Gästskribent Torsten Sandström: Svensk besatthet rörande könsfrågor

Förutom asylrätt och bidragspolitik är svensk samhällsdebatt paralyserad av kön. Då det bara finns två biologiska kön – och mer än hälften av landets invånare är kvinnor – är det fenomen rörande könsfrågor som tar plats i debatten, trots att nationen är en av världens mest jämlika (något som i och för sig delvis är en följd av denna besatthet). I denna artikel tänker jag inte främst på sexualitet, utan på maktrelationer. Varför har Sverige blivit så könsmaniskt?

Den självklara utgångspunkten vid ett försök att svara på frågan är en historisk mansdominans med uppenbara inslag av förtryck eller diskriminering. Här räcker det med att peka på att myndiga kvinnor hindrats juridiskt att själva bestämma över sin egendom fram till 1884 och att kvinnlig rösträtt införts först 1921. Och att homosexualitet avkriminaliserades 1944 och betraktades som psykisk sjukdom ända fram till 1979. Här kan man tala om orättvisor.

Därmed inte sagt att kvinnor förr saknat reell makt inom familjen. Svensk historia har många exempel på starka tjejer, som styrt och ställt rörande hus och hem, inte minst då männen varit ute i Europa för att kriga mot utländska karlar. Och jämfört med flera andra nationer har kvinnfolket i Sverige ändå haft en bättre position. Likväl är det tydligt att kvinnan i äldre tider varit systematiskt förtryckt. På så vis kan man tala om att hon förr varit ett ”offer”, för att använda ett av de ord som idag är mest populära i vårt land vid samtal om olika samhällsfrågor. Det är tydligt att rollen som offer varit ett gott skäl för det omfattande reformarbete som bedrivits i landet för jämlikhet under mer än 100 år från idag.

Men påståenden om kvinnan som offer har överlevt alla stora jämställdhetsprojekt som nationen sett. Har reformerna alltså misslyckats? Eller finns det någon annan förklaring till den besatthet jag nu talar om? Kan det vara så att rollen som offer inte sammanhänger med en direkt (juridisk) diskriminering? Den som lyssnar på dagens kvinnorörelse hör att det finns en indirekt eller faktisk diskriminering i samhälle, arbets- och näringsliv och inom familjen. Denna tes upprepas så ofta av svenska feminister att den numera framstår som en vetenskaplig sanning. Några kvinnliga forskare försöker också på allvar bevisa att en faktisk diskriminering av tjejer sker systematiskt i Sverige.

En test av hypotesen om en faktisk diskriminering förutsätter antingen ett prov av förekomsten av ett gemensamt syfte hos män att förtrycka kvinnor eller att det existerar ett omedvetet mönster hos män att behandla motsatta könet negativt, en modell som majoriteten kvinnor medvetet eller omedvetet underkastat sig.

Den första tesen om ett medvetet könskränkande syfte hos män är enligt min mening svårt att bevisa. Män är alltför olika. Ett fåtal tyranner, chefsdespoter och kulturståthållare finns givetvis (liksom för övrigt ett antal kvinnliga översittare). Men de allra flesta män gör antagligen så gott de kan (de som i hemmet inte tvättar, städar eller lagar mat kanske skottar snö, klipper gräs eller meckar med bilen och andra prylar).

Även den andra tesen om existensen av ett tyst mönster är såvitt jag förstår också svår att styrka. Visserligen talar feminister mångordigt om manliga strukturer och härskarstrategier, men det rör sig om luftiga påståenden som knappast kan ledas i bevis på en vetenskaplig nivå. Det faktum att många chefspersoner är män kan knappast leda till slutsatsen om en tyst maskulin könsmaktsordning. En lika rimlig förklaring är kvardröjande kvinnliga attityder om en beredskap eller vilja att inte ta för sig eller konkurrera. För den senare slutsatsen, om en historisk kvinnlig hållning av tillbakadragenhet eller försiktighet, finns många goda bevis i aktuella uppgifter som visar på en stigande frekvens av kvinnliga chefer, forskare, examina, höjda löner och så vidare. Tjejer börjar alltmer ta för sig.

