Christer Hanefalk: Talanalys politikertal Almedalen Jonas Sjöstedt

Datum:               2 juli 2018

Sammanvägd bedömning/”retoriskt betyg” (10-skala):

A – Ambition (= budskap (röd tråd)                       8                        Den röda (!) tråden OK – möjligen väl många teman.

K – Kunskap      (bevismedlen)                                 5                        Sjöstedt kan bättre – vilket visas i debatt. Men inte igår.

T – Teknik (d v s retorisk teknik)                       6                        Behärskar tekniken – men igår mest ideologi.

A- Artistisk förmåga (språket)                           5                        Sjöstedt ’glänste’ inte – som han kan när han vill.

Sammanvägt betyg:                                             6,0                     Mer ideologi än uppvisning av teknik/artisteri.

Övergripande kommentar: Låt det sägas direkt: Jonas Sjöstedt har förmågan att ’inta’ en scen. Men, igår fick det briljanta – som han i högsta grad är kapabel till – vika för ideologin. Liksom logos (det rationella) fick vika för ethos (karaktär) och pathos (känslor/upplevelse).

Jonas Sjöstedt valde, ”som vanligt” kan man väl nästan skriva nu – det var ju sjunde Almedals-talet – att hålla en seriös och resonerande ton. Han utstrålar ett lugn på scenen, och det märks att han känner för det han talar om. Sjöstedt lyckas alltid med att framstå som närmast lågmäld – samtidigt som han är väldigt kategorisk. Det är väldigt mycket svart eller vitt, ont eller gott, högt eller lågt. Antitesen är, skulle man kunna säga, Sjöstedts bästa vapen. Antitesen, alltså bruk av det man inom retoriken kallar motsatsord, är också ett klassiskt sätt inom retoriken att skapa intresse och fascination, och det är som du säkert förstår ingen tillfällighet att Neil Armstrongs första ord på månen ”One small step for man – one giant leap for mankind” innehåller hela tre motsatser: small-giant, step-leap och man-mankind. När målet är att fascinera och beröra – ja, då är motsatserna väldigt lämpliga att ta till. Och allt detta vet självklart Jonas Sjöstedt. Liksom att de som skapade Armstrongs första replik på månens yta insåg att ’fascinera och beröra’ var eftersträvansvärt när ’hela världen’ utgjorde publiken.

Jag är också imponerad av det taltempo som Sjöstedt har. Det är så nära perfekt man kan komma, och den goda artikulationen gör att alla hör vad han säger. Framtoningen är mild och mjuk, men orden är stenhårda (… se där – en antites till …!). Han använde drygt 3340 ord och talade i 33 minuter och 25 sekunder vilket ger precis 100 ord per talminut. Pauseringarna var – som vanligt – bra och välvalda. Kontakten med åhörarna var – också som vanligt – väldigt bra.

Idén att använda Emil i Lönneberga kommer säkert en del att kritisera – särskilt som Sjöstedt återkom till samma citat gång på gång – men personligen tyckte jag att valet av Emil som genomgående tema var bra. Dels är Emil i Lönneberga känd och älskad av de flesta i vårt land och dels var Astrid Lindgren folklig och enkel och om möjligt än mer älskad. Upprepningen fungerade – i mitt tycke – väldigt bra. Och att börja och sluta med samma citat är en klassisk retorisk teknik som kallas inclusio. Och att upprepning fungerar bra vet vi ju ända sedan Martin Luther King Jr’s I have a dream

Talskrivandet tror jag att Jonas Sjöstedt själv ligger bakom. Och jag tror att det skrivet relativt nära inpå Almedals-veckan. Normalt är Jonas Sjöstedt betydligt mer formuleringsskicklig än han var den 2 juli i Almedalen. Med längre förberedelsetid hade talet definitivt legat på en högre ’artistisk’ nivå. Men, ’artisteri’ är ju inget Sjöstedt behöver när han talar i ett för partiet uppåtgående läge och när majoriteten av publiken är hans egna sympatisörer.

