En sak som varken jag eller någon annan vet något om men som ändå debatteras friskt

Patrik Engellau

Enligt The New York Times sa miljardären Elon Musk, mannen bakom företag som Tesla, för några år sedan till Mark Zuckerberg, mannen bakom Facebook, att han, Musk alltså, var rädd för artificiell intelligens. Han sa att artificiell intelligens ”möjligen var farligare än kärnvapen”.

Zuckerberg gillade inte att höra det eftersom Facebook försöker utveckla artificiell intelligens. Så Zuckerberg bjöd Musk på middag tillsammans med några av Facebooks främsta AI-tekniker för att tala Musk till rätta. Det gick inte. Musk hade inga tekniska argument. Han sa bara att om vi bygger maskiner som är smartare än människor så kanske de vänder sig emot oss.

Bara för att belägga budskapet i rubriken ovan så kan jag citera Bart Selman, datavetenskapsprofessor vid Cornell University, ur samma artikel: ”Det slags system som vi skapar är mycket kraftfulla. Vi kan inte förutse verkningarna.”

Ingen vet alltså vad som kommer att hända om människan lyckas utveckla AI-maskiner som är mer intelligenta än människan själv. Här gäller verkligen postmodernismens credo om att det saknas en sanning. Alla kan ha sin egen uppfattning och alla uppfattningar är lika mycket värda.

Det är lätt att förstå Musks oro. Amerikas vita erövrare var mer intelligenta än indianerna i bemärkelsen bättre organiserade och försedda med mer verkningsfulla vapen och mer avancerad teknologi. Och se hur det gick. Man kan tänka sig att supersmarta robotar, sedan de tänkt ut något sätt att föröka sig, det vill säga bygga kopior av sig själva, skulle bilda front mot människorna och sedan förslava oss om de vill ha slavar eller döda oss om de tycker att vi är i vägen. Det scenariet skulle man kunna använda i hur många västernfilmer av science fictionkaraktär som helst (dock att perspektivet nog fick vara indianernas, alltså människornas, snarare än de vitas, alltså robotarnas, om folk skulle vilja se filmerna och betala biljetterna).

Men det är en grej som jag tycker är konstig med den här debatten som naturligtvis uppträder även i Sverige. Den grejen hänger ihop med vår tids självförståelse och kan kanske vara värd viss eftertanke. Det är, som jag ser det, vår tids övervärdering av det cerebrala, alltså hjärnan, kunskapen och intelligensen. Jag förnekar inte att det är bra med kunskap och intelligens, men intelligens är inte den allena saliggörande ingrediens som behövs för att det ska bli någon sorts önskat resultat. Till exempel behöver man inte umgås med herr Google särskilt länge för att upptäcka att bevisat högintelligenta människor – sådana som är med i Mensa – inte alls är de mest framgångsrika i yrkeslivet. En laboratorieassistent kan mycket väl vara intelligentare än sin chef professorn.

Liksom särskilt intelligenta människor inte behöver bli särskilt framstående så behöver framstående människor inte alltid vara särskilt intelligenta. Det är så mycket annat som behövs för att nå önskvärda resultat, till exempel trägenhet, målmedvetenhet och nyfikenhet. Social förmåga och rentav inställsamhet kan också hjälpa till. I vissa sammanhang kan brist på emotionell intelligens vara avgörande. Generalen kan inte ligga sömnlös för att soldaterna dör.

Så varför skulle vi vara rädda för robotar bara för att de är intelligenta? Det är ju så mycket mer än intelligens som krävs för att en varelse ska lyckas i sitt uppsåt. Om man emellertid lyckades programmera in ett uppsåt i robotarna – till exempel att de tror på en särskild gud som de anser ska frälsa hela världen och att robotarna själva är denne guds missionärer – då skulle även jag bli orolig. Men då har vi lämnat verkligheten och flyttat tillbaka till Frankensteins värld.