Frågan om en kvinnlig tillbakadragenhet – som rör grundläggande skillnader mellan könen – för över till en förklaring som närmast är tabubelagd i vårt land, nämligen biologiska faktorer. Att förneka att biologin i grunden styr kvinna och man anser jag och många andra som vettlöst. Men den som liksom professor Germund Hesslow vid medicinarutbildningen vid Lunds universitet pekar på olikheter mellan män och kvinnor i kroppsform, kroppsliga funktioner, hormoner med mera hånas av kvinnomaffian och gör att universitetets ledning råkar i bryderi. Vidare är det fullt klart för en stor majoritet av alla föräldrar att pojkar normalt är bråkiga och tävlingsinriktade, medan flickor i allmänhet agerar för sammanhållning och omvårdnad. Det mesta talar alltså för att det finns grundläggande genetiska skillnader mellan män och kvinnor. Att skillnaderna systematiskt påverkar människornas val av yrke, karriär och så vidare måste anses högst sannolikt, utan att för den skull vara ett skäl för att skillnaderna måste upprätthållas.

Den viktigaste förklaringen till den svenska besattheten om kön är det perspektiv av kamp som drivs av en liten minoritet av feminister här i landet. Även gruppen hbtq-personer är i verkligheten liten, kanske bara omkring fem procent av befolkningen. Men ändå får dessa små kategorier varje dag frontpositioner i tidningar, radio och teve. Rader av mediala påståenden om faktisk och strukturell diskriminering, det vill säga fenomen som jag nyss menat man bör vara skeptisk till. Varför denna omfattande snedvridning?

Mitt svar är den svenska kvinnorörelsen och landets medier. Unga kvinnliga och manliga journalister har sedan barnsben utbildats i feministisk teori. De har också förläst sig på mänskliga rättigheter. Därför driver de med all kraft sitt budskap, trots att det vilar på lösan sand samt delvis är vetenskapligt osant. Det är även tragiskt att flera stora universitet, som det i Lund, anser att den så kallade normteorin bör forma kursplaner av skilda slag. Kvinnorörelsens feltänk är alltså roten till den svenska besattheten. Inom rörelsen finns en idé om en gigantisk orättvisa i det svenska samhället. I själva verket är kanske 90 till 95 procent av Sveriges kvinnor tämligen nöjda, även om de ibland tycker att männen kan skärpa sig och lägga på ett kol (kvinnor glömmer nog ibland de trista sysslor som ofta är mannens lott). Om vanliga tjejers reaktioner ska tolkas så tyder inget på att de möter feministernas mansfientlighet med high-five. Men ändå är det svenska samhället paralyserat av könsfrågor.

Det är bra att samhällets tidigare stigmatisering av kvinnor och hbtq-personer upphört. Men kvinnorörelsens och mediernas inriktning skymmer idag Sveriges verkligt stora problem, såsom bostadsbrist, ett utbildningssystem i förfall, slöseri med offentliga medel, usel integration av nyanlända, ett försvar i spillror och så vidare. Därför måste besattheten rörande könsfrågor få ett slut.

Torsten Sandström är professor em i civilrätt vid Lunds universitet och har gett ut böcker i förmögenhetsrätt, särskilt aktiebolagsrätt. Han driver http://www.anti-pk-bloggen

54 reaktioner på ”Gästskribent Torsten Sandström: Svensk besatthet rörande könsfrågor

  1. lenam skriver:

    Hela det liberala partiet verkar besatta av denna feminismpolitik. Så kallad identitetspolitik. Går ut på att tala om och basunera ut sin ”värdegrund”, i stället för att tala om vad man vill genomdriva för att förbättra Svenska folkets levnadsstandard.

    Gilla

  2. uppstigersolen skriver:

    Du inleder med att felaktigt beskriva det som att majoriteten i Sverige är kvinnor. Så är inte fallet. På grund av kvinnors förtjusning i män från andra kulturer är numera majoriteten i Sverige män. Varför sen samma kvinnor klagar på män är för mig obegripligt. Kunde ni inte ha nöjt er med stillsamma svenska män? Varför ta hit våldsamma kvinnoförtryckande män. Nu har ni (och vi) ett betydligt större problem än vi hade för låt oss säga 20 år sedan.

    Liked by 4 people

  3. Drutten skriver:

    Män som inte gjort värnplikten fick rösträtt först 1922, ett år efter att kvinnor fick rösträtt. Handikappade män var således rösträttsdiskriminerade.