Sjöstedt – känslofyllt tal riktat till de egna väljarna

(A) – Ambition – målet med talet – den röda tråden

Sjöstedts tal hade en klar ”röd” tråd. Såväl innehållsmässigt som politiskt. Han växlande mellan följande ämnen:

  • invandring – 5,0 procent av taltiden
  • ’vänstervågen’ bland väljarna – 4,7 procent
  • jobb, ekonomi och skatter – 15,4 procent
  • bilden av Sverige – 4,2 procent
  • klimatet och miljön – 29,8 procent
  • demokratin – 5,5 procent
  • vänsterns (faktiska!) inverkan på politiken – 7,9 procent
  • barn & ungdom, familjerna och familjernas ekonomiska förutsättningar – 17,1 procent
  • jämlikheten (i form av en definition av vad jämlikhet är) – 2,5 procent
  • Jag tolkar valet av teman så att Sjöstedt dels ville stärka sina redan övertygade väljare men också att han gärna ser att miljöpartiväljare röstar rött – eftersom Sjöstedt gärna framför att ’rött är det nya gröna’ eller att vänsterpartiet är ’Sveriges bästa miljöparti’. Klimatet fick kanske just därför mest tid i talet.

(K) – Kunskap – bevismedlen – ämneskunskapen

Här valde Sjöstedt att avstå från traditionell retorisk bevisföring. Talet var mer resonerande och reflekterande. Hårda fakta lyste med sin frånvaro. Bevismedlen som dominerade var exempel, citat och talarens egna reflektioner.

Själv uppfattar jag Jonas Sjöstedt som en synnerligen påläst politiker. Väljer han att avstå från att visa detta, så är det därför med största sannolikhet medvetet.

(T) – Teknik – (exempelvis disposition, definitioner, argumentslag, statusläran, mm)  Jonas Sjöstedt är, normalt, en av de bästa retorikerna i Riksdagen. Teknisk kunskap i kombination med ämneskunskap är det som gör honom till den duktiga debattör han är. I gårdagens tal visade han prov på sin tekniska förmåga – bland annat när han med definitioner förklarade hur olika saker i vårt samhälle förhåller sig. Eller när han på olika sätt skapade det vi inom retoriken kallar alter – nivåförskjutningar (…ett exempel för att förklara alter – ’…de funderar på bortförklaringar – vi funderar på lösningar…’  är ett exempel på alter…).  

(A) – Artistiskt – (intresseväckare, språkliga hjälpmedel)

Här fanns den svagaste delen i Sjöstedts tal på måndagskvällen. Kanske ett medvetet val. Gissningsvis räckte inte tiden till. Det blev bara tid för en samling lättfunna antiteser (motsatser) och ett stort antal exempel. Sjöstedt kan så väldigt mycket mer, samtidigt som ’artisteri’ kanske ändå inte var målet just denna kväll i Visby.

Formuleringar man minns

 

Hos Sjöstedt brukar det finnas mycket att hämta för retoriknördar. Icke så denna gång, men utöver det ovan redan nämnda så lyfter jag fram denna formulering som Sjöstedt använde när han skulle skildra osäkerheten hos Åkesson, Kristersson och Bush-Thor: Jag känner igen det där nollställda ansiktet. Det är samma uttryck som vi hade i skolan när det var läxförhör och vi inte hade läst på. När vi inte hade något att säga. Jag gillar att den här formuleringen är samtidigt både ironisk och självironisk. Dessutom känner vi nog alla igen oss i känslan som förmedlas (…för vi har väl alla någon gång hoppats att slippa få frågan…). 

Anfall & försvar (…som inom retoriken tillhör något som kallas Statusläran…)

För vänstern är attacker naturliga. Man gillar att polarisera och gårdagens tal var ’normalt’ i det hänseendet. Vänster-höger-kontrasten poängterades hela vägen genom talet. Vad gäller direkta attacker räknade jag till 15, men de indirekta var ännu fler. Men attacker är samtidigt en naturlig följd av bruket av ’antiteser’. Sett till den publik som Sjöstedt hade framför sig var taktiken nog riktig – jag tror att man gillade det man fick höra.

Nytt för i år – en ’mätning’ av hur stor del av talet som bestod i KONKRETA FÖRSLAG

Andelen konkreta förslag i Sjöstedts tal bedömer undertecknad till 190 ord vilket motsvarar ungefär 5,7 procent av den totala taltiden. Igår uppskattade undertecknad Kristerssons konkretiseringsgrad till 7,0 procent. Man kan väl lugnt säga att båda procenttalen finns i samma ’härad’.

 

17 thoughts on “Christer Hanefalk: Talanalys politikertal Almedalen Jonas Sjöstedt

  1. W skriver:

    Förslaget om att i praktiken ge SD utskottsplatser i riksdagen var ett rimligt bud till SD. I gengäld vill M ha stöd från SD i talmansrundan, vilket jag tror SD bedömer som en rimlig byteshandel. Draget är smart. Genom att i någon mån bjuda in SD i värmen och på så vis få inflytande, blir det också svårare för Åkesson att utan ansträngning plocka politiska poäng.

