En lovsång till svenska företagare

Patrik Engellau

Skriftställaren Anders Johnson är entreprenörskapets, särskilt det svenska entreprenörskapets, lovsångare och dessutom nationens överlägset mest framstående företagshistoriker. Nu har han kommit ut med den 600-sidiga tegelstenen Besvärliga människor – svenska entreprenörer under 400 år (Timbro förlag).

Johnson verkar veta allt om varenda individuell företagare från 1600-talets västgötaknallar till Barbara Bergström, ”Sveriges främsta skolentreprenör”, kvinnan bakom Internationella Engelska Skolans framgångar. Han bjuder envar på lite historia. Bohuslänningar kan med tillfredsställelse läsa om Gustaf B. Thordén, som ”växte upp under enkla förhållanden i Munkedal” och sedan byggde upp Uddevallavarvet. Själv fick jag veta att min frus mormors morfar, ”Kungsholmskungen” Johan Wilhelm Smitt, var den som fick fart på Alfred Nobels affärer genom att finansiera nitroglycerinet. Det känns som om det nästan var jag själv som stod för den storartade succé som Nobelpriset blivit.

Jag vet inte hur många individuella företagaröden Johnson redovisar, men personregistret upptar ungefär 1 300 namn vilket ger mer än två entreprenörer per textsida. Att läsa känns som att sitta vid sidan av en bred flod och se en mäktig ström av initiativrikedom, handlingskraft och ofta även envis tjurskallighet glida förbi.

Det som kanske mest imponerar på mig – och nu talar jag om Johnsons forskarbragd och inte de svenska entreprenörerna – är hur han lyckas fläta ihop de olika personberättelserna och tidshändelserna. ”Tändkulemotorn är en lågteknisk produkt som fick stor betydelse för bland annat jordbruk, fiske, sjöfart… Tändkulemotorn blev något av en svensk specialitet som exporterades över hela världen.” Ingen som var i Bohuslän för några årtionden sedan kunde undgå att lägga märke till fiskebåtarnas dova, långsamma dunk. Johnson påminner om Lasse Dahlquists låt De ä dans å Brännö brygga med textraderna ”Från Vinga sand hörs in till land, blandat med dragspelslåt, dunket från en fiskebåt”.

En sak som framgår med särskild tydlighet i texten är Sveriges beroende av utländsk kompetens, utländska idéer och utländsk företagsamhet. Inspirationen kom i allmänhet från England och Tyskland och sedermera USA. Det var därifrån det svenska näringslivet hämtade sina främsta impulser. Liberalen G. H. von Koch ”hade efter en studieresa till England fått inspiration att introducera den moderna kooperationens idéer i Sverige”. Lars Magnus Ericsson, telefonbolagets grundare, reste i ungdomen till Tyskland och fick jobb på Siemens som då hette Siemens och Halske. Ericsson rapporterar:

[Företaget var] på den tiden världens förnämsta verkstad inom telegrafi och elektronik, med hänförelse iakttog jag genast ej blott den överlägsna tekniken, utan även de utmärkta anordningarna för personalens trevnad, vilket allt sedan stått som bästa föredöme kvar i mitt minne.

Sedan åkte Ericsson hem och startade sin telefonfabrik genom att kopiera Bells amerikanska telefon vilket, påpekar historikern, ”var helt lagligt eftersom Bell inte hade tagit ut något svenskt patent”.

De utländska influenserna har varit starka hela tiden. Det ligger mycket i vad många invandringsentusiaster säger idag om vad invandringen betytt för Sverige. Men när man läser Johnsons bok blir man tydligt uppmärksammad, även om författaren inte kommer i närheten av att nämna det, på att det är skillnad mellan å ena sidan de högt bildade och förmögna familjerna de Besche och de Geer, som i början av 1600-talet kom till Sverige för att utveckla metallhanteringen – Johnson kallar Louis de Geer för ”Sveriges största entreprenör genom tiderna” – och vår tids lågutbildade och dokumentlösa migranter från Nordafrika.

(Här slår mig en fråga som jag inte tillräckligt tänkt igenom. Jag antar att engelsmännens och holländarnas inställning till Sverige var ungefär som deras inställning till länder i andra delar av världen, i Afrika och Asien till exempel. De ville tjäna pengar. Varför blev det sådan skillnad på resultatet? Varför blev inte Sverige en utsugen koloni som idag ägnar sig att i FN kräva kompensation för lidna oförrätter?)

