Vad ska vi kalla vårt statsskick?

Patrik Engellau

Ju större erfarenheter jag får av livet och världen, desto mer förvånad blir jag att människor faktiskt kan samarbeta och att samhället faktiskt, i lyckliga fall, kan fungera. De självklaraste ting blir vid närmare betraktande obegripligt motsägelsefulla.

Ta exemplet västerländska statsskick, Sveriges eller något annat västerlands. Det trodde man kanske var ett någorlunda sammanhållet och konsistent projekt, men så är det inte. Jag har länge retat mig på att vi systematiskt bortser från konceptets fundamentala inre motsägelser eller kanske, ännu värre, väljer att sopa dem under mattan för att människor inte ska fatta hur underligt och rentav magiskt allt är.

Låt mig illustrera konstigheterna i deras kanske mest lättillgängliga, uppenbara och flagranta form, nämligen den logiska oförenligheten mellan vårt statsskicks två mest hyllade principer: liberalismen och demokratin.

Demokrati betyder att folket styr, i det svenska fallet genom att rösta fram en lagstiftande församling som i sin tur utser en verkställande makt, alltså en regering. All offentlig makt utgår från folket eller, rättare sagt, en majoritet av folket eftersom det normalt i vår kulturkrets räcker med 50+ procent av rösterna för att fatta alla offentliga beslut.

Demokratin, att folket bestämmer, är nog det enskilda drag i det svenska samhället som svenskarna, i varje fall dess styresmän, är mest stolta över (kanske i kombination med att vi deklarerats vara en humanitär stormakt).

Jag ska inte en sekund förneka demokratins omistlighet, men bara för att virra till det hela en aning kan jag inte låta bli att påpeka att den regim i modern tid som mest av alla framhävt sin demokratiska fullkomlighet var den tyska nazismen. Goebbels kallade nationalsocialismen ”den noblaste formen av europeisk demokrati”. Naziledaren Rudolf Hess hävdade att nazismen var ”världens modernaste demokrati” och byggde på ”majoritetens förtroende”.

Pratade dessa nazister bara i nattmössan eller fanns det någon tanke bakom deras ord? Jag tror de baserade sig på en idé som inte är helt främmande för svensk tankevanor inom politiken, nämligen att ingenting är högre än folkviljan (vare sig folkviljan låter sig representeras av ett folkvalt parlament eller av en härskare som anser sig förkroppsliga folkviljan och därför inte behöver konsultera den i allmänna val).

Risken med demokratin, hur den än väljer att uttrycka folkviljan, är att den blir totalitär eftersom den glömmer bort liberalismen. Liberalismen representerar de frihetens principer som, enligt min uppfattning, inte har något med demokratin att göra och som till och med ofta står i motsatsställning till demokratin. Till exempel säger demokratin att de fattigaste 50+ procenten av folket kan ta ifrån de rikaste 50- procenten deras ägodelar och att detta representerar den ädlaste samhällsformen som mänskligheten lyckats tänka ut. Eller att majoriteten bestämmer sig för att utrota någon grupp som inte ingår i majoriteten. Jag tror inte man kan hävda att den nazistiska judepolitiken var odemokratisk. Däremot var den inte liberal just eftersom det liberala inslaget i det västerländska statsskicket syftar till att bevara vissa mänskliga rättigheter vad demokratin och folkviljan än får för sig att bestämma (plus att judepolitiken naturligtvis var ondskefull, men där kompliceras det hela av att en helt ny bedömningsgrund presenterar sig).

Jag vill alltså hävda att det finns en motsägelse mellan liberalism och demokrati. Vi föreställer oss normalt att motsägelser är dåliga saker som på något sätt bör avlägsnas, till exempel genom att glömmas bort eller passeras med tystnad om de kommer på tal. I det här fallet är detta beteende olyckligt, ty motsättningen mellan demokratin och liberalismen är oundviklig och fundamental för att vårt samhällsskick ska fungera väl. Den här motsägelsen bör erkännas och vårdas ty både demokratin och liberalismen behövs för att det ska bli ett gott samhälle.

Då och då frågar jag skolungdomar vad de får lära sig i skolan om vårt samhällsskick. De brukar komma fram till att de fått lära sig att Sverige är en demokrati. Då frågar jag vad demokrati är för något. De ser förvånade ut för svaret på den frågan vet väl alla, det är att folket får rösta. Jag tror aldrig jag hört någon förklara att de liberala fri- och rättigheterna är minst lika betydelsefulla för systemets goda funktionssätt som någonsin det här med att folkviljan ska råda.

Demokrati utan liberalism existerar. Det finns i många länder där folk röstar efter stamtillhörighet och den stam som får 50+ procent av rösterna förtrycker sina motståndare så mycket det går.

Liberalism utan demokrati existerar också, till exempel under upplysta despoter som den svenske kungen Gustav III.

Jag tycker att man i vårt land har en olycklig tendens att sätta det demokratiska röstandet över sådant som äganderätten och yttrandefriheten. Samhället kan bli gott först när både demokratin och liberalismen får sitt i lika mått.

Vad ska man för övrigt kalla ett samhälle där friheterna värderas lika högt som rösträtten?

57 reaktioner på ”Vad ska vi kalla vårt statsskick?

  1. Bo Svensson skriver:

    Det finns ingen motsättning som kräver kompromisser. – Så länge det demokratiska valet är av lagstiftare och inte av maktutövare. – De folkvaldas skall se sin uppgift i rättsordningens fortskridande perfektion. – Till den del de istället ser sig som makthavare, är de fast i det fördemokratiska mönstret, där samhällsordningen vilade på undersåtarnas bemödanden att svara mot maktelitens förväntningar, – ett mönster vi känner igen från babianflocken.