    Men Annie Lööf agerade som den barnunge hon är och körde till och med över sin egen gruppledare i riksdagen. Att få kritik från Socialdemokrater och bokstavsvänster blev för mycket för Lööf som i sin tur antagligen förbereder att vara regeringsunderlag åt just Socialdemokraterna. Ett färskt exempel är hur Centerpartiet hjälpte Socialdemokraterna lotsa igenom den mycket hårt kritiserade afghanamnestin, något som på allvar skapade djupa sprickor i Alliansen.

    https://nyheteridag.se/kristerssons-tal-visar-att-annie-loof-styr-alliansen/

    Liked by 2 people

  2. Fredrik Östman skriver:

    Väldigt svårläst artikel. Det hoppas och avbryts och delas in med punkter och fetskrift. Kanske skulle författaren överväga att utbilda sig i välskrivningens konst?

    Jag roade mig med att föreställa mig en bokanmälan som baserar sig på basal statistik: ”Makarna Analofils senaste deckare har ett LIX på 37,7, vilket undertecknat tycker är väl högt. Boken har 19 kapitel, 4 fler än den senaste och 6 mer än PV Janssons senaste.” Eller en konsertrecension: ”Märta Eriksson slog i genomsnitt 36 ms på tangenterna och ljudnivån i salongen var 77 dB, ett nytt rekord för Märta.”

    Liked by 2 people

    • Christer Hanefalk skriver:

      Fredrik! Jag förstår din synpunkt på texten. Det blev fel när den lades upp på DGS. Nu har man rättat till det hela vilket borde underlätta läsningen. Din bokanmälan gillar jag – mitt-i-prick! Men retorisk analys är just vad ordet analys betyder – ‘analysis’ är grekiska och betyder ‘sönderdela’.

      Liked by 2 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Chicagosymfonikerna under George Solti slog an på 446 Hz, en aning högt, kanske. Av de 59872 noterna var en tredjedel fjärdedelar, medan nästan fyra sjundedelar var åttondelar. Andantet klockades till 56 bpm medan fortet landade på 67. — Har vi här fått reda på något av intresse om musiken? Vilket stycke spelades ens?

        Liked by 1 person

      • SpirioA skriver:


        Du är uppiggande vass…

        Här ett litet exempel på hur riggat det mesta är inför valet
        I TV4:s valkompass finns inte en enda fråga med som handlar om asyl, migrationspolitiken.
        Alla knep används för att villa bort det sovande folket.

        Liked by 5 people

    • Anders L. skriver:

      I St Petersburg hade Sverige 36% bollinnehav, 3 skott på mål, 6 utanför, 3 hörnor, 13 frisparkar, 1 offside medan Schweitz hade 64% bollinnehav, 4 skott på mål, 5 utanför men välmenande, 11 frisparkar, 11 hörnor men ingen offside. Av de 2 som samtidigt sköts i Malmö överlevde endast en.

      Liked by 3 people

  3. Hans Högqvist skriver:

    Hej Christer. Det är bra om du inleder varje analys med att påminna om att det är retoriken du bedömer, inte det politiska innehållet. Du undviker förvirring på det sättet.
    MVH

    Gilla

    • Christer Hanefalk skriver:

      Hej Hans!
      Du har säkert rätt. Förmodligen utgår läsare av mina texter från att jag ingår i ‘åsikts-maskineriet’ – vilket jag inte gör. Jag har ett hyggligt stort förråd av ‘nördkunskaper’ och jag tillhör dem som tycker att det är intressant att veta skillnaden mellan ‘proslepsis’ och ‘paralipsis’. Vilket är något man vet om man som jag har skrivit ett svenskt retoriklexikon. Det är också intressant – tycker jag – att veta vilken typ av retoriska figurer som olika talare gärna använder sig av. Mona Sahlin – exempelvis – tyckte om ‘polyptoton’ *). Hon visste säkert inte att språkfiguren hette så och det visste nog inte heller hennes talskrivare. Men för mig inger det respekt att antikens greker hade namn på i princip alla de språkfigurer som vi med förkärlek använder också idag.
      *) Exempel på polyptoton är följande: ‘Bara för att man är emot arbetslösheten, så behöver man ju inte vara emot de arbetslösa.’ Polyptoton är bruket av ledet ‘arbetslös’ och bara ändra avslutningen av ordet. Ett i mitt tycke elegant sätt att skapa en bra så kallad ‘motsats’.