    Liked by 4 people

    • Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

      Kvinnorna fick den egentligen 1919, men valet 1921 var första gången de kunde använda den, så anger man 1921 som året då kvinnan fick rösträtt så skall på samma grunder den manliga rösträtten förläggas till 1924.

      Liked by 1 person

  4. Tina skriver:

    För inte så många år sen kom jag hem till Sverige från en längre tids utlandsvistelse. Jag hade slut på pengar och behövde akut ett jobb snabbt. Platsbanken listade ett jobb som gick ut på att ringa upp folk och få dem att boka möte med en ekonomisk rådgivare per telefon, och man kunde börja direkt. Det handlade naturligtvis om en form av telefonförsäljning, och den enda lön man skulle få var provision. Men jag visste att jag hade bra telefonröst, var bra på att lyssna inkännande, och att jag tidigare i andra telefonbaserade uppgifter gjort ett bra jobb. Jag jobbade i tre dagar innan jag gav upp. Tjänade inte ett öre. Inte en enda krona. Lyckades inte boka in ett enda möte med en ekonomirådgivare. Enligt manus skulle jag tala om fördelarna med att få ekonomisk rådgivning, vilket jag från början tyckte lät vettigare än att sälja slipsnålar eller kosttillskott.

    Det var fyra killar som arbetade jämte mig. Ingen tjänade bra, men de skrapade ändå ihop en daglig försörjning. Min ovedersägliga slutsats efter dessa dagar, var att folk inte känner förtroende för en kvinna som talar om ekonomi. Såg ngt liknande på en annan av mina arbetsplatser nyligen där vi anställda hellre bokade samtal med en man än en kvinna för att tala privat tjänstepension.

    Tilläggas kan att jag har bra utbildning, mycket bra allmänbildning, men alltid har tjänat mycket lite pengar i mitt liv. Jag är kvinna. Med detta inlägg vill jag vederlägga skribentens slutsatser.

    Gilla

    • Rutger skriver:

      Tråkigt att det inte gått så bra för dig ekonomiskt. Har själv åtta år med akademisk utbildning och nyligen blivit pensionär
      Mina döttrar har just nu bara gymnasieutbildning men jobbar för att spara pengar inför vidare studier. De jobbar bland annat i skift. Har varit lärare i trettio år och således kommit upp något i lön
      Men jag har aldrig varit i närheten av det som mina döttrar får efter skatt.

      Liked by 2 people

    • Erik2 skriver:

      Jag är man. Högt utbildad. Lång erfarenhet. Pålitlig. Social. En apparatjnik. Tjänar inte jättebra, ändå i fd höglöneyrke. Gjorde egen indikativ studie över kvinnors och mäns inkomster i vintras via taxeringskalender. Av ca 20 familjer så tjänade kvinnan i ca hälften av familjerna Betydligt mycket mer än mannen. Vi pratar om belopp som kanske 60000 mot 40000 i månaden. Ca 5 familjer hade man som tjänade mer enligt klassiskt mönster. Kan återkomma till övriga. I mitt yrke är det Mycket lättare för kvinnor att få hög lön och att erhålla befordran. Jag tas för given. Från min horisont ser det ut som att kvinnor idag har det mycket lättare än män att erhålla hög inkomst.

      Liked by 3 people

    • Ali Baba skriver:

      Att tro sig vederlägga statistiskt fastställda obetydliga löneskillnader, mellan män och kvinnor, (om man beaktar yrkesval, tid i yrket och jämför inom samma professioner) genom att anföra sin egna individuella erfarenhet är patetiskt. Det finns naturligtvis också män som tjänar eller upplever sig tjäna långt under genomsnittet.

      Feministisk argumentationsteknik enligt G Schyman; – Man kan räkna på hitan och ditan.
      Eberhard versus Palm i Opinion Live: Sakargument och vetenskap versus känslor och förakt för fakta.

      Liked by 3 people

    • Pelle skriver:

      Grattis! Du lyckas illustrera feministernas absoluta favoritgrepp: Ta den egna anekdotempiriska erfarenheten, upphöj den till allmängiltig norm, börja gråta över att du är ”diskriminerad” när du har misslyckats. Tanken att du är en helt urusel telefonförsäljare och att dina manliga kollegor faktiskt kunde sitt jobb, har den aldrig slagit dig?