    Insikten att land bör med lag styras är ju gammal i Norden och det är väl liberalismens grundtanke. – Då är vi inte undersåtar utan herrar över vårt öde, – spelare och inte bara pjäser i spel som andra bedriver.

    Gillad av 1 person

      • Hilding Bengtsson skriver:

        Rimligt vore att kalla EU ett Fascistiskt projekt?
        En fortsättning på ett annat 1000-årigt rike?

        Man försöker åtminstone kväsa all opposition,
        som är emot ett Federalt EU…

        Yttrandefriheten krymps, såväl på Internet som i övrig media!
        Allt i den heliga Religionsfrihetens namn…

        Gillad av 1 person

      • S skriver:

        Medlemmar av EU-byråkratin och politiker, som önskar ett federalt Europa, talar nu ofta om, att europeiska värden är under attack. Ett just publicerat manifest av trettio kulturpersoner i brittiska The Guardian, av vilka Bernard-Henri Lévy, Milan Kundera och Salman Rushdie är de mest välkända, spinner på samma tema och påstår, att idén om Europa är i stor fara:

        The idea of Europe is in peril ….this new crisis of the European conscience…promises to tear down everything that made our societies great, honourable, and prosperous, there is a challenge greater than any since the 1930s: a challenge to liberal democracy and its values.

        https://nyadagbladet.se/kronikor/hur-kulturpersoner-forsvarar-att-eu-tar-over-makten/

        Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Folkblandningsagendan som verkar trumfa alla andra hänsyn i EU, är väl för att trasa sönder den solidaritet och sammanhållning som vilar på gemensamt ursprung. – Då man inte erbjuder några andra kriterier för sammanhållning än den traditionella, kan jag inte tolka det annorlunda än att man har psykopaten som norm genom att ignorera vårt behov att tillhöra en flock. – Vi skall reduceras till homo exonomicus.

      Denna extremism är värre än nazism. – Skulle nazisterna ställa upp i demokratiska val som enda alternativ till denna galenskap, skulle valet vara lätt.

      Gillad av 1 person

  2. A skriver:

    Jag tänker mera på vad man ska kalla ett samhälle där lögnen gjorts till norm P.E? Vad är demokrati värt då…? Liberalism är en utopi som jag per definition inte tycker om, som gjort för att spåra ur. Se på frukten, vart är vi på väg? Inte mot frihet eller demokrati iallafall.

    Mvh A

    Gillad av 4 personer

  3. svenne skriver:

     ”Eller att majoriteten bestämmer sig för att utrota någon grupp som inte ingår i majoriteten.”

    De partier som ingår i JÖK- en anser ju att de representerar en majoritet som har folkligt stöd, men denna ”majoritet” har ju åstadkommits genom ett myglande som är unikt i svensk politik. De vill ju också helst se att den ”minoritet” som består av ca. 1,1 miljoner väljare utrotas. ”Utrotningen” kommer ju inte att ske genom avlivning av denna väljarskara, men den sker bildligt i form av ett fullständigt ignorerande av dess åsikter och genom att förneka dem inflytande trots att de sympatiserar med det näst största partiet i riksdagen. Det barocka med en demokrati är ju att det går att i demokratisk ordning – p.g.a. ett valresultat – upphäva denna och införa diktatur.

    Gillad av 9 personer

    • Axel skriver:

      Finns det någon annan agenda hos regeringen än. Håll SD utanför alla politiska beslut. Det är det viktigaste som 7-klövern förhåller sig till. Alla mördarkrigana från IS kommer ju naturligtvis tillbaka, dom är ju ångerfulla låter media oss förstå. Sverige är det fegaste och slappaste landet i Europa. Löfven och Tro och solidaritet.
      När svennarna (Rinfeldts, det sovande folket vaknar) då blir SD det största partiet.

      Gillad av 3 personer

    • Jens skriver:

      Andelen arbetslösa i gruppen utrikes födda har gått från mindre än 10 procent till att i dag närma sig 40 procent. Samtidigt ligger arbetslösheten under 5 procent för gruppen inrikes födda. Utvecklingen har möjligen bromsats något på grund av att en väldigt stor andel av de nya subventionerade jobben går till utrikes födda.

      På nationell nivå hade drygt 22 000 utrikes födda personer ett av de nya subventionerade jobben, som extra tjänst, moderna beredskapsjobb eller introduktionsjobb, där staten betalar hela lönekostnaden. Det innebar att drygt 75 procent av dessa anställningar gick till utrikes födda. Samma förhållande gäller även nystartsjobb, där drygt 24 000 innehas av utrikes födda och det utgör drygt 80 procent av alla nystartsjobb i december 2018

      https://www.nyatider.nu/monsteras-ett-varnande-exempel-pa-utvecklingen/
      Det är väl det som kallas undanträngningseffekter ? Pursvensken kommer alltid i andra hand.

      Gillad av 2 personer

    • Hilding Bengtsson skriver:

      Utrotar gör vi inte…
      Ännu?

      Men vuxenmobbing är ju tillåten i praktiken,
      trots att våra barn får lära sig att man inte får göra så!

      I skolan o vuxenlivet gäller inte samma regler!
      Ett brutalt uppvaknande sker?

      Gilla

  4. H.Gronk (@HGronk) skriver:

    Demokratin — vem kan ifrågasätta den? Jo, Sokrates kunde. Han ställde ofta besvärande frågor till atenarna som t.ex. (i moderniserad version) vem av er skulle vilja åka med ett flygplan som styrdes av passagerarna?

    Gillad av 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Pa ett satt styrs flygplanen — i ett civiliserat samhälle, lat oss kalla det sa — av passagerarna. De bestämmer nämligen varifran och vart och när och till vilken kostnad de skall flyga. Motsvarande borde gälla även lagstiftningen. Vi skall inte kasta ut barnet med badvattnet bara för att till exempel dessa tva föreföll vara ett och samma för tvatusen ar sedan.

