Gästskribent John Gustavsson: Pedofilerna och HBTQ-rörelsens mörka historia

Det finns ingen koppling mellan homosexualitet och pedofili. Homosexuella är inte mer benägna att vara pedofiler än heterosexuella enligt de flesta studier på området. Syftet med denna artikel är inte att sprida tvivel kring detta, utan endast att belysa ett mörkt och för de flesta okänt kapitel i HBTQ-rörelsens historia: Under flera årtionden så kämpade RFSL och deras internationella systerorganisationer för att legalisera och normalisera pedofili.

I Sverige så hade RFSL under många år en underavdelning som kallades ”Pedofila arbetsgruppen” som arbetade för att legalisera sex med barn. Till och med gay-tidningen QX erkänner att denna grupp existerade även om man vill tona ner samarbetet med RFSL; istället hävdar man felaktigt att svenskarna i största allmänhet var pedofilvänliga på 1970-talet.

Det stämmer dock att 1970-talet var ett bra årtionde att vara pedofil i Sverige. 1972 blev barnpornografi lagligt, och förblev lagligt tills 1980. Barnporr legaliserades samtidigt som all annan pornografi efter en lång kampanj av den sexuella frihetsrörelsen där RFSL ingick. År 1983 gjorde RFSL ett remissyttrande där man argumenterade kraftigt emot att skärpa straffen för sexualbrott mot barn och istället menade att byxmyndighetsåldern borde avskaffas. RFSL skrev uttryckligen att ”pedofilen skänker ömhet och kärlek” och att pedofilen inte bör anses sjuk. Mannen bakom dessa formuleringar hette Kjell Rindar och var då förbundsordförande för RFSL. Så sent som 2011 invigningstalade han på Stockholm Pride.

1991 debatterade RFSL på sin förbundskongress huruvida man återigen skulle etablera en underavdelning för att kämpa för pedofilers rättigheter. Motionen avslogs av styrelsen, men inte för att pedofili är fel, utan motiveringen var istället att man riskerade stöta sig med den allmänna opinionen. Så sent som 1993 avslöjade Dagens Nyheter att RFSL gav ut en reseguide som tipsade om vart man skulle åka utomlands om man ville ha sex med barnprostituerade – inte bara vilka länder, utan även specifikt vilka barer och exakt vilka ”tjänster” som erbjöds angavs!

RFSL är tyvärr inget undantag: HBTQ-rörelser runt om i västvärlden propagerade öppet för pedofili under samma tidsperiod. Det tyska magasinet Der Spiegel gjorde för några år sedan ett reportage där man visade på hur västtyska homosexuella allierat sig med pedofiler under 1980-talet och uppmanade HBTQ-rörelsen att göra upp med sitt förflutna.

I Storbritannien var situationen ännu värre, där organisationen Paedophile Information Exchange som BBC berättar under 1970-talet verkade helt öppet och hade ett kontor mitt i London. Man vann stöd för sina krav på lagligt barnsex bland stora HBTQ-organisationer, och blev ofta inbjudna att tala på universiteten av studentkårerna.

Även på global nivå har detta varit ett problem: Världens största paraplyorganisation för HBTQ-rättigheter, International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (ILGA), blev år 1994 fråntagna sin konsultativa status i FN efter att det uppdagats att ILGA hade flera medlemsorganisationer vars uttryckliga mål var legalisering av pedofili. Först då började ILGA utesluta organisationer som NAMBLA (då USA:s största pedofilorganisation), och detta är ett återkommande tema: Visserligen kapade HBTQ-rörelsen både i Sverige och i andra länder banden med pedofilerna, men man gjorde det först efter att dessa band börjat bli en politisk belastning, sällan eller aldrig för att man insåg att pedofili skadar barn. Det tog för övrigt ända till 2011 innan FN ansåg att ILGA städat tillräckligt mycket i leden för att få komma tillbaka

Jag vill betona att jag inte hävdar att homosexualitet och pedofili på något sätt är samma sak. Det är dock ett obestridligt faktum att HBTQ-rörelsen både i Sverige och utomlands historiskt sett pedofiler som ”olycksbröder”, alltså som en annan grupp som drabbats av samhällets intoleranta syn på sex. RFSL och deras internationella motsvarigheter har varit så besatta av att ”frigöra” samhällets syn på sexualitet att de ofta glömt att fundera på om inte vissa sexuella minoriteter är ”förtryckta” av en god anledning. Samma mönster där man reflexmässigt stöder den ”förtryckta” utan att fundera på om den förtryckta har något eget ansvar tycker jag mig förövrigt se idag när jag hör vänsterliberaler försvara islamister.

