiska extremister är vänstern tyst. Till och med när det sker i Sverige. I oktober 2016 kastade en sunnitisk extremist kastade en brandbomb mot en shiamoské i Malmö. För sådana attacker kan inte användas för att svartmåla islamkritiker och kritiker av den ansvarslösa invandringspolitiken. När kyrkor attackeras av islamiska extremister, med många fler döda än på Nya Zeeland, är vänstern ganska tyst. Påsken 2017 attackerades två kyrkor i Egypten av självmordsbombare. 45 människor dog och 126 skadades. I juni 2015 attackerade självmordsbombare en shiitisk moské i Kuwait. 27 människor dog och 227 skadades. Listan kan göras lång. Det är sånt som vänstern inte gärna pratar om.

Men de kommer att prata om den fasansfulla massakern på Nya Zeeland, och om monstret som utförde den, dag ut och dag in, för att kunna misstänkliggöra fredliga människor som är kritiska till massinvandringen och islamiseringen. Anders Lindberg kommer som sagt inte att skriva någon ledare som försöker humanisera detta monster. Det är däremot högst sannolikt att han skriver något som försöker koppla terrorattacken till hans politiska motståndare i Sverige, typ sverigedemokrater, kristdemokrater och mörkblå moderater.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).