Så det är bara att forska på. Elon Musk kan sluta oroa sig. Utveckling är bra även om forskningen också gett oss sådant som kärnvapen som kan missbrukas av galningar. Det är människor, inte robotar, vi har anledning att bekymra oss över.

69 thoughts on “En sak som varken jag eller någon annan vet något om men som ändå debatteras friskt

  1. Kuckeliku skriver:

    Det är människors brist på klok rationalitet som är det stora problemet. Vi projicerar våra egna problem på robotarna. Människor är fortfarande ganska vettlösa kreatur. Inte främst pga våra känsloliv, utan på grund av våra sunkiga deskriptiva och preskriptiva teorier, inklusive de som kallas politiska ideologier.

    Här en kort text om politisk rationalitet: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1708339385917887&id=358506554234517

    Gilla

    • 5ven55on skriver:

      Ja, ideologier är synnerligen fördummande. Lita aldrig på någon som låter sig guidas av en ideologi. Men även sådana som inte lutar sig på ideologier tänker ofta slarvigt och om du undersöker det så kommer du upptäcka att en starkt bidragande orsak är deras känsloliv.

      Känslor och drivkrafter sätter begränsande ramar för tänkandet eftersom känslor/motivation syftar till att uppnå vissa specifika evolutionära mål. Tänkandet är, ur ett evolutionärt perspektiv, känslornas tjänare.

      Liked by 1 person

      • olle reimers skriver:

        Ideologier är en ursäkt för att slippa tänka själv och ta ansvar för sina egna beslut. Bygger man AI kan man lätt transformera det till en slags kraft som man kan skylla alla sina tillkortakommanden på.

        Livet tycks för en stor del av mänskligheten vara så ångestfyllt att man så fort som möjligt ger bort bestämmanderätten till någon despot (eller AI). Samma ångestfyllda tankar förutsätter tydligen dessutom att man tar så många som möjligt med sig i eländet.

        Kampen mellan gott och ont kommer inte att gå över men idén om vad som är vad skiftar med tiden.

        Gilla

  2. Bo Svensson skriver:

    En möjlig orsak till att det måste gå illa, är att illasinnade människor får obegränsad intelligens till sin hjälp med att förverkliga sina avsikter. – Om vi istället programmerar in uppgiften att rädda planeten från fortsatt degradering, kommer vi inte heller att bli nöjda med den rätt osökta lösningen.

    Gilla

  3. Hwessinx skriver:

    För intresserade vill jag rekommendera ”Sagan om den stora datamaskinen” av Olof Johannesson dvs Hanes Alfvén. Läsvärd liten bok från 70 eller 80-talet.

    Gilla

  4. Slagfält skriver:

    Intelligens i sig utgör ett analytiskt redskap. Och som redskap har det både potential och brister. Vår hjärna har tillkommit genom evolutionära krafters spel. Och fungerar i hög grad som en biologisk tolkingsmaskin, för en specifikt mänsklig tillvaro. Tankar bortom det automatiskt lättförståeliga brukar vi försöka fånga i matematiska formler. I bästa fall som Albert Einstein lyckades med i den allmänna relativitetsteorin.

    Vid konstruktion av operativsystem krävs mycket kollektiv intelligens och matematik. Inte minst för att göra den säker. Men ändå hittas ständigt brister.

    Om operativsystemet uppträdde som en plastpåse,skulle alla säkerhetshål i hittas direkt – genom att hälla vatten i påsen. Ty vatten behagar, trots sin brist på intelligens, hitta samtliga hål i en påse.

    Men tankeförmågan är inte lika säker som vatten.
    Så bristerna består. Och blir rentav flera desto fler funktioner som hängs på.

    Att ”avlusa” operativsystem är en mycket trög process. I hög grad en kamp mot det okända.

    Bredvid detta skall kraven på snabbhet ställas. Köp och sälj-algoritmer kräver redan i dag en datamässig närhet till en aktiemarknad. Miljondelar av sekunder avgör vilken algoritm som först når fram till sälj- och köpbeslut. För att ligga steget före måste dataförbindelserna därför vara extremt kort.