      Liked by 2 people

    • Hovs_klipphällar skriver:

      Tina – Anekdotisk evidens.
      Vad det möjligen handlar om är att våra i grunden biologiskt betingade förväntningar disponerar oss att hellre lyssna på en manlig röst när det handlar om ekonomi.
      Hade det gällt något annat, som ex-vis bantningspreparat, hade du kanske blivit framgångsrik.

      Alltså bara ännu ett bevis på att professor Germund Hesslow har rätt, nämligen att män och kvinnor faktiskt ÄR olika mentalt sett!
      (Förresten kan jag rekommendera den norska tv-serien ”Hjernevask”, som finns på YouTube.)

      Förr i tiden, i ett hårdare samhälle präglat av knapphet, så var därför mäns och kvinnors roller mer strikt definierade. Man hade inte råd med lek, enkelt uttryckt.

      I industrialismens överflödssamhälle kan man däremot kosta på sig att leka ”jämställdhet”, och ignorera eller förneka faktiska könsskillnader.

      Visst kan vi ha kvinnlig rösträtt — men intressant nog verkar män och kvinnor ha något olika preferenser. Miljöpartiet attraherar främst kvinnor medan Sverigedemokraterna föredras av manliga väljare.
      Det går inte att förneka dessa skillnader mellan män och kvinnor, vad vi kan göra är att acceptera dem och förhålla oss till dem på ett konstruktivt sätt — vilket jag tror att de flesta klarar alldeles utmärkt. Med undantag för en liten mycket högröstad klick såkallade ”feminister”.

      Liked by 1 person

  5. Erik2 skriver:

    Jag håller med om att det är bra att verkligheten erkänns och att man utgår från den. Den verkligheten där biologiska skillnader finns mellan könen. Men könsförtryck osv? Nej, det ser inte jag att det historiskt här i högan nord varit ett normativt mönster. Mina äldsta släktingar som jag minns var födda i slutet av 1800-talet. Jag minns också det land jag växte upp i som barn. Det var Gustav V’s land, förvaltat av Gustav VI Adolf. Det var ett land med relativ frihet på en nivå som vi idag hamnat långt bort från. Idag trycks vi ihop av kommunistiska ”välfärdssystem” och kommunistiska ideologiska åsiktsförtryck. Det är riktigt tungt.

    Gilla

    • Erik2 skriver:

      Innan pengaekonomin var här i norr familjer en normal social sammanslutning. De kunde vara utökade, t ex i form av alla på en gård. Beteendet har funnits kvar ändå in på 1960-talet i form av våra storföretag och bruk. Innan de stora kommunistiska sociala systemen sjösattes och åt upp allt i sin närhet, och nu snart hela landet. På dessa historiska gårdar var inte kvinnor nedvärderade. De var lika viktiga som vem som helst. Däremot så hade männen av biologiska skäl närmare till att hantera det teritoriella försvaret. Sedan har vi uppfunnit juridiken runt ägande osv och eftersom det tillhörde mannens domäner så kom pengaekonomin först till mannen. Det är inget förtryck i det.

      Liked by 1 person

    • Erik2 skriver:

      Jag kan lova att mina äldre släktingar hade ett mycket roligare socialt liv i byn än vad vi är i närheten av idag. Man besökte och brydde sig om sina grannar. Man hjälpte sina grannar. Man tasslade om ”karlarna” och ”gummorna”, med glimten i ögat. Man visste precis vilka familjer som hade det jobbigt och hjälpte dessa där man kunde. (Inkluderas här våldsamma karlar, som funnits. Dessa var Inte hedervärda, tvärtom.) Man hade dessutom könsskillnaderna till utgångspunkt för ett mycket roligare liv än det liv vi har idag. Idag tittar vi oss mentalt nervöst över axeln hela tiden. Sade jag nu någonting fel? Osv. Det är extremt ofri och jobbig tid. Det är en tid av kommunism. Det är en tid av förtryck. Och det blir FEL när vi tar dagens sätt att se på företeelser som utgångspunkt för resonemang, dvs kvinnans förtryck. Det är ett galet begrepp. Könsförtryck saknar historisk relevans. Det är ett kommunistiskt påfund som syftar till splittra upp oss människor. Så vi blir lättare att styra.

