Ökad föräldraauktoritet viktigt för barns och ungas psykiska hälsa

Bitte Assarmo

Att den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges unga är ingen nyhet. Sedan mitten av 1980-talet har antalet unga som uppger sig ha psykosomatiska problem fördubblats och enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten 2014 har nästan hälften av alla 15-åringar psykiska besvär.

Detta uppmärksammas också i medierna med jämna mellanrum, nu senast i en serie inslag i SVT nyheter om hur självmordsbenägna tonåringar tvingas vänta länge – ibland över ett år – på att få hjälp. Agenda följde upp med en intervju med hälsominister Lena Hallengren och ställde de förväntade frågorna. Vad tycker du om det här? Vad tänker regeringen göra åt problemet? Och så vidare.

Svaren blev förstås också de väntade. Ministern tänker, att psykisk ohälsa är ett samhällsproblem (no shit, Sherlock) och att ingen ska behöva vänta på vård, i alla fall inte så där jättelänge. Ambitionen är jättehög och regeringen har planer på att få bort köerna, det står inskrivet i JÖK. Visserligen har man inte satt upp målet än, men ”vi arbetar hela tiden för att köerna ska bli kortare” och ”vi ska återkomma till hur vi ska hantera hela den här problematiken”.

Så bra. Då blir alla ungdomar med psykiska problem, och deras föräldrar, genast lugnare.

Det kunde ha blivit en intressant intervju om ministern hade fått lite följdfrågor på de svar som hon rabblade upp närmast mekaniskt, men det fick hon naturligtvis inte. Sveriges Television uttrycker bara kritik mot regeringen till en viss gräns, så att tittarna får intrycket av en seriöst granskande journalistik, men mycket mer är det inte. Och det är ju inte så konstigt eftersom public service är en skattefinansierad verksamhet som är i beroendeställning till regimen.

Vad den ökande psykiska ohälsan beror på vet inte ministern så noga. Och det verkar ingen annan veta heller. Folkhälsomyndigheten, såväl som Skolkommissionen, anser att det hela till stor del beror på brister i skolans funktion och på en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden. ”Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa god lärandemiljö i skolan, bättre skolprestationer och en likvärdig skola”, skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.

Via länk kan man klicka sig vidare till Skolkommissionens sida och några av deras slutsatser, och en av dem är att det fria skolvalet är en av bovarna i dramat. Jo, du hörde rätt. Det fria skolvalet bidrar till att öka den psykiska ohälsan bland barn och unga.

För mig som växte upp under en tid då man vackert fick gå i den skola som låg närmast – om man inte hade föräldrar som hade råd att betala för en privatskola förstås – ter sig den slutsatsen närmast skrattretande. Som jag hade önskat att få gå i en annan skola än den flummiga och stimmiga mötesplats, för att använda ett modernt uttryck, som vår skola var! Men i det Sverige som då styrts av socialdemokraterna i decennier var det förstås omöjligt för ett arbetarbarn med begränsade resurser att själv få välja. Jag fick vackert bliva vid min läst.

Enligt Skolkommissionen bör jag dock vara tacksam för att jag inte hade möjligheten att välja skola. Det hade rentav kunnat ge mig psykiska problem.

Däremot har relationerna inom familjen inte bidragit till den ökande psykiska ohälsan bland unga, fastslår man på Folkhälsomyndigheten. Där har det bara blivit bättre med åren, tydligen, eftersom föräldrars sätt att uppfostra sina barn blivit mindre auktoritärt de senast trettio åren:

”Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen tyder på att ett mindre auktoritärt föräldraskap minskar risken för att barnen ska utveckla psykisk ohälsa.”

Själv tror jag att det är precis tvärtom – att en ökad föräldraauktoritet faktiskt skulle kunna minsta den psykiska ohälsan bland de unga. Föräldraauktoritet är tecken på kärlek, trygghet, respekt och omsorg – ett tecken på att föräldrarna vågar vara vuxna människor. Om detta skriver psykiatern David Eberhard i sin bok ”Hur barnen tog makten”, men den boken har sannolikt inte varit med i den ”vetenskapliga litteratur” som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens slutsatser.