    Para ihop operativsystemens brister med kraven på algoritmers snabbhet. Och förflytta oss ut på ett modernt slagfält, med ”intelligenta vapen och vapensystem”. Då anar man lätt vissa faror. Vän och fiende verkar lätt. Nästan digitalt. Men snabba strategiska beslut är det definitivt inte.

    Snabbhet i beslut och tillgång till beslutsunderlag, inmatade i program vilande på ett operativsystem, kommer alltid att uppvisa brister.

    Vad vi lägger i händerna på det mer automatiserade kommer alltid att kunna gå snett. Även om den ”artificiella intelligensen” inte skulle få ett eget liv.

    Absolut säkerhet består enbart av en illusion. Vägen mot ren AI är i sig ytterst knagglig. Och väl så farofylld.

    Liked by 4 people

  5. Björn G skriver:

    ”Det är människor, inte robotar, vi har anledning att bekymra oss över.”

    Frågan är om inte 7-klöverns politiker är robotar, i mänsklig skepnad.

    Människor styrs ofta av egennyttan, yrkespolitiker i synnerhet.
    Den egennyttan visar sig tydligt i politikernas prioriteringar. Miljardbelopp går till FN, UNESCO, SIDA med flera PK-organisationer, huvudsyftet med givandet är förstås att skapa välbetalda tjänster för politikerna.
    Självklart kan tillfälligtvis någon annan bli hjälpt av pengaregnet, men det är i verkligheten sekundärt.

    Med detta synsätt förstår vi varför åldringsvården, sjukvården och skolan går på ‘knäna’, pengar till dessa områden ger inga speciellt välbetalda politikerjobb.

    PK-ismen är en verkningsfull metod där egennyttan (maskerad till godhet) i stort sett utgör den allena drivkraften.

    Liked by 4 people

  6. Lennart Bengtsson skriver:

    Der är sant att datorprogrammen blir allt mer sofistikerade och det är inte längre möjligt att slå ett avancerat schackprogram. Datorprogram sköter allt mer komplexa funktioner som att förutsäga det globala vädret eller att kolla att elsystem och telekommunikationer fungerar. Att de av sig själva kommer att ställa till med destruktiv verksamhet är föga troligt men däremot kan vi drabbas av felaktiga program eller av illvilliga hackers som programmerar om de fina programmen. Ännu värre blir det när programmen blir så obegripliga att ingen längre vet vad som händer i programmet. Man har då tagit steget över komplexitetströskeln så att säga in i det skenbart okända.
    AI har som ”klimatändringen” blivit något hemskt och farligt ungefär som tidigare radioaktivitet och kärnfysik. Ett oändligt universum eller kanske ett antal parallella universum tillsammans med alla möjliga svarta hål har i populärpressen blivit allt populärare och tävlar i flera avseenden med den morbida kriminalunderhållningen. Problemet är till stor del lingvistiskt därför att lekmän har ett annat språk än fackvetenskapen. Inte ens enkla begrepp som ”klimat” används längre på ett entydigt och begripligt sätt.
    När det gäller datorer så beror det flesta på datorernas fantastiska hastighet vilket är orsaken till dess räkneförmåga vilket också innebär att de kan räkna fel med obegriplig hastighet. Att föreställa sig att de är ett embryo till ett tredje utvecklingssteg som att gå från djur till människa hör mer hemma i science fictions värld än i verkligheten. Det är lika övertygande som Elon Musks balansräkning.

    Det finns tillräckligt mycket konkret i tillvaron att oroa sig för varför man med gott samvete kan skjuta på oron för AI några decennier. Men helt säkert kommer vi innan dess att ha automatiska hallåor och datorprogram som skriver detektivromaner och kanske till och med automatiska politiker som debatterar i evigheter utan att säga något vettigt. Problemet är bara att tittarna sannolikt aldrig vet när detta kommer att ske. Men eftersom de inte kommer att bry sig spelar det ändå ingen större roll.