Detta betyder inte att det svenska entreprenörskapet inte hade en väldig egen inneboende utvecklingskraft (och det är väl svaret på frågan). En mängd ”snilleindustrier” växte fram och erövrade världen, till exempel Sven Wingquist med Svenska Kullagerfabriken (SKF) och Berndt August Hjort so startade B. A. Hjort & Co (Bahco) och sålde de skiftnycklar och rörtänger han uppfunnit över hela världen.

Ett annat betydelsefullt faktum, som framgår tydligt i Johnsons välskrivna och lättillgängliga text, är att entreprenörskapet framstår som det främsta transportmedlet för klassresor. Hakon Swenson, ICA:s grundare, började som femtonåring att arbeta som springpojke (och startade fyra år senare en cigarrfabrik med försäljning över hela landet). Alvar Lindmark var ”ett av tio syskon som växte upp i ett enkelt hemman utanför Burträsk” och grundade bygghissföretaget Alimak.

Klassresor kan gå både uppåt och nedåt:

Det enklaste sättet att skapa en liten förmögenhet är att starta med en stor. Hans Henrik von Essen gjorde det ännu enklare för sig själv. Han startade med två ärvda förmögenheter – sin egen och hustruns – och slutade tämligen utblottad.

Man kan med fördel börja läsa var som i boken om man har några minuter över och sedan, vid något annat tillfälle, med lika stor behållning ägna en kort stund åt läsning någon annan stans. Boken kan därför lämpligen placeras med andra skrifter, exempelvis La Rouchefoucaults aforismer och diverse tankeböcker av hög intellektuell halt, någonstans där tillfällig läsning är anbefallen.

Ibland känns det nästan lite tradigt att följa entreprenörskapets flod genom århundradena. Trots allt är entreprenörer i många stycken ganska lika varandra. Det är ofta samma historier om uthållighet och kämpatag trots den oförstående omgivnings kalla brist på medkänsla. Tar det aldrig slut, kanske den utmattade läsaren utbrister. Men det är i så fall feltänkt. Måtte det aldrig ta slut!

45 reaktioner på ”En lovsång till svenska företagare

  1. Fredrik Östman skriver:

    Vänstern kritiserar alla som företager sig något, eftersom detta påvisar att världen inte är perfekt. Vänstern kritiserar aldrig de företag som aldrig startades och i vänsterns idealvärld existerar alls inga företag. Medan högerns politiska föreställningar är sig lika med eller utan det ena eller andra företaget, så är vänstern till sin blotta politiska existens helt beroende av just det företagande som den i första hand vill utrota. Vänstern är en dödskult.

    Liked by 16 people

    • Sand och sand och sand, dansk man i taklamakan, torr hals i brand, dum kamel mot öst söker vand, stannar dock vid Kashgars rand skriver:

      Som ekonomiskt oskolad så finner jag det märkligt att kapitslismens självklara överlägsenhet och socialismens underlägsenhet fortfarande inte är självklar, inte ens när man ser de experimentella approximativa sluttillstånden, USA, ett land som alla fortfarande vill flytta till, och kommunistländer som mördar sina egna som ingen vill leva i.

      Vad beror detta hål i analysen på? Att alla ekonomiprofessorer i grunden är avundsjuka eftersom de saknade entreprenörsgenen och därför från dag 1 forskar om att visa varför omfördelning är önskvärt? Exemplet Europa visar väl nu också styrkan i den socialistiska lögnen och är på väg att kullkasta flera tusen års utveckling, det tog bara lite längre tid och manifesterar sig genom massinvandring, då man inte fann nog med offergrupper att bygga på lokalt.

      Liked by 12 people

      • Jan Andersson skriver:

        En entreprenör är personligen sällan ”fin” nog för de akademiska sällskapen och talar hellre med bönder på bönders vis än att vricka tungan på fina men (för entreprenören) meningslösa tillställningar. De (han eller hon) behöver egentligen bara tre saker, en idé, riskkapital och som PE skriver, en envis tjurskallighet. Och idén är inte det viktigaste, det skulle nog gå utmärkt att sälja konserverad gröt idag.

