Gästskribent Elöd Szántó: Vad gör den svenske bonden numera?

Den heta sommaren är över med alla rubriker om ”nödslakt av djur” på grund av foderbrist orsakad av de ostoppbara klimatförändringarna som har drabbat vårt land. Stora feta rubriker om domedagen som väntar svenskt jordbruk. Hur kort minnet är och hur snabbt man tar till ordet ”aldrig” illustreras av medgivandet att det var det värsta torkan sedan 1992. Jag vill komma ihåg att 1992 fyllde min dotter ett år och det var inte längre tillbaka än 26 år sedan.

Nu lät det i alla fall så som att det här var något unikt i historien som förståsigpåarna dessutom har räknat ut skall komma oftare.

Och visst var det jobbigt och det kändes bra att man uppmärksammar det prekära läget som en basnäring (den allra mest basala skulle jag säga) tampats med. Det var rena hallelujastämningen bland alla som ville hjälpa till. Ministrar, kommunalråd och journalister överträffade varandra i solidaritetsuttryck med svenske bonden.

Det kändes så bra att hjälpa till någon som är i nöd. Nästan som under tiden för ”Refugees welcome” på Södermalm då alla kände på sig att man vill bidra till att göra världen bättre. Den här gången var det bättre och lättare för alla, ty det stod ingen SD som pekade på fakta som talade emot. Tvärt om, nu var alla med på de godas tåg.

Sedan kom regnet och hoppet tillbaka. Gräset började växa igen och nödlösningarna har gett resultat.

Det blev inte ett dödens år för våra lantbruksföretag. Visst dukade vissa under, men det gör företag i alla branscher i en marknadsekonomi.

Rubrikerna tinar bort och den ”sunda konkurrensen” är tillbaka.

Helt rätt!

Den svenske bonden är inte en stackare som vi behöver stötta med kryckor. Han eller hon kan stå och gå på egna ben. Om man inte sätter krokben i form av extra krav som konkurrenterna inte har. De kan vara i grunden vällovliga krokben som är miljö-, djurskydds- eller skattemotiverade.

Krokben är de i alla fall!

Som sagt var så är hösten här och den svenske bonden är inte död, men haltar betänkligt.
Alla fattar att om kostnaderna går upp måste priserna också gå upp (i alla fall så mycket att man inte förlorar stort på att producera).

Här har vår bonde sitt största dilemma. Priserna på insatsvaror går ohejdat upp. Arbetet blir inte billigare för att det är ett dåligt år. Ingen myndighet sänker sina krav för att det är missväxt just i år.

Hur mår vår bonde då ett sådant år?

En bonde som har marknadsekonomins krav på sig att vara kostnadseffektiv, miljövänlig, djurskyddsansvarig och miljökämpe?

Ärligt sagt tror jag att samhället har belastat den svenska bonden med så höga krav att han/hon kommer att gå under i det långa loppet.

Det finns ingen annan yrkesgrupp som förväntas vara ”specialist” på så många områden som dagens lantbrukare med djurhållning.

Man skall vara minst lite agronom för att odla allt foder, lite sakkunnig på djuruppfödning, lite veterinär, lite djurskyddare, lite kemikaliekunnig om bekämpningsmedel, lite EU-byråkrat för att hänga med i alla stödformer, lite miljökämpe i allmänhet med vindsnurror på fälten och solceller på lagårdstaken och dessutom en förbaskat bra företagsekonom.

Har man dessutom lite skog så får man förkovra sig i ytterligare några akademiska discipliner.

Är man också personalansvarig enligt massor av skyddslagstiftningar så känns kunskapskraven sannolikt övermänskliga för de flesta av oss.

Nu är sommaren över, julen närmar sig och vi vill gärna ha en redig skinka på bordet. Då kan det vara läge att fråga oss:

Hur mår vår svenske bonde då, när torkan inte längre är livshotande?

Elöd Szántó är utböling, veterinär och acklimatiserad västgöte som trivs bra på landet bland folk med lite skit under naglarna men inte under hjässan.