      Gillad av 4 personer

  5. G Sträng skriver:

    Sverige är en socialliberal halvdiktatur under en rättsstatsliknade konstruktion. På samma sätt som Kina har många politiska partier underordnade Kommunistpartiet, har Sverige ett sjupartisystem underordnat Socialdemokraterna. För Socialdemokraterna är folksuveränitetsprincipen viktigast, det vill säga att folkets vilja står över ”expertsamhället” i form av författningsdomstolar eller andra oberoende instanser som kan balansera makten eller hävda liberala friheter framför regeringens makt. Vilket alltså bara är ett annat sätt att uttrycka vad P Engellau berättar i sitt inlägg.

    Gillad av 8 personer

    • Jonas skriver:

      Jag tänkte precis på jämförelsen mellan Kina och Sverige och illusionen att vi lever i en demokrati.
      Ofta när man klagar på hur landet styrs så brukar någon komma med rådet att gå med i ett parti och göra något åt det. samma kan man göra i Kina, det är bara att gå med i ”partiet” och sätta igång att förändra.
      Problemet, och det folk inte tycks inse, är att för att komma till en position där man kan påverka något så är man tvungen att gå igenom flera steg där de som inte följer ”partilinjen”, oliktänkande, rensas ut. När man påpekar detta så brukar rådet som följer vara att starta ett nytt parti men där har vi de senaste, typ, 10 åren sett hur bra det går att göra.

      Gillad av 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Ja, sa är det, ungefär. Men den reforminriktade marxismen är fortfarande marxistisk. Den har dessutom ett explicit mal i proletariatets diktatur och det tusenariga riket (”socialism”) där människan är befriad fran alla politiska bekymmer, behov och nödvändigheter, eftersom allting redan är anordnat till perfektion och all ondska för evigt utrotad (”Endlösung”). Bland annat av denna orsak är det missvisande till och med att tillerkänna socialdemokratin den del av civilisationen som vi brukar kalla ”demokrati”, ty folket skall inte fortlöpande tillfragas, utan bara sa lange det (1) röstar pa SAP och (2) socialismen ännu inte är perfektionerad. Kom ihag att valförlusten 1976 ”kändes som en statskupp”. Grundantagandet är att folket om det tillfragas maste rösta för socialismen. Men Patrik räknar ju i dagens kolumn med även mystiska/transcendenta/metafysiska former av demokrati, och det är endast pa denna laga niva som SAP kan pastas vara demokratiskt. Detta helt bortsett fran det Patrik (felaktigt) kallar ”liberalism”.

      Gillad av 2 personer

  6. gmiksche skriver:

    Kan inte hålla med. Det är det för tillfället styrande i ett system som har makten. Oavsett hur deras styrelse har kommit till. Som vi bl a ser med dagens Sverige som exempel har den en gång uppnådda makten en tendens att rota sig för gott. Ordet liberalt alldeles för oprecist och missbrukat i positiv bemärkelse. Det västerländska samhällena har vuxit fram genom en maktdelning, den mellan staten och kyrkan. Markus 12:17 ”Då sade Jesus till dem: »Så given kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.» Och de förundrade sig högeligen över honom.” Den maktdelningen har tidvis varit starkare och tidvis svagare. Men principen har alltid funnits i bakgrunden och präglat våra samhällen. Men urholkats undan för undan. Effekterna av urholkningen är det det vi ser i dagen samhälle. Givetvis får ”kyrka” i det sammanhanget tolkas mycket bredare. Ett samhälle som ska fungera fredligt i längden måste basera på en ideologi liknande den Nya testamentets och som accepteras av en bred majoritet. Jag som skriver detta är inte troende.

    Gillad av 5 personer

  7. Glatt sjungande danske mand, med skägg på släp på flod mellan bank av sand, paddlar båt i hinduers land, rökande där han fattas tand, ej äta behöver han, snart hindu med enast duk om mandom fram, lång som fan skriver:

    Är det som du beskriver ovan liberala principer? Jag har istället känslan att ”liberalt” det är allt som låter bra. Jag läser just nu ”Our Church” som är Roger Scrutons beskrivning av hur den anglikanska kyrkan blev engelsk och brottades ur händerna på påven. En stor det av detta berodde av att man ville att värdsliga lagar, kungens och Englands, skulle styra, inte påven. Även kungen blev betvingad och fick skriva under Magna Carta om han ville ge för mycket makt åt Rom. Scruton skriver om ”law of the land”, det talar till mig på ett annat sätt än dessa ”liberala” principer, för det är ur landets lag, att jag kan äga mitt hus och min jordplätt som lagarna kommer, och det är ingen jordplätt vilken som helst, den ligger i England, eller Sverige, jag har ingen jordplätt i Syrien, och syrier eller kineser borde inte kunna skaffa sig jord i Sverige utom i yttersta undantagsfall, om alls. Så kanske är jag bara obildad, jag får läsa om Mill och Hume, men som Scruton skriver, lagar och rättigheter måste vara jordade, detta tal om liberalism i det abstrakta förvirrar mig, man försöker göra principer högre än den jord man står på och äger, och i förlängningen större än nationen som folk dött för att skapa. Återigen verkar det vara ett religiöst hål man försöker fylla med världsliga principer, som liberalism och demokrati. Man glömmer bort var det börjar, mitt är mitt och ingen annans.