        Bra exempel på tvättäkta entreprenörer är Donald Trump och i Sverige Bert Karlsson. Naturligtvis ratas de av den akademiska vänstern som alltid måste ha några att skylla sitt eget utanförskap på, och enklast är ju de som inte kan försvara sig verbalt.

        Näringslivets tyngsta namn är sällan några charmgossar, lämpliga att framträda i media. Att de istället sköter sina verksamheter och anställda 24/7 skall vi alla vara oändligt tacksamma för; utan det privata näringslivet försvinner Sverige som en fis i rymden.

        Gilla

    • Laggar skriver:

      En del människor förespråkar utjämning av alla tillgångar. I livets pokerspel där insatserna sätts på kvällen och då morgonen gryr har tillgångarna omfördelats. Man kan inte förbjuda livets pokerspel och försöker man reglera har man svårt att veta vad man gör. En del kan bli upprörda och omfördelar potten men pokerspelet pågår hela tiden. De som gör insatserna varierar. även institutionerna och storföretagen spelat fastän de tror att de kan skriva om reglerna så pågår spelet oberoende av regler.

      Gilla

      • cmmk10 skriver:

        Ja det skulle inte ta lång tid innan medlen är extremt snedfördelade på nytt. Tänk om vi nettade ut landets tillgångar så att vi alla hade lika mycket pengar på morgonen.

        Sedan har Håkan Hellström en Ullevikonsert på kvällen, och vips så har vi återigen en extrem snedfördelning mellan ”fattiga” och rika. 😉

        Liked by 1 person

      • Årets julklapp skriver:

        Tack för den, CMMK10, har några gångar försökt förklara Wilt Chamberlain-exemplet för andra men misslyckats p.g.a. dålig pedagogik samt att ingen känner till Wilt Chamberlain.

        ”Håkan Hellström-exemplet”, vilken underbar svensk översättning! 🙂

        Gilla

    • olle reimers skriver:

      Kanske vi ändå ska vara tacksamma för vänsterns dödgrävarinstinkter. Utan motstånd växer ingen livskraft och just närvaron av sådant motstånd kan vara gnistan som tänder uppfinningsviljan.

      De undergångsstämningar och självskadebeteende som präglar västvärlden kan vara frånvaron av aktivt motstånd. Det kan vara den avgörande faktorn för om vi överlever som art eller ej.

      Liked by 1 person

  2. Hans Högqvist skriver:

    Johan Petter Johansson hette den svenska rörtångens och skiftnyckels uppfinnare. Det fanns tidigare ffa engelska ställbara nycklar av liknande slag ( bakgrunden till behovet av ställbara skiftnycklar var de handsmidda muttrarna som höll hjulen på plats eftersom dessas storlek varierade efter varje smeds tycke ) men Johanssons var överlägsna dessa.
    JP Johansson flyttade till Amerikat och överlät Enköpings mekaniska verkstad till sina söner och den ene av dem, B A Hjort grundade Bahco som blev världsberömt för sina högkvalitativa verktyg delvis på grund av högvärdigt verktygsstål men också för de förnämliga konstruktionerna.
    Tack för tipset på boken!

    Liked by 7 people

    • Jan Andersson skriver:

      Den viktigaste förbättringen som Bahco gjorde vara att vinkla skiftnyckeln 15 grader. Då blev det möjligt att komma åt muttrar i trånga utrymmen genom att växelvis vända verktyget åt höger och vänster.

      Sven Wingqvist uppfann inte kullagret (det fanns på egyptiska skepp) men han lanserade en väsentlig förbättring; den sfäriska kulbanan i ytterringen. En axel monterad mellan två kullager kröker sig alltid litet vid belastning och snedställer innerringen och därmed kulkransen mot ytterringen, vilket gav slitage och för kort livslängd. Den sfäriska ytterringen tålde avsevärd snedställning och gav en lång livslängd.

      Liked by 1 person

  3. Christer H skriver:

    Företagare är samhällets ryggrad. Förr hade bönderna den rollen men bönderna är numera reducerade till EU-bidragstagare och agerar som bidragstagare gör – håller käften, fogar sig.

    Nästa ”utmaning” för den offentliga makten är att göra företag och företagarna mera beroende av husse genom att i allt större utsträckning anlita företag som utförare av offentligt upphandlade tjänster. Stat och kommun tar in nära 50% av BNP i skatter och avgifter
    varje år. En oerhörd maktbas som inget svenskt företag eller företagare kan mäta sig mot.