      Liked by 2 people

      • Rutger skriver:

        Håller med dig. Jag har också upplevt denna värld och vill tillägga en sak när det gäller familjejordbruket som byggde på samarbete. Det skitigaste arbetet, att mocka skit för djuren var förbehållet männen

        Liked by 1 person

      • BjörnS skriver:

        Begreppet lvinnofrid har funnits i Sverige sedan medeltiden. Det är ett lysande exempel på att ge kvinnan rättigheter. Kvinnan må ha haft mindre rörelsefrihet än mannen, historiskt sett, men hon har länge haft en definierad uppsättning rättigheter. Som änka har hon haft större rättigheter. Mindre svängrum, visst. Förtryck? Tveksamt, vet ej. Här måste man skilja mellan formell och informell makt. Kvinnor har ofta en informell maktposition där den reella makten kan vara substantiell.

        Gilla

    • Erik2 skriver:

      Jag tycker alltså sammanfattningsvis att skribenten börjar i en felaktig ände med att hänvisa till företeelser som saknar historisk relevans. Sedan landar ändå skribenten i en korrekt slutsats, men analysen blir pga utgångspunkten bara konstruerad och inte verklighetsförankrad. Till sist, tycker någon till mans att den värld som Astrid Lindgren beskriver i sina böcker om Emil i Lönneberga beskriver fötryckta kvinnor? Det är den världen jag minns slutfaserna av från min barndom. Mycket runt medicin osv har frigjort oss från den tiden, men istället har vi skapat ett djupt omänskligt samhälle som mentalt förtrycker oss svårt.

      Liked by 2 people

      • Göran N skriver:

        Erik,
        Det finns mycket tänkvärt i det du skriver om det samhälle som fanns fram till 1960-talet. Att man hade roligare, att man brydde sig mer, att man såg och uppskattade skillnaderna mellan ”karlarna” och ”gummorna” för att använda dina egna ord. Min reflektion är att du beskriver ett (by)samhälle som med dagens vokabulär skulle kunna kallas ett klansamhälle. Sådana samhällen som sägs finnas i ”orterna”. Så det du skriver är ju en bra förklaringsmodell till att våra invandrare föredrar detta samhällskitt (”klister”) framför det TS så träffande beskriver som ”ett samhälle paralyserat av könsfrågor”.
        Sedan lite mera i förbifarten noterar jag ett inlägg där TS läxas upp för det diminuernade, men i gamla tider (typ fram till så sent som 1990-talet) vanliga ordet ”tjejer”. Sånt passar sig inte i dagens debatt! Fy på sig, Sandström!

        Gilla

  6. Gökboet skriver:

    Jag kan inte förstå hur det har gått professorn förbi att också denna galenskap har vuxit fram under det vänsterliberala etablissemanget som styrt västvärlden i 20-30år, och i Sverige under 7-klövern? Det är intressant för professor Sandström verkar förkroppsliga indoktrineringen, han verkar verkligen inte förstå någonting. Han gillar inget av den utveckling han ser, take your pick, genusvansinne, islamisering, våld mot kvinnor eller bidragsekonomin, men ser han då inte att allt hänger ihop, det är en allt hårdare ideologisk gordisk knut som väldigt länge, eftersom de utopiska målen inte går att förena och formulera (islam och transrättigheter kan symbolisera detta) endast kan definiera sig genom vad den är mot, i Sverige så har SD fått symbolisera denna ideologiska motpol som allt definieras mot. I USA är det Trump och så vidare. All politik idag är en gordisk knut som styrs av ett kader av felaktiga vänstertankar som dras åt hårdare och hårdare och det är det dom gör att de värsta vänsteraktivisterna alltid får framskjutande positioner, som Mp, Mattias Gardell, Dan Eliasson osv. Allt i mitten är helt kraftlöst, ser professorn då inte hur Kristersson agerar, det är ett vänstervortex som drar ner alla, Kristersson fäktar i strömmen, och livlinan kommer från vanligt folk som börjar inse detta, och politiskt så ha de endast haft SD att välja på (AFS och MED visade sig vara elitpartier utan stort stöd än så länge).