    I Sverige gäller självklart inte ovanstående, min egen familj har fått egendom mer eller mindre exproprierad, detta efter massiv arvsskatt och annan skatt på skatt. Kommunen tog marken under 90-talets fastighetskris, gjorde inget med den på 30år med nu är den värd en förmögenhet, de dyraste kvadratmetrarna i Malmö. Vi har varken demokrati eller äger det vi äger, allt är en charad, staten äger allt, vi har det till låns, den svenska staten, byggd på socialdemokrati, är en vidrig tjuv vars principer är motsatsen till ”common law” och de principer som underligger skapandet av USA. Det är kanske därav hatet kommer mot USA, där man försökte skydda medborgarna mot staten och i konstitutionen skrev in medborgarnas rätt att beväpna sig, mot staten. Vi däremot är bara livegna, massinvandringen visar det, i gott sällskap med resten av Europa, men engelsmännen kämpar emot. Vi var friare under kungarna.

    Liberalism har jag aldrig förstått, det verkar vara ett paket ideér som helt förlorar sin mening om de inte baseras på den jord man står på.

    Gillad av 8 personer

      • Hilding Bengtsson skriver:

        Inte minst Demokraternas hat mot sitt eget land.

        Deras Identitetspolitik påminner starkt om Sossarnas här i Sverige,
        makten framför allt, till varje pris!

        Stefan visar allt tydligare sitt odemokratiska sinnelag!
        Var kanske bara en tunn ytlig fernissa hos en maktgalen fackpamp?

        Gilla

    • A skriver:

      Mycket bra Skägg på Släp. Jag har alltid tyckt att det är mycket tilltalande att inte utlänningar kan äga mark i Thailand tex, det är ju för fan deras land! Liksom Sverige är vårat.

      Mvh A

      Gillad av 3 personer

  8. Rolf H Carlsson skriver:

    Rösträtten innebär att varje röstande individ är suverän, vilket torde innebära att riktig demokrati förenar de två till synes motstridiga principerna! Utan ett fullständigt respekterande av individens suveränitet blir det ingen äkta demokrati. Var det inte detta de amerikanska grundlagsfäderna hade fattat. Det är därför som den amerikanska konstitutionen är en av de största sociala innovationerna, ett ideal som vi alla behöver kämpa för att upprätthålla och varför vi skulle behöva en mer utvecklad konstitution i Sverige! Men socialisterna är väl inte så angelägna om den saken.

    Gillad av 4 personer

    • Mats Rosengren (@stamcose) skriver:

      ”Det är därför som den amerikanska konstitutionen är en av de största sociala innovationerna, ett ideal som vi alla behöver kämpa för att upprätthålla och varför vi skulle behöva en mer utvecklad konstitution i Sverige!”

      Just nu ser vi hur den amerikansk klassiska ”maktdelningskonstitutionen” missbrukas för att förhindra USAs styrande! Tanken var ju att ”skadligt maktmissbruk” skulle förhindras genom att sprida ut makten. Men vad vi har sett i USA är att när olika politiska riktningar kontrollerar den utförande och den lagstiftande makten landet knappast kan styras alls! Och här handlar det inte om uppenbart maktmissbruk utan om olika politiska uppfattningar! Det var fallet under Obama (ur min synpunkt, lyckligtvis) och under Trump (ur min synpunkt, en olyckligtvis). Just nu sysslar Demokraterna i Congressen ju med rent sabotage utan egentligt politiskt innehåll! T.ex. att lagföra någon viktig funktionär för att han i sin ungdom ha gjort något olämpligt eller kanske för att någon privat-skatt inte betalts! Kanske någon bestämmelse i den yviga lagstiftningen om valkampsfinansiering som inte följts helt riktigt! Något kan man alltid hitta!

      Dessutom den ”lagstiftande makten” där ledamöterna av Supreme Court fattar beslut efter eget gottfinnande utan någon demokratisk kontroll! Formellt uttyder man vad ”the Constitutionen” bestämmer men i verklighet gör man det som när ”fan läser bibeln” beroende på om man är ”konsevativ” eller ”liberal”

      Gillad av 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Vi skall inte förvänta oss perfektion. Detta system är trots allt bättre än det totalitära. The dude abides. Ninth circuit court kommer ocksa att ge efter och fyllas av vettigt folk. Sanningen vill fram.

        Gillad av 2 personer

      • Hilding Bengtsson skriver:

        Vi ser fram emot när Ruth Bader-Ginsburg skall ersättas!

        Kan bli USA:s räddning,
        Donalds största bedrift, bland otaliga andra!

        Demokraterna tycks ha drabbats av rabies?
        Eller Gröna Kosjukan?

        Gilla

      • gmiksche skriver:

        Satt i bilen och råkade lyssna om ett kulturprogram som handlade om en film som gjorts om henne. Det gick väl på P2. Idel lovord. Fast ingen nämnde hennes klavertramp före presidentvalet där hon som domare i HD uttalad sig privat nedsättande om Trump på ett sätt att hon tvangs att ursäkta sig och ta uttalandet tillbaka. Det värsta en domare kan göra, och då i synnerhet i HD.

        Gilla

    • Rolf H Carlsson skriver:

      Tack, Fredrik!
      Att förena det till synes oförenliga är väl vad som kännetecknar alla innovationer. Tänk på jazzen som förenar den individuella improvisationen med gemenskapen i jazzkombon som förenas av ursprungstemats melodi och harmonik. Eller T-Forden som möjliggjorde för de många att förvärva något som krävde en enorm resurskoncentration för att produceras. Hela marknadsekonomin har mängder av exemplen samtidigt som alltfler innovationer har undanröjt de restriktioner som, krävt långa serier så att idag kan Du få en långt individualiserad bil.