Det är inte särskilt förvånande. Det ligger knappast i Folkhälsomyndighetens, eller någon annan myndighets, intresse att lyfta fram föräldrars auktoritet som viktig eller hälsosam för barn och unga. I Sverige är det ju i första hand staten som ska fostra barnen och därför framställs föräldraauktoritet som något negativt.

Så länge den inställningen tillåts vara rådande är det tveksamt om den psykiska ohälsan bland barn och unga överhuvudtaget kommer att minska.

22 reaktioner på ”Ökad föräldraauktoritet viktigt för barns och ungas psykiska hälsa

  1. Lars Bernhoff skriver:

    Assarmo har säkert rätt i att det är fel att försöka bygga upp ett samhälle där det behövs experter för att lösa problem som vi själva orsakar genom felaktiga ambitioner i vår sk uppfostran.
    David Eberhard är en av dem som pekar i en realistisk riktning i sin bok om att barnen har tagit makten. Att det är helt fel spår kan man utläsa av dessa fakta
    ”Statistiken talar sitt tydliga språk. I studier av lycka och olycka är svenska 11-åringar näst lyckligast i världen, vid 13 år har lyckan minskat och vid 15 år är de minst lyckliga i världen.”
    I DN finns en enkel sammanfattning som är tänkvärd
    https://www.dn.se/livsstil/vaga-uppfostra-dina-barn/
    ”Kombinationen av att varken föräldrar eller skola ställer krav blir ödesdiger. Det leder till att många unga mår dåligt och i högre utsträckning än tidigare generationer söker psykiatrisk hjälp.
    – Särskilt pojkarna, som på högstadiet ligger två år efter i mognad, är dåligt rustade för verkligheten, säger han.”

    Gillad av 2 personer

    • Jari Norvanto skriver:

      Säg den lycka som varar… Kan lycka uppleves hur länge som helst, utan kontrasterande, absolut eller relativ olycka? Livet och existensen har sina toppar och dalar. Frihet är bra, men valmöjligheter inrymmer också uppfordrande ansvar, ångest av att välja och välja bort.

      Gillad av 2 personer

  2. Lennart Bengtsson skriver:

    Den svenska skolans misslyckande är en följd av kravlöshet som drevs fram av en grupp pedagoger som gillade socialistiska experiment och som vägrade att inse att människor är olika inte minst när det gäller studiebegåvning. En fungerande skola måsta inse detta och anpassa skolan till verkligheten som man faktiskt gör eller tvingas göra i resten av världen.

    Gillad av 8 personer

  3. S Eriksson skriver:

    ”vi arbetar hela tiden för att köerna ska bli kortare” och ”vi ska återkomma till hur vi ska hantera hela den här problematiken”.

    De här två uttalandena motsäger varandra, anser jag. Så jag misstänker att den intervjuade är ute och cyklar.
    Den rådande situationen är väl ett tecken på ett misslyckande.

    Gillad av 2 personer

  4. Jari Norvanto skriver:

    Du har rätt. Vad politikerfilibustern egentligen menade var ‘Vi pratar om att låta någon arbeta för att köerna ska bli kortare. Vi ska eventuellt återkomma i ärendet.’

    Gillad av 2 personer

  5. Eva Danielsson skriver:

    Föräldrarna, familjen och den privata sfären, är självklart grunden för välmående och identitet. Det allra viktigaste. Föräldraansvaret kan inte betonas nog, och ansvaret innebär att man måste ta ledningen i varje situation, vara den som bestämmer. Det hindrar inte att barn kan få säga sin mening och att man lyssnar som förälder, men assymmetrin mellan förälder och barn måste vara tydlig. Låt-gå och flum blir ett överkrav på barn att hantera situationen själva och leder till osäkerhet och stök. Parallellen till förskola och skola är uppenbar, lärare har också ansvaret och ledningen. Bör ha det. Dessa verksamheter ingår i den utvidgade världen, den sociala sfären, där barn får chansen till flera erfarenheter och förhoppningsvis stärkande sådana. Men utgångspunkten för livet och det grundläggande handlar om familjen. Både föräldraauktoritet och lärarauktoritet behövs, att vuxna axlar ansvaret, upprätthåller assymmetrin och ordningen för alla inblandades bästa. Folkhälsomyndigheten bryr sig inte om skillnaden mellan auktoritär och auktoritet, men det kanske står för den gängse postmoderna ambitionen att förvirra med begrepp. Eller så förstår de inte bättre.