    Liked by 3 people

    • Göran N skriver:

      Hej Gökboet,
      Kan ju vara så att jag inte förstår din ironi och att du verkligen tycker att professor Sandström har helt rätt. Det jag uppfattar när jag själv befinner mig på professor Sandströms hemsida och läser artiklarna där
      http://anti-pk-bloggen.se/#home
      är att han klarar att hålla den fina linjen mellan att på ett helt korrekt sätt, som du, beskriva nuläget (State of the Nation), men oantastligt korrekt för att inte Censuren (Big Brother) skall beredas anledning att släcka ner sidan.

      Gilla

      • Eye of the tiger skriver:

        Precis, ska vi vinna det här kulturkriget måste vi vara anständiga, spela helt enligt reglerna (inga tjuvnyp!) och se till att absolut inte säga eller göra något som ger våra motståndare anledning att tycka illa om oss.

        Gilla

      • Gökboet skriver:

        Således ingen ironi, att slå in öppna dörrar som professor Sandström gör, samtidigt som man själv fortfarande röstar för mer av samma det är förvirrat i min bok. Det handlar överhuvudtaget inte om att vara anständig.

        Liked by 1 person

    • Eye of the tiger skriver:

      Mitt i prick! Med professors grad borde Sandström ligga minst ett decennium i framkant men stormar nu, som ett barn mitt i filmen och siste man på bollen, in i debatten med inlägg som är så verklighetsfrånvända och senkomna att man tror att de författades av en av hans A-kursstudenter redan för 10-20 år sedan. Man tar sig för pannan!

      Liked by 3 people

  7. Pelle skriver:

    Likt Houellebecqs huvudperson i boken Underkastelse har tanken slagit mig att luta mig tillbaka och låta islamisterna ta sig an de svenska feministerna här på hemmaplan. Ge det några år så kommer även svenska kvinnor att dra på sig slöja, givetvis i tron att de gör det av egen fri vilja. Om ytterligare några år kommer de mest rabiata att låta omskära sina dötttrar – givetvis också det som ett utslag av kämpande feminism. Röst- och arvsrätten halveras för dem och de får inte resa utan förmyndares godkännande. Som svensk man har jag inte mycket att förlora då jag behåller de flesta av mina rättigheter. Vem vet, kanske visar ändå Iran vägen för hur Sverige ska utvecklas? Säga vad man vill, men de blå- och grönhåriga diagnosfeministerna hålls i alla fall på mattan där – även om de en gång i tiden faktiskt allierade sig med mullorna i revolutionen.

    Liked by 1 person

    • Gökboet skriver:

      Jag lekte med tanken, tänk om SD och alla dissidenter plötsligen skulle omfamna islam och konvertera så att kvinnorna kan få gå tillbaks till huvudduk, föda barn och sköta hemmet och i övrigt hålla käften. Det hade varit en lustig dans, vem skulle vänstern hata då? En muslimsk SDare, vad är det för en fisk?