      Gillad av 1 person

  9. Rutger skriver:

    Om man inte definierar demokratins begränsningar – bla minoritetsskydd – så är inte demokrati bättre än diktatur. Demokrati förutsätter också legitimitet hos alla berörda, dvs att även ogillade beslut accepteras av minoriteten. Majoriteten måste således vara extremt lyssnade på minoriteten för att legitimiteten ska upprätthållas och undanhålla sig från beslut som starkt ogillas av minoriteten. När majoriteten istället spänner bågen för hårt och blir för förtryckande mot minoriteten så polariseras samhället, precis som i Europa och Sverige och vad som helst kan hända i förlängningen. Se bara på frågan om EU, migrationen och det mångkulturella samhället. De hårda motsättningarna i Sverige beror enligt mening just på att majoritetens politiska härskare gått över gränsen för de oskrivna regler som demokratin legitimitet bygger på.

    Om man definierar demokrati som enbart majoritetsbeslut så blir också mer av demokrati lätt rena diktaturen. I princip finns inga hinder om att rösta om exempelvis vid vilka tidpunkter man får nyttja wc och diskuterar tex inte vänstern om människor ska ha rätt att köpa sig sjukvård.

    När våra politiska härskare vill införa mer demokrati så betyder det att fler av dina privata beslutsområden ska styras av politiker. Gissar dock att många aningslöst tycker det är bättre med mer demokrati, än med mindre. Man förstår inte att man ofta de facto bejakar sitt egna förtryck.

    Gillad av 3 personer

  10. Aurora skriver:

    En feltanke som många begår är att tro att demokrati betyder att alla kan få som de vill. Som sagt, mer än 50% blir majoritet. Ibland kråvs 2/3 eller 75% beroende på vilken majoritet man beståmmer sig för. Det svåra med demokrati är nämligen att acceptera, när majoriteten inte går ens linje, att man INTE fick som man ville. I många länder med lägre grad av demokratisk utveckling brukar därför valresultat och andra beslut på demokratisla grunder resultera i att de grupper som inte fck som ville de går iut på gatorna med påkar och andra vapen och slår ner alla ’motståndare’ som kommer i deras väg. Ett system där alla envisas med att få som de vill kallas anarki.

    Gillad av 1 person

    • Skägg på släp skriver:

      Fast denna kommentar är ju malplacerad idag, problemet är det omvända. Den tysta majoriteten som med indoktrinering och hot fåtts att stödja en liten klick vänsterextrema, islamofila och liberalglobalistisk elit som under de senaste årtiondena manövrerat till sig makten. Konservativa och vanligt folk som vill sköta sig själva har ju varit politiska förlorare i generationer och accepterat denna trend åt vänster. Så förlorarna har accepterat denna totalitära vänstertrend i alldeles för hög grad, när väpnad revolution kanske är påkrävet. Vi ser ju också att när folk röstar fel, mot denna eviga kollektivistiska totalitära vänstertrend, som Brexit, och Trump, och Orban, så reses ett massivt hat från etablissemangets sida, DE accepterar inte demokratiska beslut, utan vill endast ha undersåtar som gör som de blir tillsagda. Så visst, i det abstrakta så är din kommentar riktig, men det omvända råder, det är de som skaffat sig makt, överallt, som inte accepterar att förlora,

      Gillad av 7 personer

  11. Kompromissen skriver:

    En flagga i blåst kan bara sträcka ut sig efter befintlig vindriktning. Och vindar växlar. Det vet vi. Rätt eller fel vindriktning beror på majoritetens värderingar, i ett givet ögonblick. Som uppmäts var fjärde år vid val. Den vindriktningen blir styrande för en regering. Demokratins inneboende kraft utgörs inte bara av en vald styrelseform, utan också av dess förändringsbenägenhet. Om än en trög sådan. Men nya spår är inte automatiskt bättre än tidigare. Demokrati uppträder därför som ett evigt sökande. En balans mellan det som fungerar och en viss grad av förnyelse. Det är här liberalismen kommer in. Men blir förnyelsen för stor kan den börja uppträda som systemhotande. Här kan ibland liberalismen ta väl stora kliv. En slags återhållen återkoppling från verkliga fall och förnyelse krävs. Där konservatism tillåts bygga kollektiv erfarenhet av något väl fungerande. Men hela tiden står öppen för ett visst mått av förändring. För värden omkring oss står aldrig stilla. Den är alltid stadd i förändring, långt bortom demokratins egna ramar. Demokrati utgör därför en samhällelig kompromiss. Ett försöka att förhindra att en viss maktelit biter sig fast – tar över och konsoliderar sig. Och därmed förhindrar nödvändiga förändringar och nya typer av vägval. I dessa avseendet fungerar demokratin som det godas kompromiss. En sökt tillstånd som aldrig i sig är optimalt. Demokrati utgörs av en slags testbädd. Där en viss konstellation får möjlighet att visa upp sin förmåga och potential. Mätt som samhällsduglighet. Under en viss period. Med återkoppling var fjärde år – som korrektör. Men vissa typer av val leder till extra dramatiska samhällsförändringar, som kan uppträda irreversibelt. Den typen av förändringar bör politiker vara ytterst försiktiga med. Tyvärr har de två politiska blocken, när det kommer till migrationspolitik, varit ytterst risktagande och vårdslösa. Och inte förhållit sig helt öppet och ärliga gentemot medborgarna. För hur kan man annars förklara att man fått människor att rösta mot sin egen säkerhet, kulturella trygghet och välbefinnande? Här har återkopplingen mellan medborgarna och de valda ombuden inte fungerat. Och den tredje statsmakten, pressen och media, har svikit i sitt ansvar. För ingen demokrati fungerar väl om inte människorna är upplysta och kunniga i olika sakfrågor. Får man inte detta att fungera kan förtroendet för demokratin urholkas. Vi har nu kommit väl nära denna gräns. Framdrivet av excesser inom migrationspolitiken. Gör genast halt inom migrationen. Börja med att återinföra medlemskapets beroende för de politiska partierna. Och se över Public Service. Och sluta att betrakta svenska gränser och kultur som något negativt. Detta för att vitalisera den svenska demokratin.