    ”Vad fan får jag för pengarna” får inte sägas i Sverige. Bannlysning blir konsekvensen.
    Vad som hände Leif Östling är ett exempel på Maktens arrogans och härskartekniker.

    Liked by 8 people

    • Christer Hanefalk skriver:

      Håller med dig i nästan allt. Bara en sak: Det är inte ‘härskarteknik’ som tillämpas. Ordet är felvalt. Det handlar om ‘härskarbeteende’ – det som utövas har inget med ‘teknik’ att göra. Teknik är ett ord som kommer från grekiskans ‘techne’ som betyder ‘konst’.

      Man går inte kurser där man lär sig bli exempelvis ‘arrogant’ – arrogant är man för att man är arrogant och överlägsen till sin natur. Tyvärr har individer med ‘härskarbeteende’ många gånger lyckats med att skaffa sig positioner – inte minst inom idéburna organisationer och intresseorganisationer.

      Liked by 4 people

  4. brrr skriver:

    Åååååh……tändkulemotorn! Minnet av det ljudet spelade upp en hel långfilm av minnen och upplevelser som nu känns som en annan galax. Jag blev tårögd.

    Liked by 2 people

  5. Kungskobran skriver:

    En av de mest betydelsefulla uppfinngar som gjorts för verkstadsindustrin genom tiderna var passbitarna , en sats med metallbitar slipade och polerade till ett exakt mått som gjorde det möjligt att kalibrera mätinstrument. I USA kallades dom Jo-blocks efter uppfinnaren Karl Edvard Johansson

    Liked by 5 people

  6. Sand och sand och sand, dansk man i taklamakan, torr hals i brand, dum kamel mot öst söker vand, stannar dock vid Kashgars rand skriver:

    Att engelsmännen inte koloniserade oss berodde väl på att vi befann oss på ungefär samma nivå i utvecklingen och vid denna tid ännu inte styrdes av politiker som hade som affärsidé att sälja ut sitt eget land.

    Liked by 3 people

  7. Aha skriver:

    Det är frapperande ofta hur man ser uttjänta ej längre använda, små, ofta mekaniska, fabriksbyggnader i svenska småorter. Ingenjörsandan var utbrett och Sverige nådde också exceptionella framgångar inom industrin. Enorma fartyg, bl.a i krönikan nämnda Uddevalla, lämnade stapelbäddarna för leverans till hela världen, likaså tåg, lastbilar, personbilar, flygplan och elmotorer. Mycket finns kvar, men grunden lades alltså av tidigare generationer. Det måste vara exceptionellt av ett så pass litet land att nå sådana internationella framgångar inom sådana basindustrier, fullständigt unikt om vilket vi yvats ytterst lite. Nu är väl Sydkorea närmast att likna med den framgången; deras fartyg, bilar och elektronik översvämmar världen.

    Företagandet och i artikeln nämnda patentverksamheten är exempel på globalism som fungerat länge. Andra exempel på utbredd globalism är kunskapsutveckling från lärosäten, böcker, underhållning, turism och annat förglömt. Härvidlag anser undertecknad globalism bör få ta den tid det tar och inte pressas fram och inte som nu genom en inkompatibel massinvandring som torde bli det skadligaste Sverige företaget sig det sista seklet. Oförlåtligt.

    Liked by 2 people

  8. Dandersan skriver:

    Börsen attraherar många efterföljare till dessa industrimän.
    Vi har en stor kader med entreprenörer som försöker utveckla sina rörelser och skapa nya företag.
    Är det pengarna som lockar?
    Klart är i alla fall att de får del av riskvilligt kapital som stöttar dem.
    Är det bara pengarna som lockar dessa?

    Gilla

  9. Hmm skriver:

    Ja, kan man annat än älska de människor som vill förbättra tillvaron med innovation och handlingskraft. Min känsla är dock att alltid ansetts lite fult med företagaranda eftersom mer företagande innebär mer miljöförstöring och att vissa, efter förtjänst naturligtvis, skrapar ihop mer än andra – d.v.s. ökad ojämlikhet. Och eftersom vi varit så dumma att vi ägnat oss åt ”mijöförstöring” och att ge mer till dem som förtjänat och samtidigt gett mera ska vi nu straffa oss själva genom att döda det vi byggt upp andligen och materiellt med massinvandring. Vi förtjänar ju att gå under.