Vad spelar det då för roll att RFSL och den internationella HBTQ-rörelsen har detta mörka ”pedofilkapitel” i sin historia? Först och främst anser jag att alla organisationer har ett ansvar att vara ärliga om sin historia och be om ursäkt när de gjort fel, något RFSL aldrig gjort. Vidare så fick RFSL med största sannolikhet flera pedofiler att gå från att vara ”passiva” pedofiler till aktiva barnvåldtäktsmän genom att övertyga dem om att deras läggning inte var skadlig. Verkliga barn fick alltså sina liv förstörda när ”progressiva” människor i sin besatthet att riva ner normer glömde bort att bry sig om dem (låter det bekant?). Är det för mycket begärt att avkräva RFSL en ursäkt?

Slutligen är det viktigt att denna mörka historia sprids för att den fullkomligt krossar idén att sexualliberaler alltid är ”på rätt sida av historien”, något de ständigt gör gällande. De vill att vi ska tro att allt motstånd är meningslöst och varnar oss som står upp för traditionella värderingar för att vi kommer demoniseras i framtidens historieböcker. Men anledningen till att pedofili inte i slutändan normaliserades var ju att konservativa vågade vara ”på fel sida av historien” på 1980-talet och ta kampen mot den extrema moralrelativismen. Frågan är: Vågar vi det än idag?

John Gustavsson är doktorand i nationalekonomi på National University of Ireland, Maynooth och forskar inom beteendeekonomi. Han har sedan tidigare en Master’s degree i beteendeekonomi från University of Nottingham, ett av världens tre främsta universitet inom området. John är född 1991 och växte upp i Örnsköldsvik. Följ gärna John på Facebook. Du kan stödja John Gustavsson genom att swisha till 00353 87 102 63 68.

31 reaktioner på ”Gästskribent John Gustavsson: Pedofilerna och HBTQ-rörelsens mörka historia

  1. Kjell Rehnström skriver:

    Minns att det fanns en bok ”De sexuella minoriteterna” som vi diskuterade på 60-talet. Det var en spännande tid. Och så var det den där TV-filmen om barns sexualitet. Måste ha varit på 70-talet. Handlade om att även små barn hade rätt att masturbera och att man borde lära och leda dem. Filmen var tysk, och jag minns att jag tänkte att det nog skulle bli en folkstorm mot TV. Minns inte om det verkligen blev en. Jag vill se det här som en frigörelse som övergår i sin motsats. Det är ju inte ovanligt. Sedan kom reaktionen och förbudet mot barnporr och liknande. Som sagt, det verkar som om mänskligheten famlar sig fram, och ibland blir det för mycket, och då slår pendeln åt det andra hållet.

    Nu verkar vi vara inne i en period när det pysslas med religioner, inte bara islam. När religionsidkandet når sin höjdpunkt kommer pendeln att slå tillbaka, och religionerna kommer att falla ihop som suffléer.

    Gilla

      • Kjell Rehnström skriver:

        För dem som upplevde det som en sexuell frigörelse hade det man kämpade emot uppfattats som ett tvång. Det som börjar som en vettig och rimlig förändring kan rätt ofta i förlängningen bli till en nyh tvångströja.

        Så frågar jag mig om inte PK-ismen helt enkelt beror på att olika grupper agerar på samma scen, i samma rum. Du kan inte lika lätt som tidigare i din egen grupp hävda att partiet x eller religionen y är rena dravlet, för folk från x och y kan lätt ta el av vad du säger och kan ha en uppfattning om saken.

        Bara ett litet exempel på vad jag menar. Vi talar ju, vad jag vet, fortfarande om lappkast, men en same skulle kanske bli mindre förtjust över att kallas för lapp och inte same. Så inom min egen lilla grupp kan jag tala om lappar, men möjligheten finns numera att samer kommer att läsa/höra det och hellre se att jag använde uttrycket samer.

        Så uppfattar jag PK-ismen. Den uppstår därför att alla kan höra.

        Liked by 1 person

  2. Fredrik Östman skriver:

    Utmärkt artikel!

    Men du har missförstått påståendet ”att vara på rätt sida av historien”. Det betyder inte att man i efterhand visar sig ha haft rätt på förhand, som en hederlig och ärlig person skulle tro, ungefär som Edmund Burkes varningar 1790 om revolutionen i Frankrike 1789 om det som skulle tima sig 1793 – 4. Nej, det betyder att man på förhand påstår sig komma ha rätt och att man varje dag ändrar sitt universella ideal till att passa den dagens opportunism och på så sätt alltid har ”rätt”.