    Gillad av 2 personer

  12. Magnus Rosensparr skriver:

    ”Vad ska man för övrigt kalla ett samhälle där friheterna värderas lika högt som rösträtten?”

    Det nuvarande svenska samhällsskicket är en tulipanaros som bör benämnas vänsterliberalt. Det samhälle där statens roll är starkt begränsad är det goda sant konservativa samhället.

    Gillad av 1 person

  13. Niklas R skriver:

    Sveriges statsskick? Enkelt, enligt regeringsformen är vi en statsministerdiktatur med fria val vart fjärde år.
    Mellan dessa val lever vi i en diktatur där en person är regeringen – statsministern – som kan införa vilka lagar den vill utan att någon kan göra något åt det, oavsett om den bryter mot grundlagen. Vill statsministern utfärda en förordning som säger att det är olagligt att bedriva opinion för nationella värderingar så kan han göra det. – Senaste exemplet är bosättningslagen
    Utöver detta krävs bara 175 röster i Riksdagen för få igenom vilken lag som helst och den kommer att vinna laga kraft oavsett om den bryter mot grundlagarna eller inte.- Senaste exemplet Afghanamnestin

    Sossarna strömlinjeformade hela det svenska styrelseskicket med grundlagsreformen 1975 så att all makt skulle koncentreras till en person för att på så sätt enklare kunna genomföra det socialdemokratiska verkställande utskottets beslut utan att behöva gå igenom Riksdagen varje gång.
    Dessutom tog man bort alla delar som kunde sätta käppar i hjulen för dem genom att plocka bort kungen som garant för lagarna och hans utnämningsmakt av t.ex. domare och landshövdingar – som såg till att lagarna följdes oavsett politikernas åsikter.
    Men de införde aldrig någon parlamentarisk motsvarighet – som är en författningsdomstol.

    Gillad av 4 personer

  14. Fredrik Östman skriver:

    ”Vad ska man för övrigt kalla ett samhälle där friheterna värderas lika högt som rösträtten?”

    I USA och i Frankrike är svaret ”republik”. Men de har kopierat allt det där fran den engelska monarkin, sa även om republik är ett bra svar när det gäller det du (felaktigt) kallar liberalism och demokrati, sa leder det fel genom att blanda in ytterligare en faktor, nämligen statschefen.

    Rätt svar borde i stället vara ”modernt västerländskt kristet humanistiskt civiliserat”. Det är bara var kristna civilisation som har framkallat denna typ av samhälle.

    Gillad av 2 personer

  15. Erik2 skriver:

    Det här är en viktig diskussion, tack för att du tar upp den. Men liberalism är en ideologi och alla ideologier glömmer per definition människan. Den sista meningen är den viktiga. Det handlar om frihet. Varje människa är född fri. Tillsammans med andra fria människor samarbetar man om saker som görs bäst gemensamt. I övrigt respekterar man allas rätt till att leva sitt lv som man vill. Det är ju detta som inga ideologier klarar av, och sämst är de kollektiva vänsterideologierna. Utfall ska vara lika för alla betyder att mångas liv måste kvävas och saboteras och allas liv måste styras. Ja, utom de styrandes då förstås. De är ju fria människor, med oss andra som slavar, som det verkar.

    Gillad av 3 personer

    • Sixten Johansson skriver:

      Erik2, problemet uppkommer redan innan ideologierna utvecklas, därför att det inte stämmer att ”Varje människa är född fri” (+ de två följande meningarna). Vem skulle vara mer ofri än en nyfödd? Om vi tänker oss tillbaka till stamstadiet och till de biologiska och sociologiska sidorna av livet, så inser vi snart att varje människa är ofri till låt säga i snitt 95 procent, från vaggan till graven. Frihet och rättigheter är bara det lilla rörelseutrymmet innanför de samlade ofriheternas stängsel och bördor, medmänniskornas frivilliga eller pålagda åligganden.

      Alla kollektiv måste ständigt diskutera, enas om, framtvinga och kontrollera efterföljden av ofrihet, sanktioner, skyldigheter, krav, villkor osv. I dag pratar politiker jämt om A (frihet), men livets och människans villkor är absolut övervägande icke-A. Den som gör sig helt ”fri” är inte längre människa, inte längre samhällsvarelse. Dagens bluddrande ideologer har tappat bort denna grundläggande förståelse. Men detta komplementära axiom bidrar ändå till att ju mer t ex folkpartister talar om frihet, desto mer totalitära ofrihetsdogmatiker blir de.

      Gillad av 1 person

      • Erik2 skriver:

        Nej, nu håller jag inte med. Jag brukar instämma i nästan allt du skriver Sixten men här skiljer vi oss verkligen åt. Att vara fri kan aldrig innebära att inte vara beroende av någon annan. Naturligtvis är det nyfödda barnet oerhört beroende av andra. Och det är vi alla. Ingen människa kan leva själv, man definierar ju sig i mötet med andra. Kollektiven byggs i ett fritt samhälle upp av enskilda individer som samarbetar och det är något helt annat än att befintliga maktstrukturer i ett befintligt system håller efter alla så att de uppfyller befintliga regler. Jag tycker du beskriver ett totalitärt samhälle, mycket likt det sämsta från det gamla Sverige. Ett samhälle där ingen individ någonsin får leva och skapa efter sitt huvud utan hela tiden ska inordna sig i andras tänkta strukturer. En fri individ måste naturligtvis socialiseras så att denne förstår var gränserna går för friheten så att inte andras lika stora rätt att leva och skapa hindras. Jag känner faktiskt en stor aversion mot din beskrivning om människor som gjort sig fria, att de är inte längre människor för att de inte relaterar till andra. Eller pratar vi om olika saker?