12 reaktioner på ”Gästskribent Elöd Szántó: Vad gör den svenske bonden numera?

  1. V for Vendetta skriver:

    Att vara bonde är ett av de mer krävande jobben i Sverige idag. Kravlistan är redan enorm och den ökar för vart år som förfaller. Miljökraven och djurskyddskraven är enorma och så pass hårda att jag påstår att INGEN kan efterleva dem. Lägg därtill att tillsynsmyndigheten, läs länsstyrelsen, arbetar efter helt eget huvud och befolkas i vad man närmast kan kalla för aktivister i frågorna så förstår an att nattsömnen blir orolig hos naturbruksföretagarna. Vilken annan bransch skulle tex nöjt sig med 40 regelförändringar på 20 år inom bara en liten del av branschen. Djurskyddslagen har förändrats på kravparagraferna 40 gånger på 20 år och det är inte så att LS skickar ut ett utskick till alla djurägare utan det får man själv låta sig förstå att regelverket är förändrat, kommer de dessutom på besök under tiden så kan man bi av med sin näring totalt och dessutom beläggas med indirekt yrkesförbud utan att ärendet ens varit i domstol. Därtill kan skogen konfiskeras av staten till naturskyddsområde, stödet från EU dras in för att det växt upp 3 björkar i beteshagen, drivmedlet öka med 1000% samt tillkomma en klimatskatt för fisande kor. Vilken normal företagare vill verka under sådana former?

    Liked by 15 people

  2. Hans Högqvist skriver:

    Jag menar att på lång sikt är det en naturlag att jordbruket måste kunna producera all mat som folket i riket behöver. I Sverige kan jorden försörja ca 6 miljoner människor.
    EU stadgar att produktion (generellt och även avseende jordbruk) ska ska ske där det är lönsammast, alltså inte jordbruk i nordliga länder annat än som en kulturell kuriositet. Med självklar byråkratisk logik öser EU ut bidrag till franska bönder men är snåla till svenska bönder.
    Sverige bör lämna EU av den anledningen (och många andra anledningar), effektivt stötta vårt jordbruk och speciellt småjordbruket som oftast är långsiktigt hållbar, vi måste också stoppa invandringen så vi inte närmar oss ett Egyptiskt tillstånd där befolkningen är mer än 10 gånger större än vad jordbruket kan producera mat till.

    Liked by 4 people

  3. Jari Norvanto skriver:

    VA!? Har bönderna undsluppit värdegrundsmangling av genus, anus, karius och baktus? Uppdatera kravlistan och inför certifiering nu! Många rättighetsförkämpar känner sig kränkta. Dessutom har forskare i Lund bevisat att mjölk är rasistisk.

    Liked by 2 people

  4. Kristina von Heland skriver:

    Svaret på frågan är att sälj gården och dra! Det är svårt för många som lyssnat till valfläsk och glädjekalkyler från politiker och LRF. De har lånat så de inte får något kvar om de säljer. att sälja och flytta till annat EU land var det bästa jag gjort! Jag kan jämföra bondens situation i Tyskland, Frankrike, Spanien, Nederländerna där jag har nära kontakter.
    Att vara spannmålsbonde är att vara miljöskurk, är du djurbonde är du dessutom djurplågare. Folk gick förbi gården och sa hej, klappade något djur, bad om lov att gå in i stallet etc. Långsamt förändrades beteendet, jag blev uthängd som djurplågare i lokalpress och AB. Polisanmälningar, från en folkhögskola-de som gjorde grisskandalen.
    Problemet är inte djurens rätt i sig, puckon finns det gott om. Problemet är att de får styra, press, politiker, myndigheter. Anonyma anmälningar är legio och uppmuntras-kolla länsstyrelsens hemsidor!
    Att ha ett yrke där man är samhällets fiende nummer ett är nedbrytande i längden, vem ska anmäla idag? Man släpper ingen j-vel över bron, det blir stasiland.
    Det finns hemliga sidor där vi hjälper utsatta bönder och djurägare, det kan vara en 2cm för liten gång, 3 cm för lågt i taket. Flera har tagit livet av sig i år, vi stöttar dem innan med råd, några åker ut och hjälper dem. Vi hjälper dem med myndigheter, advokathjälp. Ska de vara så i en demokrati?
    Sverige gjorde specialavtal vid EU inträdet som gav extra regler för Sveriges bönder-läs dyrare produktion.
    Kooperationen blev en kvarnsten, grodden på ODAL mössan kallade vi för bondesnaran. I medierna blir det,fixa det hela, ni äger ju hela produktionen.
    Veterinärerna bedriver idag lönsamma smådjurskliniker, de som ägde privata sjukhem för folk blev jagade av vänstern-inga vinster i välfärden. De köpte upp många veterinärkliniker och klipper nu klorna på en leguan, klappar en kanin.
    Böndernas antal minskar medan byråkratin ökar. Snart går det en tjänsteman på varje bonde. Jordbruksverket hahaha. Alla vargkramare i huvudstaden. Bygg högre stängsel säger de
    Inställningen i andra länder är helt annorlunda, varför ska Sverige alltid bli så extremt?
    Jag vill titta ut genom fönstret och se djuren utanför. Ingen allemansrätt hurra!