    Gillad av 10 personer

  6. Aurora skriver:

    Den ökade psykiska ohälsan, i Sverige (och inte bara här), är en konsekvens av mångårig nedmontering av, vad som förr kallades, normer och sunt förnuft, för att ersättas med låt-gå och rent anti-förnuft med vånsteragendapolitiska nya dogmer där traditionella familjemönster anses förkastligt, diskriminerande och fördomsfullt. Dessutom har många vuxna idag inte högre mognadsgrad än ett omoget barn. Vi ser ständigt i Lyxfllan stackars unga månniskor som försöker ’leka vuxna’ utan någon som helst kunskap i att självständigt hantera ett vixenliv. Hur kan man tro eller förvänta sig att dessa sedan ska klara att uppfostra och vägleda egna barn (som de uppenbarligen klarar att producera) när de inte ens klarar att ta hand om sig själv. Är då någon förvånad om resultatet blir psykisk ohälsa bland de uppväxande?

    Gillad av 7 personer

  7. Göran Holmström skriver:

    Klart att dom unga mår dåligt! Vem mår bra av hjärntvätt och lögner?
    Endast två typer av personer kommer oskadda ur ett korrupt system där det inte räknas om man är ”Bäst” utan det räknas mer på att kunna leka snällt med dom andra barnen, det ger högre meriter.
    Åter antingen spelar man med och ljuger glatt samt anammar dom just nu rådande trenderna (Att det är lönsamt ) är det ingen tvekan på, men vilken normal ifrågasättande människa klarar det?
    Den andra gruppen som går oskadd ur, är dom som skiter i allt, antingen så studerar dom vidare förbi hindren som samhället sätter upp och kliver in så högt att dom slipper bry sig om vansinniga trender och genustjaffs. Men tror att en hel del kommer inte högt nog utan hamnar i ytterkanterna istället med kriminalitet och liknande som problemlösning.
    Resten då? Fåren ja, dom bräker osäkert och mår än mer ruttet.

    Gillad av 2 personer

  8. Lenam skriver:

    Många tror att trotsåldern går över av sig själv när barnet mognar i sin utveckling. Ibland gör den det men ibland inte. Barnet får aldrig något motstånd och har svårt att rangordna sig i sin flock. Barnet blir förvirrad och vet inte vem han är eller hur han ska relatera till sin omgivning. Föräldern måste vara en auktoritet för barnet. Ordet auktoritär är ju fult att ta i sin mun i vårt samhälle men auktoritet kanske är lättare. Svårt att se den mesiga barnuppfostran som är dagens norm. Tyvärr blev tydligen inte barnen lyckligare heller. Bara förvirrade.

    Gillad av 3 personer

  9. Magnus Rosensparr skriver:

    Förfallet är tjugo år äldre än mitten på åttiotalet. Kampen mot all form av disciplin och kampen mot all form av föräldraauktoritet startade redan under andra halvan av 1960-talet. Den startades och har hela tiden drivits av vänstern. Samtliga svenska regeringar har under tiden också understött projektet. För S, V och Mp är detta naturligt. Det är de andra partiernas fel att det ser ut som det gör på gator och torg, i skolorna och i hemmen. Det är därför man måste göra rent hus med de senaste femtio åren av s.k. borgerlig politik i frågan (t.ex. den extremt geléhallonartade konstruktionen ”Alliansen”).

    Gillad av 9 personer

  10. Leif Nilsson skriver:

    I SwebbTV:s lördagsintervju med Ingrid Carlqvist, framför hon flera relevanta orsaker till den ökande psykiska ohälsan.
    ”Hon tror att det har varit en medveten strategi från samhället att ta över föräldrarollen vilket leder till katastrof för barnen och att familjerna dukar under för det höga skattetrycket. Hon förordar sambeskattning som gör det lättare att leva på en lön.”