    Liked by 1 person

    • Jan Andersson skriver:

      Mycket bra skrivet. Alla programmerare vet att det ”inte går att göra dataprogram idiotsäkra eftersom idioter är så påhittiga”, Det vill säga, idioterna använder inte programmet så som programmeraren förutsett och tagit för givet.

      Om världens mest intelligente programmerare skrev en en perfekt kod i ett eget programspråk och sedan dog, skulle kanske programvaran hinna ställa till ett visst elände (typ självreproducerande virus) om programmeraren hade onda avsikter och innan hans näst bästa kollegor räknat ut hur man skulle rensa bort den.

      AI kan inte skapa sig själv, datakod år inte marsmänniskor.

      Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      Redan på åttiotalet ställde intresserade användare frågor till Microsoft om vissa egenheter i ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word. Svaret blev: ”Vi vet inte varför programmet uppför sig så eller så i de situationer som du undrar över. Det är en mycket komplex kod och vi har inte full överblick över hur det fungerar”. Alltså trial-and-error-programmering. Artificiell intelligens? Never.

      Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      Det fanns (och kanske fortfarande finns) spelprogram av typ billig deckare där användaren ställdes inför vissa valsituationer. Det fanns redan förprogrammerat en stor mängd (men inte oändligt många) olika alternativa fortsättningar på handlingen, och om man hade valt rätt vid alla sådana vägskäl så avslöjades till sist mördaren. Ungefär som en vanligt polisutredning, skulle jag tro. De flesta användare var unga och det brukade ta några kvällar för dem att lära sig att hitta rätt hela vägen. Sedan var det absolut inte roligt längre.

      Samlar man ihop alla nytryckta detektivromaner som ges ut i Sverige under tio år, så har man allt underlag som behövs för att skriva ytterligare ett sådant spelprogram.

      Gilla

  7. Anders skriver:

    Du har fel vad gäller intelligens och framgång i yrkeslivet. IQ är den enskilda faktor som starkast korrelerar till livsinkomst, i alla fall i USA.

    Liked by 1 person

  8. MartinA skriver:

    Före DNA fanns RNA. RNA utvecklade DNA som en informationsbehållare, en sorts anteckningsblock, för att göra det enklare och bättre att kopiera sig själv. Tråkigt nog, för RNA, så gjorde DNA revolution mot RNA. Och numera använder DNA RNA på det mest respektlösa sätt, styckar det och förslavar det.

    Det här är den största risken med digital teknologi. När vi börjar använda digital datakraft för att förbättra avkomma genetiskt. Det finns en livsfarlig positiv återkoppling. Vi skulle kunna uppleva det som självklara förbättringar i hundratals år, utrota sjukdomar, bli starkare, smartare, motståndskraftigare. Men det slutar ändå med en ny digital livsform som håller oss som kossor i en hage i väntan på slakt eller selektiv styckning om tusen år eller tvåtusen år. Och där DNAs fyra miljarder år långa framgångssaga tar slut. Precis som RNAs tragiska öde. I framtiden kommer vi och hela vår livsform reduceras till oigenkänliga komponenter i industriprocesser. Ifall vi använder digital teknik för att manipulera vårt DNA. Det stora hotet med det digitala är att det sysslar med kopiering. Precis som DNA och, en gång i tiden, RNA.

    AI och den teknologiska signulariteten tror jag inte är ett hot mot DNA-liv. Problemet är istället att det leder till att oändlig makt samlas i få händer. Vilket är dåligt för de flesta av oss, empati är en funktion av hur pass mycket vi behöver andra. Om somliga inte behöver oss andra alls..