    Liked by 1 person

    • oerdoeg skriver:

      Jag stötte på den gudfruktige baron von Essens namn då jag läste Lennart Jörälvs bok [i]Sällsamheter i Västergötland[/i] och skildringen av den hemska fabriksbranden i Tidaholm 1874, där 46 unga kvinnor och flickor dog. von Essen skrev efteråt salvelsefyllt:

      ”Huru många af dessa tänkte att döden väntade de flesta inom några minuter? Voro de alla resfärdiga till himlen? Hade de gått ur verlden för att möta sin himmelske brudgum? Hade de alla olja i sina lampor, eller hade de det icke? Detta är frågor, som vi ej kunna besvara, men de äro för oss viktiga att begrunda; ty Herre låter inte gäcka sig – att försumma Guds beskärda nådatid är förfärligt. Herren själf vet ingen råd med sådana menniskor, fastän han för alla gifvit sitt lif till ett skuldoffer.”

      Den frälste baronen förmanade således de fattiga flickor som genom sitt monotona jobb bidrog till hans egen förmögenhet att hellre tråna efter sin ”himmelske brudgum” i stället för . Han befarade tydligen att de kan ha hamnat på ett ännu varmare ställe.

      Jörälv kommenterar:

      Det kan inte hjälpas – för en nutida läsare gör baronens utgjutelser ett ganska cyniskt intryck. Många av de flickor som arbetade i fabriken var ju bara barn – bland de innebrända fanns både elva- och tolvåringar. Den äldsta var en 26-årig tvåbarnsmor, alla de andra var under 20 år. Bland de räddade fanns en flicka på bara åtta år!

      Liked by 1 person

      • oerdoeg skriver:

        Äsch, nu blev mitt inlägg ofullständigt. Branden i Tidaholm inträffade ju faktiskt 1875. Och så här skulle det tredje stycket lyda:

        Den frälste baronen förmanade således de fattiga flickor som genom sitt monotona jobb bidrog till hans egen förmögenhet att hellre borde tråna efter sin ”himmelske brudgum” i stället för att tänka på pengar. Fel prioritering skulle nämligen leda till att de hamnade på ett ännu varmare ställe än i en brinnande fabrik.

        Textproverna är hämtade från en tråd om branden som jag för några år sedan öppnade på Flashback.

        https://www.flashback.org/t2269357

        Gilla

  10. Håkan skriver:

    Jag tackar för en stimulerande artikel Patrik, för en företagare som också bidragit med en del under en ännu pågående verksamhet, och kanske speciellt beträffande detta:

    ” En mängd ”snilleindustrier” växte fram och erövrade världen, till exempel Sven Wingquist med Svenska Kullagerfabriken (SKF) och Berndt August Hjort so startade B. A. Hjort & Co (Bahco) och sålde de skiftnycklar och rörtänger han uppfunnit över hela världen.”

    SKF och kullager och alla de varianter som följde är nog väl bekanta för alla människor i världen, men Bacho inte för lika många utanför Sverige.

    Jag har jobbat world-wide sedan början sjuttiotalet med fartygsbyggen och utrustningar på fartyg och i hamnar och alltid som tekniker, i allt från en ensam kille som kommer ombord på ett fartyg någonstans för att med egna händer fixa något som gått sönder, till att under ett år eller längre vara projektledare för ett bygge någonstans – och jag har sedan länge tappat räkningen på antalet hajnycklar jag lämnat till ”gubbar” i andra länder som erkänsla för deras insatser.

    Först på senare tid finns det fabrikat som närmar sig det Bacho sedan ett århundrade tillverkat, och hajnyckeln är för mig en slags symbol för detta.

    Alla, bokstavligen alla och inte minst i Amerika med deras klumpiga verktyg, förundrades över hajnyckeln…och när jag visade hur man på ett ögonblick öppnar en kapsyl på en ölflaska ville alla ha…

    Liked by 3 people

    • Kronblom skriver:

      Bahco slogs ihop 1991 med Sandvik men såldes sen vidare och är idag ett varumärke som ägs av den amerikanska verktygtillverkaren Snap-On. Jag har många gamla svensktillverkade Bahco verktyg och även några få tillverkade i Argentina. Bra kvalitet utom spärrskaftet till hylsnyckelsatsen. Hajnyckeln som jag har fanns ibland med i verktygssatsen som medföljde en Volvo fram till 1970-talet.