    Gilla

  3. Fredrik Östman skriver:

    Du upprepar påståendet att homosexualitet inte korrelerar med pedofili, men det du hela tiden talar om är ju inte homosexualitet, utan ”HBTQ”. Du har inte sagt någon om hur bisexualitet korrelerar med pedofili, hur transsexualitet, eller är det transvestitism, korrelerar med pedofili och framför allt inte hur ”queer” korrelerar med pedofili.

    Är det inte så att ”queer” är ungefär precis ganska lika samma sak som pedofili?

    Liked by 2 people

  4. Aurora skriver:

    Man ska inte glömma att nämna E Ottesen Jensen (Ottar) som grundade RFSU 1933, och hennes aktivism om fri sexualitet och den utveckling som präglade 60-talets populariserande av p-piller och porr.

    Liked by 1 person

  5. Östrahult skriver:

    Det kanske mest uppseendeväckande är hur den centrala politiken och byråkratin så totalt köpt detta budskap från homorörelsen. En bra sammanfattning av vad som hänt finns på http://www.inblick.se/nyheter/2017/09/14/sexualpolitiska-experiment-pa-sveriges-forskolor.

    Där kan man se hur t ex en person med stort ansvar för skolväsendet, Anna Ekström, lojalt arbetat i pedofil-vänlig riktning. Om hon gjorde detta av övertygelse eller för att det gynnade karriären är svårt att säga.

    I vilket fall har homorörelsen varit mycket framgångsrik i sin lobbying, symboliserat ex vis av att landets ÖB uppträdde på senaste PRIDE-festivalen.

    Resultatet av en utveckling som pågått i minst tjugo år är att många barn och ungdomar via samhällets institutioner utsatts för en osund påverkan som jag tror har bidragit till en växande psykisk ohälsa bland ungdomar.

    P.S.: En sak som jag tycker är intressant är att se hur de som starkt agerade mot borgerligt moraliserande idag är oerhört moraliserande själva inom vissa områden.

    Liked by 2 people

    • Elisabeth skriver:

      Tack för länken, ÖstraHult. Jag skakar på huvudet, förfärligt ! Och jag håller med dig,denna osunda påverkan bidrar till att barn och ungdomar mår dåligt, absolut. Ja, homorörelsen har varit mycket framgångsrik i sin lobbying, alltför framgångsrik enligt min mening. Jag är exempelvis emot samkönad adoption. Och en ÖB i ett Pridetåg, herregud, skandalöst. Att karln inte skäms. Radikalfeminister, HBTQ-sympatisörer, multikulti-vurmare och flyktingkramare tycks ha infiltrerat svensk kultur, jag är så innerligt trött på Jonas Gardell som förefaller ha klippkort i svensk TV. Ja, jag vet att jag låter som Mr Scrooge, men ibland får man nog. Det var länge sedan det kändes som att det som pågår inom kulturvärlden angår mig. För att citera Mr Scrooge, det är Humbug.
      Tack för en intressant artikel förresten, John Gustavsson.

      Liked by 4 people

  6. Lennart Bengtsson skriver:

    Ett förnuftigt fungerande samhälle bör på intet sätt inte uppmuntra sexuella avvikelser. HBTQ, Regnbågskarnevaler och liknande bör förvisas till den strikt personliga sfären och i vissa fall som barnpornografi och andra extrema former självklart kriminaliseras.

    Liked by 6 people

  7. Jaxel skriver:

    Instämmer med Östrahult ovan. Som jag vädrade i en kommentar häromdagen så är den moraliska självrättfärdigheten och självgodheten hos betydande delar av HBQT-rörelsen klart stötande.

    Skulle man tillämpa samma tidhorisont för denna rörelse som för SD så borde man över huvud taget inte prata med den. På vad sätt skulle stöttande av pedofili vara mindre stötande än det som läggs SD till last?

    Liked by 1 person

  8. Eva Danielsson skriver:

    Vissa tabun ska alltid stärkas i samhället. Perversioner som innebär utnyttjande av och tvång mot andra människor ska aldrig normaliseras utan motarbetas och föraktas. Det gäller självklart tabut, det absolut förbjudna, med incest och pedofili där barn i beroendeställning och allmänt underläge utnyttjas av vuxna som lever ut perversa böjelser. En våldtäkt är alltid stöld av ett liv. Som livet kunde ha blivit utan att behöva förhålla sig till övergrepp. En vuxen som våldtas kan ha möjligheter att bearbeta och kunna återta det normala. Ett barn som våldtas berövas den normala utgångspunkten för kärleksförhållanden och sex. Även normal sexualitet är en fråga först i och med könsmognaden, för barnet självt. Låt barn vara barn och låt dem få utforska sig själva och vad relationer innebär i egen takt och efter eget huvud. Barnpornografi och pedofili måste räknas som brott av värsta slaget.