    Liked by 1 person

  5. Lars skriver:

    Det är nog ganska svårt att bli bonde utan att vara född in i det hela. Väldigt mycket är praktiskt arbete och inslussning i en tillvaro där man kan lite av allt. Svetsa ett drag till traktorn, byta ett tak, reparera ett uthus, röja i skog och hugga ved, sköta bokföring, plöja en åker, måla om ladan, hyra in för skogsavverkning, installera mjölkningsutrustning, köpa in kor, sälja får mm. mm. Många har gått lantbruksskola, gymnasial. LRF tillhandahåller stöd av olika slag, spannmålsföreningar, mejeriföreningar mm köper in. Avelsföreningar säljer.Staten har hushållnings sällskap och kontrollanstalter. Näringen har utvecklats under några hundra år, jordbrukskooperationen växte fram från mitten av 1800-talet.

    Jordbruket är inte ett exempel på hur marknadskrafterna skapar en näring, tvärtom har den utvecklats med starka kooperativa och statliga insatser och det är även den internationella trenden där kooperationer skapades i Tyskland och Frankrike. Jordbruket har utvecklats under inflytande av marknadskrafter, men i form av kooperativa lösningar blandat med sådant som marknadsdrivna storgods (ärvda lantegendomar), privata mejerier, privata inköpare osv.

    Att driva lantbruk är nog givande om man ser till bredden av arbetsuppgifter och närheten till naturen. Under krisen nu får de statligt stöd och troligen EU stöd.

    Vad jag undrar över är hur landets grad av självförsörjning tillåtits minska i lovtal till marknaden, import och internationell handel. Är det rimligt behandla en sådan basnäring med sådan betydelse för överlevnaden på samma sätt som industriell verksamhet? (Mark och markvärden är ju inte att jämföra med kapital heller utan är geografiskt och tidsmässigt bundet till en plats).

    Gilla

  6. Kristina von Heland skriver:

    En illustration hur det går till finns idag i svensk jakt. Det gäller ”industrimannen” som misstänks för jaktbrott. Där kommenterar en skribent uthängningen. Detta är vardagsmat för bönder. Man är dömd innan genom mediernas domstol.
    Jag hade över 200 hot i kommentarsfälten på AB som var öppna. Polisen var och kollade, det fanns inget brott eller djurplågeri veterinären gick igenom samtliga djur. Jag begärde ut handlingarna från polisen då jag tänkte stämma de två flickorna som anmälde. Då hemligstämplade polisen utredningen, de sa att det var för flickornas skull så de inte skulle få obehag. Själv var jag på förstasidan i K kuriren och AB. Att inte få läsa en utredning om sig själv…Jag har alla dokument kvar genom åren, det fyller en IKEA box.
    Den onde kapitalisten är också uthängde med namn och bild, vari ligger allmänintresset för detta? Gå in på svensk jakt.se och läs! Där finns också om fåren på Molstaberg, de la ner produktionen de med.