      Gilla

  8. Lars-Olof Svensson skriver:

    Torsten Sandström faller i fällan och tror han måste visa att jorden är rund. Titta istället på Nationella Sekretariatet för Genusforskning. Det är inte ett sekretariat och sysslar inte heller med forskning utan bildligt talat med navelskådning. För att inte gemene man ska se det nakna har genusteoretikerna uppfunnit ett alldeles eget lingo. Ett exempel kan vi ta från Victoria Kawesas vetenskapliga gärning. Hon stod i podiet på en föreläsning vid Linköpings Universitet och drog en postkolonial pp. Såvitt jag förstår handlade den om rasism men man kan lika gärna byta ut buzzworden mot feministiska sådana, det innehållslösa och obegripliga blir lika innehållslöst och obegripligt. Så här stod det i en slide: ”Genom de våldsamma diskurser och praktiker som är en outplånlig del av det historiska tillstånd som benämns modernitet/kolonialitet har mänsklighetens värld färgats vit (Walter D. Mignolo, 2011”). Plocka ner den satsen i sina beståndsdelar och försök förstå vad som sägs.
    Kawesa var när hon drog denna pp lektor och doktorand vid Södertörns Högskola. Samma citat hade en annan forskare (jag skämtar inte), Therese Svensson gjort i ett papper. Att Kawesa bl a pga likheten genom citatet med Svenssons papper dömdes för brott mot upphovsrättslagen är i sammanhanget en distraktion och bisats och kan lämnas därhän. Grejen är istället att Svenssons papper genom domen får en kvalitetsstämpel som upphovsrätten skänker (men då vet man inte att det krävs inte mycket för att få upphovsrätt). Följaktligen var medias rapportering om Kawesas pp helt inriktad på plagieringen, inte på innehållet i sig: vad hon sade, eller vad hon trodde sig säga. Det är ett töcken.
    Eller ta som exempel denna video med ingen mindre än professor Irena Molina, där hon tar sig före att undervisa vad ett av den postkoloniala teorins mest centrala buzzword betyder, intersektionalism (säg det i en ansökan om bidrag till Forum Syd och det är 50 procents chans att det ramlar in 500 000 kr på Ditt bankkonto),https://www.genus.se/media/vad-ar-intersektionalitet/
    Någon som som förstår?
    Så vad är grejen med tex Nationella Sekretariatet för Genusforskning (som förresten har 15 kvinnor och två män anställda)? Pengar, titlar och status förstås. På verkstadsgolvet omsätts produktionen av innehållslösa och av inga efterfrågade papper i nya arbetstillfällen som tex genuspedagoger, hbtq-certifierare och snart antagligen mens-certifierare. De är vår tids nya Leisure Class, eller Money for nothing.

    Liked by 4 people

    • Ali Baba skriver:

      Den svenska genusvetenskapliga Lysenkoismen är ett vuxendagis för värdegrundsprofeter och diskursjonglörer. Precis som det svenska provinsiella pedagogiska forskaretablissemanget är samhällsnyttan och relevansen omvänd i förhållande till dess storlek.

      Gilla

    • BjörnS skriver:

      Det är just detta jag har svårt för. Jag har doktorerat i nationalekonomi, forskatvett parvår och undervisatvoch gästforskat på ett amerikanskt prestigeuniversitet innan jag bytte karriär. Jag förstår inte vad dessa genuspersonet talar om. Och jag tror att jag ändå har viss intellektuell spänst. Det leder mig till två alternativ. Antingen finns det inget att förstå eller så måste pedagogiken förbättrad markant. Jag är böjd att tro att genusterminologin är en retorisk Potemkinkuliss. Det finns väldigt lite därbakom.

      Gilla

      • Lars-Olof Svensson skriver:

        Det är inte meningen att det ska kunna förstås, lika lite som Ron Hubbard (scientologins fader) tänkte att någon skulle förstå hans alster om tomaternas själsliv.

        Liked by 1 person

  9. GB skriver:

    I går kväll stålsatte jag mig och tittade på Skavlan i TV1. Inte riktigt det vanliga PK-flamset.
    Anne Coulter var en frisk fläkt och det var nära att Skavlan blåste omkull.
    På slutet hade hon ett inlindat budskap, men om jag förstod henne rätt så var hon inte överförtjust i den kvinnliga rösträtten. (Coulter var den sista gästen i programmet och hon togs emot på samma sätt som Åkesson. Självklart ingen kram och ej heller någon handskakning.)

    Liked by 3 people

  10. Rolf H Carlsson skriver:

    Radikalfeministerna och kreationisterna kan ta varandra i hand. Ingen av dem tror ju på evolutionen, men skillnaden är givetvis att feministerna tror att alla egenskaper är sociala konstruktioner och kreationisterna att gud skapade världen som den ser ut idag. Evolutionen ”belönar” det som främjar livskraft och konkurrensförmåga i kampen om tillvaron. Rollfördelningen mellan män och kvinnor manifesterades därmed av evolutionen. En annan sak är att i vår moderna och bekväma värld är de yttre kraven för överlevnad inte lika framträdande så en annan rollfördelning blir därmed möjlig. Att förändra den sociala strukturen och värderingarna är dock en långsam process och frågan kvarstår: hur mycket av de biologiska skillnader som uppstod finns kvar? För att ändra på den saken krävs mutationer, men de styrs förmodligen som av en slumpgenerator! Good luck and good night!