        Gillad av 1 person

    • Sixten Johansson skriver:

      Erik2 (18:16), jag tror att våra grundvärderingar och vår verklighetssyn stämmer mycket väl överens. Jag provocerar lite, därför att jag är så urbota less på babbelismen i alla dess former, politiska lika väl som akademiska.

      Det som jag försöker uttrycka är å ena sidan en kulturantropologiskt och sociologiskt välbefäst syn på i vilken oerhört hög grad människan är en flockvarelse. Och å andra sidan är jag djupt bekymrad över den atomisering och lösryckthet från flocken som ofta kallas frihet och individualism och som förs vidare till barnen.

      Jag är själv en utpräglad ensamvarg och har brottats i ett halvsekel med den eviga motsättningen mellan individen och kollektivet. Nu ser jag detta manifesteras överallt, inte minst hos oss dissidenter. Många av oss har tillkämpat sig en intellektuell och kanske även ekonomisk frihet. Var finns vår flock? Vilka ingår i vårt Vi? Hur ska vi organisera oss själva och andra?

      Provokativt: Ska vi paleo- eller neo- eller liberal- eller nykristkonservativa göra revolution? Och hur i så fall, när vi är så fria, så fria och vill förbli så fria, så fria? Och om allt som luktar vänster och socialism är så förhatligt, var finns den konservativa motsvarigheten till arbetarrörelsen? Eller är dissidentintelligentians konservatism bara en pratigare och blågnöligare variant av nånannanismen?

      Gillad av 1 person

  16. Underdog skriver:

    Det är filosofiskt allmängods att Sveriges socialdemokrater och nazisterna i Tyskland på 30-talet delar ideologisk grund. Det började med Hegel och gick via Marx till Axel Hägerström, Vilhelm Lundstedt och Karl Olivecrona. Tanken att staten är lagen har sedan infekterat alla andra svenska partier. Den svenska regeringsformen innehåller därför mycket få spår av maktdelningsläran och inget av de ”checks and balances” som kännetecknar det angloamerikanska systemet. Det är f ö en ödets ironi att mycket av det systemet har sin yttersta grund i fornnordisk rättsskipning.

    Jag hänvisar till Walt Whitman: ”By Blue Ontario’s Shore”. Man kan också studera the Gettysburg address.

    Gillad av 5 personer

  17. p kohlin skriver:

    Jag tror inte det finns något alternativ till representativ demokrati, alternativen förskräcker. 1809 års konstitution hade maktfördelning som utgångspunkt. 1974 övergavs den principen till stora delar. Resultatet ser vi nu: vi kan inte utkräva ansvar av makten, så nuvarande statsskick skulle jag kalla Subjektiv Demokrati eftersom väljarnas åsikter inte beaktas/särintressen har stort inflytande. Vad som skulle krävas är en ny konstitution innehållande check-/balances ung. som USA’s med riksrätt m m. Den idé som låg till grund för Gustav III’s TF har jag inte pluggat in men den kan väl vara såväl liberal som konservativ?? Liberal är bara ett ord som låter bra och har använts från höger till vänster men den poängterar individens frihet (det gör väl i högsta grad även en konservativ?). Liberalismen kan lätt bli utopisk då den inte har återhållande krafter i traditioner. Det känns som om vi vill ha de liberala friheterna och de liberala samhällsförstörande inslagen samtidigt. En motsägelse.

    Gillad av 1 person

  18. Fredrik Östman skriver:

    Utanför ämnet: Jag hörde pa tysk radio i morse att Annegret Kramp-Karrenbauer anklagat sin socialdemokratiska koalitionspartner för att vilja göra hälften av medborgarna till välfärdsklienter. Hon gör alltsa samma analys som Patrik Engellau brukar göra, den med det välfärdsindustriella komplexet. Grattis, Patrik! Musen som röt har hörts!

    Gillad av 3 personer

  19. hypermakt skriver:

    Patrik skrev: ”Demokrati betyder att folket styr”, men om det svenska ordet eller begreppet ”folket” har kvalitet och rättssäkerhet i tid och rum, utan kvalitetssäkrad Nytta, Ansvar och Risk, i nutid, nära framtid och rum, är ordet/begreppet svensk demokrati, EN politiskt korrekt säkerhetsbrist som i nutid, nära framtid och rum lurar eller blåser varje ENskild RÄTT skolad svensk skattebetalare, lokalt i EN medlemsstat på den inre fria solidariska MarknadEN i EES eller Europeiska unionEN.

    Lärö den 7 mars 2019
    Namn eller namnteckning här på denna rad, av det rättssäkra rättssubjekt som producerat TÄNKET ovan, med eller utan STRIKT ansvar och risk för säkerhetsbrist i producerat resultat (produkt) ovan.

    Gilla

  20. Willy Lindqvist skriver:

    Om platserna i den lagstiftande församlingen lottades ut bland medborgarna skulle det inte behövas några politiska partier. Ett alternativ är att halva församling väljs och att andra halvan lottas fram. Något liknande vad som sker i USA, där deltagande i domstolsjury lottas fram och medborgarnas deltagande är obligatoriskt och fungerar och tas på stort allvar.
    Experiment där medborgare deltagit i lagstiftningsarbete har skett i några mindre nationer. Idéer som detta har framförts i en intressant och läsvärd bok. Emot allmänna val : ett anspråkslöst förslag om att rädda demokratin / David Van Reybrouck ; översättning av Joakim Sundström. Kan rekommenderas. Redan i det gamla Grekland där demokratin föddes använde man sig av en kombination av lottning och val när politiska uppdrag fördelades.