      Vad det gäller blivande företagare så råder jag alla att starta företaget i ett annat land där villkoren är bättre än i Sverige. Undantaget om man tänker vara aktiv i VIK-branschen så länge socialismen inte har gjort slut på de andras pengar.

      Gilla

  11. Göran Holmström skriver:

    Uppfinnare klimatet i Sverige är att betrakta som iskallt. Nya tekniska innovationer är det som jag ser det helt dött att syssla med. Alla dessa stolta uppfinnare och entrepenörer vi haft, var glada att ni slapp den sista delen av 1900 talet och tidigt 2000 tal.
    Där uppfinns inget, ej heller svär vi eller använder grova ord. Kött ska fasas ut liksom bilar.
    Den vite skapande mannen ska utrotas och historien skrivas om. Skiftnyckeln kommer i framtiden uppfunnits på en bomullsplantage. Kullagrets bana startade i Afrika smort av ädlaste bananer.
    Nej skiter i vilket min, rotations förbränningsmotor , hydraulventil med fler utgångar samt mindre rörliga delar tillsammans med kolfiiber som inte lamineras med skitepoxy .
    Tar jag med mig i graven eller till valfritt land som är vänligt inställt till skapande människor.

    Gilla

  12. Jari Norvanto skriver:

    Rochefoucauld:

    ‘Yttre anständighet är den obetydligaste av alla lagar men den man lyder mest.’

    ‘Vi jävar domarna för den allra minsta partiskhet, och dock har vi ingenting emot att vår heder och vårt namn är beroende av domen från människor, vilka alla är våra motståndare, antingen av avund eller på grund av fördomar eller svaga förståndsgåvor; och det är endast för att få dem att uttala sig till vår förmån som vi på så mångfaldiga sätt sätter lugn och liv på spel.’

    Liked by 1 person

  13. Bengan47 skriver:

    Alla som fortfarande läser SvD har säkert noterat att historieprofessor Dick Harrison där återkommer med jämnstarka mellanrum med en krönika.
    För några månader sedan skrev han om invandringens positiva betydelse. Han jämförde då med de som kom hit på 15-1700 talen. Från England, Tyskland, Nederländerna, Finland m. fl. länder och det var bra för Sverige så långt är vi överens.
    Men att vi inte ska vara oroliga inför de som kommer nu då skiljer vi oss åt rejält. Sverige har alltid varit ett invandrarland så vad är problemet undrar han?
    Det är möjligt att Dick kan sin historia, men nutiden verkar han helt okunnig om.
    Kanske han aldrig hört talas om våra utanförskapsområden?
    Arma Sverige om vi har sånt folk i våra viktigaste lärosäten.

    Gilla

    • Sdermalmsrealisten skriver:

      Kan det inte vara så att han bara rapade lite PK för att slippa bli utstämplad från den varma goa tyckar-korridoren ?

      Gilla

    • Sand och sand och sand, dansk man i taklamakan, torr hals i brand, dum kamel mot öst söker vand, stannar dock vid Kashgars rand skriver:

      Pk, så jag placerar honom i lådan skadat gods.

      Gilla

  14. Sixten Johansson skriver:

    Min enkla klassresa gick inte via entreprenörskap, utan via skolan, tänkandet och dess verktyg: språken och kommunikationen. Jag vill punktera den självgoda maktelitens babbelism och visa att vanligt folks sunda förnuft och livserfarenhet är kärnan i allt sant vetande och att både politik och människorelaterad vetenskap måste bygga på den kärnan.

    Suntförnuftigt sett är entreprenören all heder värd. Därav resulterad rikedom är välförtjänt – till en viss gräns! En ärvd förmögenhet är förtjänt till en betydligt lägre gräns. Rikedom alstrar lätt en självbild och hybris, som deformerar individen och är samhällsdestruktiv. Många med förmögenhet i dag har inte alls gjort sig förtjänta av den. Att förvalta sitt pund innebär att inse hur mångas axlar man står på. Mycket av pundet är kollektivt skapat.

    Det är alltså inte orimligt att en del ansamlad rikedom ska komma kollektivet till del, helst frivilligt, men vid behov med ett rimligt mått av tvång. Brukspatronen verkade med ett socialt ansvar. Socialismens idéer och praktik utvecklades i förmögna och intellektuella skikt.

