Dinesh D´Souza är ett namn som varje svensk dissident borde känna till. Han är en amerikansk författare, politisk dokumentärfilmare och självlärd historiker med indiskt ursprung. Det som är speciellt med honom är hans enorma passion för sitt nya hemland. Därför har han skaffat sig mer kunskap om amerikansk historia än vanliga amerikanska historiker gör.

Sedan har han genom sina filmer, böcker och otaliga föreläsningar berättat om den del av amerikansk historia som har gömts undan från allmänheten. Därigenom har han lyckats att bevisa att retoriken om social rättvisa, antirasism och antifascism från den amerikanska vänstern i allmänhet – och det demokratiska partiet i synnerhet – egentligen bara är hyckleri och lögn.

Den amerikanska högern och republikanerna har konsekvent framställts som rasistiska och fascistiska av vänstervridna amerikanska akademin, av massmedia och av Hollywood. Det är vänstern och det demokratiska partiet som alltid har legat bakom den verkliga rasismen och fascismen i USA, vilket för övrigt har indirekt bekräftats av till exempel Thomas Sowells strikt empiriskt grundade forskning om minoritetsgruppers situation i USA och ute i världen.

(Jag ser en likartad situation i Sverige. När man studerar Sveriges kraftigt vänsterdominerade maktelits högtflytande retorik om exempelvis humanism och social rättvisa är det gång uppenbart att det är makteliten själv som är de riktiga rasisterna och fascisterna i dagens Sverige. Men det är inte det som den här krönikan handlar om, även om jag har en stor vilja att skriva om det.)

Det som jag särskilt fastnat för är D´Souzas bok ”Stealing America”. Boken har gett mig insikten att allt som har skett och sker i dagens Sverige egentligen handlar om den svenska maktelitens stöld av Sverige. Makteliten vill ständigt öka sin makt över det svenska välståndet, som skapats av det svenska folket, för att fördela en allt större andel av det till sig själva och sina trogna tjänare. Milton Friedman och Thomas Sowell hade rätt ännu en gång: Människorna på de statliga institutionerna agerar utifrån sina egenintressen, och i Sverige, där folkets möjlighet till påverkan är minimal, är den här typen av korruption ännu mer utbredd.

Man ser detta överallt i det svenska samhället, från att en onormalt stor andel av höginkomsttagarna i Sverige är byråkrater och omfördelningsadministratörer, till att inkompetens inte utgör hinder för utnämning till nyckelpositioner i olika samhällsinstitutioner, från höga chefer på statliga myndigheter till nämndemän på domstolarna. Dan Eliasson har fått den ena generaldirektörspost efter den andra, och Jan Hedin handplockades från Aftonbladet till statstelevisionen, allt som tack för deras orubbliga maktlojalitet.

Under denna omfattande stöldsprocess förslösas en enormt stor andel av vårt välstånd. Resurserna tillhör inte dem som administrerar dem och därför är de inte rädda om dem. Det är snarare så att ju kostsammare ett projekt är, desto lättare och mer de kan stjäla från folket. Därför vill de inte strypa den enormt dyra asylrelaterade invandringen. De hävdar att vi ger flyktingar skydd, fast bara en ytterst liten del av de asylsökande är riktiga flyktingar. Därför har vi en av världens dyraste skolor. Men den svenska skolan levererar inte kunskap som den borde göra. Samma sak med den svenska sjukvården: Sverige är ett av världens mest läkartäta länder, men har en av västvärldens längsta sjukvårdköer. Svenska cancerpatienter dör i väntan på att bli opererade. Alla som är insatta vet vad som behöver göras för att förbättra situationen, men det görs ändå inte, eftersom viljan till förbättring inte finns. Det är egentligen självklart, eftersom om dessa förbättringar verkligen skulle genomföras hade deras stöld av det svenska folket kunnat avslöjas eller åtminstone försvåras. Därför har de anledning att låta dessa institutioner fortsätta att vara dyra och ineffektiva, även om det strider mot de ideologierna som de påstår sig värna.

Jag känner ett oerhört stort behov av att upplysa det svenska folket om detta. Men är det någon som har både vilja och förmåga att ta åt sig uppdraget? Sverige behöver en egen Dinesh D´Souza.

Zhengyang Wu kom till Sverige som gäststudent 1989. Han är i grunden naturvetare, men har ett stort intresse för samhälleliga frågor. Idag är han lärare inom naturvetenskapliga ämnen, och på sin fritid översätter han mellan svenska och kinesiska.