    Gilla

  21. Sixten Johansson skriver:

    ”Liberalism” och ”demokrati” är bara polito-krusidulliskt babbel, munväder och besvärjelser mot en brutal verklighet och praktik. Fast vi som gillar ord har ju nöje av att läsa DGS från 30 juni 2016:
    https://detgodasamhallet.com/2016/06/30/gastskribent-lennart-bengtsson-de-uttjatade-okvadningsorden/

    Jag citerar ur min egen kommentar, vars politiska analys är aktuell än i dag:

    ”Jag ser etablissemangets stelnade tankemönster som en fullkomning, slutprodukten av senaste halvseklets vänsterviktade visioner, som till sist slog igenom i hela det politiska fältet. Men frågan är hur denna svenska idévärld kan rymma så mycket motsägelser, kunskapsförakt, självdestruktivitet och absurditet.

    I ideologiskt nit har den polito-mediala översittarklassen skapat en halvtotalitär, sekulärt ljummen teokrati utan gud (egentligen då ett rent präst- / prelat- / predikant- / evangelist- / svartrocksvälde, en presbyterokrati). Den bygger på värdegrundstro, godhetsformler och utopism.

    Dess religiösa karaktär förklarar kulturskribenternas liturgiska rigiditet, deras kunskapsresistens och antiintellektualism, bokstavstro och irrationalism, dogmatism och demonisering, deras näthat och förföljelse av kättare, bristen på konsekvensanalys, deras stockblinda förnekelse av motsägelserna och absurditeterna i den egna verklighetsbilden. Den svenska pk-teokratin är icke-hierarkisk som islam, men bygger mer på flockbeteende än på hoppet om lön i paradiset, eftersom de hugger för sig feta löner redan på jorden.”
    Forts

    Gillad av 1 person

    • Sixten Johansson skriver:

      Forts.
      ”Pk-teokratin saknar verkliga ledare och vuxen mognad och bör därför kallas en infantokrati (eller feminfantokrati). Denna feminiserade infantokrati, svårt inavlad och utan mogna och auktoritativa ledare, dras naturligtvis till det patriarkaliska islam lika naturligt som ena handens mjuka fingrar söker sig till den andras hårda.

      Medlemmar i sekter och samfund brukar ha ett starkt behov av att känna sig förmer än andra. Infantokratin har skapat ett intrikat kastsystem baserat på kön, hudfärg, ålder, åsikter och ursprung. Bramanerna själva klassar dessutom tre stora kategorier av undermänniskor (det ordet är dock tabuerat som så många andra): 1) gamlingar, tidigare invandrade minoriteter och andra stackare, 2) personer med tabuerade åsikter, 3) Mena-migranter och EU-tiggare.

      De styrande infantokraterna smörjer och kräver lojalitet av det stora maskineri som lever på kategorierna (1) och (3). Beteckningar som ”välfärds-” eller ”omvårdnadsindustri” är missvisande, för välfärden är selektiv, välviljan gäller t ex inte de svenska gamlingarna, som i stället föraktas. Infantokraterna dyrkar evig ungdom, praktiserar åldersrasism och vill sänka rösträttsåldern till 16 år, som är deras egen ultimata mogenhetsnivå. En adekvat term skulle kunna vara ”hospitaliseringskomplexet” om de stödtrupper som drar vagnslasterna med nya underklasser mot det feminfant-islamiska målet, medan det infantokratiska sju-partiet skjuter på.”

      Gillad av 3 personer

  22. olle reimers skriver:

    Vi har lärt oss under några hundra år med demokrati att de som slutligen ska övervaka och verkställa de demokratiska besluten i grund och botten avskyr demokratin. De bekämpar i själva verket demokratin med näbbar och klor med alltmer sofistikerade metoder efter varje valperiod.

    Det mest tydliga exemplet på detta i Sverige är DÖ/JÖKEN.

    I USA har demokratins förmenta väktare medierna ägnat hela sin kraft till att deslegitimera den valde presidenten.

    Som exempel i förhållande till de länder som föredrar sharialag framför demokratiskt valda ledare fungerar de anförda inget vidare. Man ger dem enbart vatten på sin kran.

    Den viktigaste egenskapen hos en demokratiskt sinnad person är att acceptera att man (åtminstone tillfälligt) har berövats sin makt och sitt inflytande och att det nu är någon annans tur att få pröva sina idéer.

    Hur råder man då bot på detta? Alla som väljs in till någon politisk befattning ska dels tvingas genomgå en demokratikurs och sedan offentligt tvingas tillkännage att man ska leva efter demokratins principer. Precis som på Facebook, Twitter m.fl. ska det sedan finnas ett etiskt råd som har rätt att varna och därefter utesluta politiker som inte lever upp till sina löften vad gäller efterlevnaden av de demokratiska reglerna.

    När de som har makten tydligt visar att de inte vare sig tror på eller lever efter demokratins principer skapar man en obehaglig snöbollseffkt som sprider sig i hela samhället . Snart vet alla att om man lever efter demokratins principer så får man aldrig någonsin en chans att få pröva sina idéer.

    Det rätta namnet på dagens system är fejkdemokrati. Låt oss se till att få bort första stavelsen av det ordet.

    Gillad av 1 person

    • Hilding Bengtsson skriver:

      Obama tycks vara den mest odemokratiske Presidenten genom tiderna?

      Har inte accepterat den normala rollen hos en avgången President,
      att inte längre blanda sig i politiken!

      Kan han aspirera på att bli vald till FN:s Generalsekreterare?
      NWO Diktator?

      Gilla

  23. Konservativ skriver:

    Dagens statsskick kallas Anarkotyranni och är vad liberalism leder till. Eftersom liberalismens antropologi är defekt.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.