    Men borgarbarnens revolutionära iver rymde en dold och förnekad hybris, elitism och brist på verklighetskontakt. Jämlikhet och frihet existerar inte, så förljugenheten blev total. Den förenades med underklassens avund till en giftig ideologi, som nu utbroderas av liberala babbelianer och exploateras av ett näringsliv, som håller förljugenheten vid liv för att girigt och solipsistiskt kunna parasitera på sin nästa.

    Liked by 2 people

    • olle reimers skriver:

      Den enda möjligheten för at få slut på den nuvarande PK-ismens överhöghet är att en sanning tränger igenom med högre genomslagskraft. Tyvärr har situationen urartat till den grad att den sanningen inte kommer till ytan förrän allt smutsigt vatten fått rinna ut.

      Gilla

  15. Inkog Nito skriver:

    Tack Patrik för att du lyfter fram denna bok! Jag reagerade, precis som Hans Högqvist på en liten, men ändå ganska intressant detalj i din recension. Som Hans påpekar var det torparsonen Johan Petter Johansson (1853-1943), allmänt kallad JP på sin tid, som uppfann den svenska varianten av skiftnyckeln samt rörtången, men det var genom ett försäljningsavtal med den driftige Bernt August Hjort som försäljningen via Bahco i Enköping som produkterna blev världssuccéer. Dessa verktyg är på många håll starkt förknippade med Sverige, och skiftnyckeln kallas t.ex. i Ryssland för sjvedik, ”den lille svensken.

    Torbjörn Österholm har skrivit en intressant artikel om JP i tidskriften Åkerientreprenad, nr 7 2018, och där kan vi läsa att JP, som hade några få år av så kallad varannandagsskola i bagaget (skola varannan dag, hårt arbete på torpet varannan), vilket inte hindrade att han redan i barndomen uppvisade tecken på genialitet. T.ex. byggde han vid 13 års ålder om faderns mandrivna tröskverk så att det kunde dras av en häst.

    När han så småningom lämnade torpet och kom ut i arbetslivet blev han så engagerad i sitt arbetsliv att han nobbade ”lumpen” och fick böta! (Han fullgjorde dock senare plikttroget militärtjänsten.) Så småningom hamnade han hos Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna, där han i den stimulerande miljön utvecklade sin skicklighet. Hans första egna konstruktion var en smörjkopp, och sedan följde mycket annat. Företagsledningen var så imponerad av hans kreativitet att man erbjöd JP vilket jobb han än ville ha, bara han stannade kvar på företaget. Han var nämligen på gång att tillsammans med föräldrar och syskon att emigrera till USA, men lät sig bevekas av Munktells ledning och blev kvar i Sverige.

    Så småningom etablerade han sig i Enköping och startade eget företag, först i en blygsam smedja, men snart i en större verkstad i statsdelen Fanna, där en bäck stod för drivkraften. Givetvis fixade JP själv alla installationer. 1890 undertecknades så det gyllene försäljningsavtalet med Bahco, och det öppnade förstås upp nya möjligheter för JP.
    JP överlät 1916 sitt företag till sonen Hannes, medan JP själv fortsatte med uppfinningar. Till de mest kända hör den elektriska pendelarmatur, den så kallade Triplexpendeln, som blev en succé. Denna armatur bidrog till att kraftigt förbättra belysningsmiljön i många mörka fabriker vid denna tid, men även på kontor. Av de 118 uppfinningarna som JP tog patent på kan även nämnas dörrlåset Trix samt en sockertång! Bakgrunden till den senare var att hustrun Matilda inte gillade att han grävde med oljiga fingrar i sockerskålen, när han kom in från verkstaden för att fika, så för säkerhets skull uppfann han alltså även en sockertång!

    JP var aktiv nästan in i det sista, och han avled vid 90 års ålder. Hans attityd till problem höll i sig ända till slutet. Den 17 augusti 1943 föll han så illa i sitt sovrum att han bröt lårbenshalsen. I stället för att ringa efter läkare kallade han på sin verkmästare vid Triplexfabriken, Gotthard Johansson, som uppmanades att göra en konstruktion för att stadga benet. Först när detta inte lyckades fullt ut togs JP in på Enköpings sjukstuga där han blev liggande, fick lunginflammation och avled den 25 augusti.

    Liked by 2 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.