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Socialdemokrati är införandet eller kanske utförandet av socialismen med det gamla hederliga samhällets mekanismer. Därför skall det inte förvåna oss att avkulakiseringen också står på programmet. Med det gamla hederliga samhällets mekanismer.

      Arbetararméer, öppen terrorism, klasskrig, förstörelse. Ingenting som står i Det kommunistiska manifestet är SAP och dess betakloner till låtsasopposition främmande.

      Liked by 1 person

    • Lars skriver:

      Mannen har även tidigare varit åtalad för jaktbrott, men frikänd i brist på bevis. Kanske det är dags nu. Att han hängs ut innan rättegång är väl det nya #metoo normala.

      Gilla

  7. Göran Holmström skriver:

    Vår lille svenske bonde,är inte något vår” Goda stat” prioriterar direkt. För han är ett hot mot den stora bilden. En självförsörjande typ som kan stå på egna ben och överleva helt utan den fuckade verklighet dom flesta av oss måste dela och utstå. En sådan farligt individ är det bättre att kasta så mycket byråkrati på att han/hon ledsnar och säljer sig för ett välbetalt arbete inom några av dom bra näringarna som dessutom är värdegrunds förankrade.
    En efter en blir vi livegna till den goda staten, vi lånar till hus renoverar fixar med skattade pengar, när vi sedan säljer så lite mer skatt in i kistan. Nästa generation hyrköper sina liv i ändå större utsträckning. Thorn och On-Off hyrde ut tv-apparater som man betalade för flera gånger under hyrestiden. Där fanns en fördel det gick alltid att lämna tillbaka produkten och börja leva utan den.
    Men hur fasen lämnar man en stat och dess tyranni?
    Har inget bra svar på den frågan, men bonden är förmodligen lite friare än alla kugghjul som nästan utan gnissel kör detta trasiga maskineri vi kallar Sverige.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Bönder med ärvd mark och tillräckligt stor verksamhet har det nog normalt bra. Svårare nu när lantbrukskooperationen inte dominerar första ledet på samma sätt, när konkurrens med import träder in bl.a. mjölk, vilket drabbar mjölkbönderna, så de har inte fått det lättare med EU medlemskapet och kravet på stordrift har inte minskat.

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Jag tror det är fel att hävda att staten inte haft en välvillig politik mot lantbruk och bönder i stort sett under hela 1900-talet, men med EU inträdet så blev det lite annorlunda och strax innan då nyliberalismen slog rot så skulle näringen ses som vilket företag som helst. Man har ju hela tiden samarbetat för att åstadkomma rationaliseringar och stordriftsfördelar och samtidigt i Sverige önskat djurhållning som varit acceptabel, men lantbrukskooperation och privata intressenter har ju drivit utvecklingen mot centralisering av slakterier, stora grisfarmar, kycklingfabriker mm så det finns ju en intressekonflikt mellan lönsamhetskrav hos lantbrukaren och organisationer i häradet och andra samhällsintressen kring djurskydd mm. LRF har accepterat och drivit på som intresseorganisation för gränsöverskridande lösningar t.ex. Arlas sammanslagning med danska kooperativa mejerier, etablering in Baltikum.

        Det fanns ju länge en djup samverkan mellan bonderörelsen och Centern och Socialdemokratin.

        På 90-talet förändrades jordbrukskooperationerna, jordbrukskassor och sparbanker slogs samman och så småningom bildades affärsbanken Swedbank.

        Hur det på djupare nivå förhåller sig med svenskt jordbruk vet jag inte, jag veta att många mindre bondgårdar efterhand fått problem med lönsamhet (rationalisering pågick ju hela 1900-talet) och där har naturligtvis missnöje grott, men väldigt mycket av missnöje som kanaliserats i propaganda kring politik och stat har sannolikt mycket litet fog för sig utan är bara det vanliga munvädret från moderat kretsar.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.