      Liked by 1 person

    • Jan Andersson skriver:

      Han gör en analys över deras chanser att få jobb på Dramaten efter valet. Det har inte ett smack med deras förmåga att styra landet Sverige.

      Gilla

  4. Underdog skriver:

    För egen del anser jag att Emil-metaforen är mycket förvirrande. Det samhälle som Emil lever i liknar SDs ideal betydligt mer än Vs. Men det är väl som vanligt inte meningen att man skall tänka på vad orden faktiskt betyder utan bara känna den goda känslan av att höra Astrid läsa sina nostalgiska berättelser om en värld som flytt.

    Liked by 2 people

    • Christer Hanefalk skriver:

      Hej!
      Det du beskriver är väl en del av retorikens dilemma. Att fånga alla i en publik är i praktiken omöjligt – särskilt som man vet att människor bestämmer sig väldigt snabbt för om de gillar/är neutrala/ogillar talaren. Man brukar säga att mellan 7 och 10 procent bestämmer sig snabbt för att ‘ogilla’ och ungefär lika många bestämmer sig för motsatsen. De 80 procenten däremellan brukar ge talaren en chans, men man har inte många minuter på sig för att hamna i ‘rätt’ fålla. Jag tror att Emil-metaforen fungerade väl på just Sjöstedts publik. Förmodligen inte lika bra – generellt sett – för borgerliga väljare. Det jag gillade med ‘Emil’ var att Jonas Sjöstedt var konsekvent i användningen av honom. Och Emil-citatet i sig var – utifrån Jonas Sjöstedts perspektiv – också välvalt.
      Och du har naturligtvis helt rätt vad gäller önskan att suggerera fram nostalgiska känslor!

      Liked by 2 people

  5. MartinA skriver:

    Intressantare än att analysera de här talen kanske vore att utvärdera förra årets tal? Hur mycket konkretiserades? Hur röstade de i riksdagen? Hur många gånger har de återkommit till sina utspel då under året?
    Generellt blir det ingenting. Tomma utspel för att lura fårket.

    Liked by 3 people

  6. Björn skriver:

    Läste att en av Jonas V-kumpaner, tyckte sig se oroande många med ”nazistisk” utseende, där i Visby! Då kan jag meddela att jag dagligen ser horder av främmande människor med ”islamistisk terrorist”-utseende, här där jag bor!!! Och inte bara här, utan på varenda ort i Sverige jag besökt de senaste åren….

    Liked by 2 people

  7. Christer Hanefalk skriver:

    Bra idé anser jag! Det skulle vara spännande om någon ville ta på sig den uppgiften. Då kan man ju direkt mäta hur mycket som var konkret ‘på riktigt’ och hur mycket som var ‘varmluft’.
    Det är inget jag kommer att ägna tid åt – jag har gjort två analyser nu och har sex kvar. Vilka blir de sista jag gör överhuvudtaget. Men jag tycker definitivt att din idé är värd att prövas av DGS och det finns säkert någon väldigt kvalificerad som kan göra jobbet.

    Gilla

  8. Helen skriver:

    Vad svårt det är för SVT och lögnmedia att rapportera det som alla spelare och besökare vittnar om.
    Dvs att spelen är en stor succé och att besökare och spelare har blivit otroligt väl omhändertagna av vänliga och hjälpsamma ryssar och att de flesta besökare till och med har ändrat inställning till Ryssland efter besöket.

    Detta får under inga omständigheter nämnas i lögn- och propagandamedia lika mycket som de undviker att rapportera om att inga av alla påståenden om rysk inblandning i amerikanska valet har kunnat bekräftas med bevis.

    Myten om att Ryssarna är djävulen själv måste ju upprätthållas till varje pris i globalistkontrollerad lögn- och propagandamedia
    https://samnytt.se/lofven-hanas-efter-vm-resa-nu-har-vi-markerat/

    Liked by 2 people

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Vad har det med bloggposten att göra?

      Att ryssarna är djävulen själv? Trams. Bättre att komma ihåg att ryssar sätter Rodina först. Sådant som Geneve-konvention och liknande är endast vapen i informationskrigföring.

      Att Löfven et al hånas? Bör de inte hånas för sitt kappvändande? Säger man att man bojkottar något så gör då det – hade man verkligen menat allvar hade man bett landslaget att stanna hemma – men det blir ju så jobbigt då. Det är rätt många länder som går bort, som man säger, om de måste leva upp till den humanitära stormaktens krav på ideologisk renhet.

      Men som sagt, vad har detta med en bloggpost om Sjöstedts retoriska förehavanden i Almedalen att göra?

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.