    Gillad av 4 personer

    • Underdog skriver:

      Man behöver inte tro. Det har varit en uttalad S-strategi sedan i vart fall 30-talet att samhället skall ersätta familjen. Det är därför staten tar ifrån dig hälften av det du tjänar och använder pengarna för att uppfostra dig (tack till Johan Hakelius).

      Gillad av 5 personer

    • styggestig skriver:

      Huvaligen, det var verkligen reaktionärt sagt av Ingrid Carlqvist om än troligen helt korrekt!
      Jag skulle gärna bidraga med en slant till ett forskningsprojekt i frågan, en komparativ studie av situation i några länder med sambeskattning och några länder med särbeskattning. Frågan är hur man skulle kunna ”mäta situationen”? Det som inte går att mäta finns som bekant inte.

      Gillad av 1 person

      • hypermakt skriver:

        ”Det som inte går att mäta” har kvalitet och säkerhet i tid och rum, som är dynamisk och kreativ!

        Denna mentala kunskap kan ENskild mental fyrarummare utveckla och äga, som under historisk tid i livet är lärd tränad och betygsatt att i nutid och mentala rum resurssnålt värdera, värdesäkra och välja producerat resultat (produkt) av humana resurser med STRIKT produktansvar och risk i nutid, nära framtid och rum (d.v.s. RÄTT kvalitet och säkerhet i tid och rum).

        Lärö den 7 mars 2019
        Namn eller namnteckning här på denna rad av det rättssubjekt, som med eller utan STRIKT produktansvar och risk producerat resultat (produkt) med RÄTT kvalitet och säkerhet ovan.

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Sambeskattning är ju bara relevant om man har progressiva skatteskalor. Bättre än sambeskattning är proportionella skatteskalor. Bättre än proportionella skatteskalor är platta skatteskalor. Bättre än platta skatteskalor är ingen skatt alls.

      Gillad av 1 person

  11. Willy Lindqvist skriver:

    Den ökande psykiska ohälsan hos unga beror till icke ringa del på sömnbrist av symtomen att döma. Tror inte det är mycket svårare än så. Åtta timmars sömn per dygn skulle göra susen för många unga vars nervsystem aldrig får en chans till återhämtning.

    Gilla

  12. Susanne Nyman Furugård skriver:

    Tack Bitte, du är definitivt något på spåren. Har grävt i frågan om ungas ökade psykiska ohälsa i sex år och kan bekräfta dina intryck. SVT och andra MSM har varit extremt ointresserade av att granska frågan. Skriver om det här bl a: http://www.hallbarfamiljepolitik.nu/2017/varfor-vill-inte-media-granska-den-okande-psykiska-ohalsan-bland-unga/
    Du har även rätt i att Folkhälsomyndigheten fifflat med fakta för att hitta en politiskt korrekt syndabock – skolan. Det visade min granskning av deras rapport: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/politiska-hansyn-ger-skolan-skulden-psykisk-ohalsa-22023
    Regimmedias andra arm, Sveriges Radio, gjorde en rejäl fadäs inför valet när de okritiskt gav stort utrymme åt en falsk nyhet från Folkhälsomyndighetens tidigare ”expert” i frågan, Sven Bremberg, och en av alla organisationer som tjänar pengar på den psykiska ohälsan, Mind. Syftet var egen vinning och att hjälpa ansvariga politiker att slippa granskning i valrörelsen, vilket oftast går hand i hand i ”det välfärdsindustriella komplexet”. SR ställde beredvilligt upp på charaden, som jag avslöjade här: http://www.hallbarfamiljepolitik.nu/2018/minds-kovandning-om-ungas-psykiska-ohalsa-en-bluff-for-egen-vinning/

    Gillad av 1 person

  13. UlfH skriver:

    I ett ledarstick i Expressen förordar skribenten tillräckligt med sömn, bra kost och att röra på sig, Dessutom pekar hen på riskerna med alla digitala apparater.
    När man talar om föräldrarnas ansvar så bör man också ta med att föräldrar skiljer sig i en hög grad, Sedan har har psykiatrin bara piller att erbjuda, och de är starkt ifrågasatta, även av läkare.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.