    Liked by 7 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Men inte bortom rättssäkerhet och fri debatt. Inte så att ritade bilder blir förbjudna, eller skrivna noveller. Inte så att barnpornografi kan instrumentaliseras för att göra rättsväsendet till ett vapen riktat mot oskyldiga. Det viktigaste är att stärka det moraliska, etiska avfärdandet av pedofili.

      Liked by 5 people

    • Klas Göran skriver:

      Jag tror inte att det finns någon normalt funtad människa som förespråkar att vuxna, typ 30-åringar, skall få ha sex med förpubertala barn, typ 8-åringar.
      Problemet uppstår när gränsdragningen för den medicinska termen ”pedofili” likställs med den lagliga gränsen, det som förr kallades byxmyndighet. Då är plötsligt en myndig person, t ex en 18-åring, som har sex med en icke-byxmyndig person, t ex en 17-åring, ”pedofil”.
      Minns någon t ex Alt-right-rörelsens intelektuella maskot, Milo Yiannopoulos?
      Han anklagades för ”pedofili” för att ha talat om att vuxna homosexuella män skulle kunna ha givande sexuella relationer med tonårspojkar mellan 15 och 18 år. D v s han förespråkade en handling som är fullständigt laglig i Sverige.
      Är han då ”pedofil” i USA men inte i Sverige?
      Är dessa tonårspojkar ”barn” på samma sätt som ”ensamkommande flyktingbarn”? Där sades det före 2015 alltid att de var ”barn” för att de var omyndiga.
      Att frågan inte är lätt visas av att många länder har olika gränser för myndighet och byxmyndighet, ibland även olika för heterosexuella och homosexuella. Det visar också att man borde vara försiktig med att använda medicinska termer utanför medicinska sammanhang.
      Naturligtvis kan man tycka att endast personer över 18 års ålder skall få ha sexuella relationer, men detta har i ärlighetens namn ingenting med ”pedofili” att göra.

      Gilla

      • Eva Danielsson skriver:

        Ingen här kallar sex med någon över femton år för pedofili, även om den ena parten skulle vara mycket äldre än så. Sex är lagligt i Sverige från femton års ålder. Förutsatt att det är frivilligt. Annars är det våldtäkt oavsett ålder.

        Gilla

  9. narran skriver:

    I slutet på 70 början på 80 talet kommer inte ihåg exakt när det var lades det en motion i riksdagen som gick ut på att avkriminalisera frivillig incest och minska byxmyndighetsåldern till 10 år. motionen var nära att gå igenom de i riksdagen som röstade emot vann visserligen med med mycket knapp majoritet

    Gilla

  10. Sune Mangs skriver:

    Idag står menlösa funktionärsmänniskor i stat och kommun i kö för att låta sin organisation
    HBTQ-certifieras av det helt okritiskt upphöjda RFSL. Utöver ymniga oranisationsstöd så parasiterar RFSL effektivt på den påbjudna värdegrundshysterin när ängsliga chefer i offentlig sektor prioriterar indoktrinering av personal och ängsligt köper denna av RFSL med skattemedel.

    Liked by 1 person

  11. Sixten Johansson skriver:

    Tack, John, en viktig och bra artikel! För att kunna bekämpa moralrelativismen måste vi angripa allt ljugande och hycklande och erkänna även det ofullgångna och obehagliga i vårt eget djup och hos andra. Ens viktigaste arbete är att se till att bli vuxen, inte att förbli en robot, ett djur eller ett barn. För detta mödosamma arbete behövs andra vuxna som förebilder och helst ett samhälle, som inte genomsyras av hämningslös exploatering, lögner och masshysteri – så som Sverige och många andra västländer.

    Ett infantiliserat samhälle präglas av pedofili i många former utöver åldersrelaterade sexuella akter. Helt vanliga föräldrar, modeskapare och mediamänniskor har i decennier översexualiserat sina egna och andras barn. Bara de stora kollektivhysteriska svängningarna åt ena eller andra hållet har egentligen noterats och påverkat politiker och rättsapparat. Exempelvis metoo-hysterin kring Arnault och andra kan ses som en förening av infantilism och pedofili: kvinnorna klarar inte av att stå för sin vuxna sexualitet eller att stå för att de säljer sig, så i stället gör de sig till barn. Männen utnyttjar sin makt och förvandlar kvinnorna till barn.

    Det är ju inte konstigt att vuxna kan attraheras av sexuell oskuldsfullhet, eftersom sexualiteten vaknar i unga år och oftast associeras med jämnåriga. Senare har inte alla möjlighet och mod att mogna till det mycket krävande samspelet med en vuxen partner. Men deras låsningar och omognad ska varken lobbygrupper eller hela samhället gynna.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.