    Gilla

  11. Lennart Bengtsson skriver:

    Det förefaller vara en tendens i Sverige att bli besatt av sekundärfrågor och samtidigt bortse från vad som verkligt är allvarligt och viktigt. Dagens genusbesatthet är helt visst en sådan sekundärfråga. Besattheten med klimatfrågan är en liknande företeelse.

    Liked by 1 person

  12. olle holmqvist skriver:

    Att Klåddna dömdes är en skandal och berättelse om hut rättväsendet fladdrar i opinionsvindne, Om han är en otrevlig typ hör inte hit. Ett enda 7-åtigt vittnesmål duger – aldrig, även om det åter-berättars så att det blir fler ”vittnen”. Mkt möjlgt att han är skyldig . men – det kan aldrig visas bortom.. osv
    Man behöver inte vara teaterknutte för att drabbas.

    Gilla

  13. BjörnS skriver:

    Det finns mycket att säga om detta. Men, vi är individer. Personligen vill jag inte ha en partner som jag behöver styra och ställa över. Andra män och kvinnor resonerar annorlunda. Någon stor konspirationsteori finns inte.

    En observation. Det tycks mig som om kvinnor, när de ”fångat” en man, ofta arbetar hårt på att omforma honom till något han inte var från början. Detta tycks vara mindre vanligt hos män. Då räknar jag inte de notoriska kvinnomisshandlarna som med våld förtrycker sin partner. Inte heller räknar jag in de kvinnor som förtrycket sina män. Det jag talar om är mer subtilt, som att förvandla en man som brukar gå i flanellskjorta och tubsockor till någon som går i märkeskläder.

    Liked by 1 person

  14. Jagoda skriver:

    Den svenska besattheten av könsfrågor är egentligen ej en genuint svensk besatthet utan endast en besatthet som inskränker sig till en försvinnande liten del av det svenska etablissemanget-de delar som återfinns i de ca 1 till 10% av den svenska befolkningen som styr landet med skräck och fasa och med en järnhand.Denna lilla klick är kopplad till bl a Eurokommissionen och ECB.”Feminismen” som är dess redskap för att infiltrera och krossa allt motstånd är i Sverige transformerad till en människofientlig och förtryckande Agenda i form av Statsfeminismen.En inhuman förnuftsvidrig inkvisition under vars välde 37 000 foster och barn kallblodigt mördas i Sverige varje år och som frambesvärjer en våg av våldtäkter som sveper över det svårt sargade och härjade landet -det land som förr var Sverige.Beria och även massmördaren Trotsky skulle ha älskat det svenska monstret kallat Statsfeminismen.

    Gilla

    • BjörnS skriver:

      ECB har jag viss insyn i och vad eurokommissionen är vet jag inte. Jag misstänker du talar om Europaparlamentet och EU Kommissionen. Blanda inte ihop detta med valutaunionen. Det är olika saker. Parlamentet ovh kommissionen är politiska medan ECB är opolitiskt. Det är snarare förvånande hur ECB undvikit politiseringen. Tacka tyskarna för detta.

      Gilla

  15. Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

    Lite tröttsamt att ständigt behöva påpeka det, men faktum är att även om kvinnor först fick rösträtt 1921 (beslutad 1919) så fick männen inte rösträtt förrän 1924.

    Gilla

  16. schwedischkochen skriver:

    Den första kvinnliga svenskfödda (och katolska) parlamentarikern var Ellen Ammann, född Sundström. Hon valdes in i det bayerska parlamentet 1919 och bekämpade A H med stor kraft. I Sverige hade hon som icke-svenskkyrklig inte kunnat bli invald i riksdagen förrän på 50-talet. Hon dog f ö på sin post 1932 (slaganfall efter att hon hållit ett anförande om hjälp till barnrika familjer).
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellen_Ammann

    Liked by 1 person

  17. torssan skriver:

    Till mina läsare vill jag säga att jag inte påstår att min artikel innehåller stora nyheter. Det mesta är redan känt. Men den eskalerande fokuseringen på könsfrågor i medierna är något ganska nytt, se exv den artikel i dagens DN som jag nämner på min blogg. Och problematiseringen tränger ut viktiga samhällsreformer som krävs. Dom som skriver att könsfokus är en vänsteragenda har enligt min mening bara delvis rätt. Men om extremliberalerna inräknas stämmer det kanske.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.