    Liked by 4 people

    • MartinA skriver:

      Sen, PEs sista stycke, det ser jag som den här utvecklings-fundamentalismen som hans generation förkroppsligar. Den är dels mer en religiös tro än en analys av verkligheten. Dessutom saknar den lojalitet, det är en universiell hållning. Och när universialister tävlar mot ”specifikister” så kommer universialsterna alltid förlora. Till stort förfång för alla som litade på dem.

      Gilla

  9. Krassimira Svensson skriver:

    Det finns även en annan aspekt av AI. Vad händer med mänsklgheten när människor ersätts av högteknologiska maskiner som styrs av algoritmer och inte av etiska och filosofiska normer? Henry Kissinger gick nyligen in på det i en reflektion i The Atlantic: fhttps://www.theatlantic.com/magazine/archive/2018/06/henry-kissinger-ai-could-mean-the-end-of-human-history/559124/

    Gilla

  10. Östrahult skriver:

    AI är mera ett slagord än en exakt definierad företeelse. Det handlar om hur system fungerar som baseras på elektronik, datorer och programvara. Jag tror inte man behöver vara orolig för detta, i huvudsak fungerar det så att ny teknik accepteras om den uppskattas av marknaden, dvs av det stora flertalet. Om något går snett så upptäcks det så småningom. Exempelvis kommer den dag då det stora flertalet inser att de blir manipulerade och utnyttjade av sociala medier och då sker en korrigering. Jag tror dessutom att det finns krafter som försvårar för avancerad AI att etablera sig, i alla fall i Sverige, nämligen den sjunkande utbildningsnivån.

    Gilla

  11. uppstigersolen skriver:

    Artificiell Intelligens. Suck skriver jag. Ta bara det här med självkörande bilar. För att det ska fungera krävs att man som självkörande bil inte bara kan hålla sig på rätt avstånd från omkringliggande bilar. Bilen måste också kunna förutse vad som kan hända härnäst. Dessutom kunna köra in på små smala vägar i snörök och inte hamna i diket. Det kommer aldrig att hända. Faktiskt – aldrig. Om bilen däremot endast förväntas klara vad en nybliven körkortstagare med dåligt omdöme kan så visst. Men inte tusan blir det färre olyckor. Så smarta datorer kommer aldrig att finnas, dessutom med blixtsnabb kontakt med GPS och allt annat som rör sig eller står ivägen. Däremot, datorer som minns allt, kan leta upp det vi glömt samt räkna attan så fort, det har vi redan. I en ficka nära dig.

    Liked by 3 people

    • Hans Högqvist skriver:

      Uppstigersolen: ”Bilen måste också kunna förutse vad som kan hända härnäst.”
      Inte bara förutse utan också ana, känna på sig att något är på gång. Den magkänslan har räddat mitt liv vid några tillfällen i trafiken genom att undvika eller kraftigt mildra skadeföljderna av ett par olyckor.
      Jag har kört MC och bil i 53 år, ofta långa sträckor och upp till 3000 mil om året i yngre dagar. Kan tillägga att jag inte är religiös eller ”mystiker” utan detta påstående är baserat på erfarenhet.

      Liked by 1 person

      • uppstigersolen skriver:

        Exakt det jag menar. Jag berättar ofta för min hustru vad som kommer att ske när jag hamnar i en situation där något jag tror kommer att hända. Jag tar hänsyn till vad jag tror kommer att hända och väldigt ofta inträffar just det jag tror. Jag har inte varit inblandad i någon incident de senaste 40 åren trots att jag fortfarande kör mer än 3000 mil per år, mest i Sverige men även ute i Europa.

        Liked by 1 person

    • Jan Andersson skriver:

      Helt rätt. Jag har till exempel i 54 år klarat mig från fortkörningsböter, tack vare en halvt omedveten förmåga att läsa av övrig trafik och få en magkänsla att ”nu är det koll strax”.
      Till exempel: om bilisterna i mötande trafik kör som vattenkammande korgossar så finns det nästan alltid en poliskontroll vid ena sidan vägen alldeles strax.

      Liked by 1 person

  12. Jaxel skriver:

    Från krönikan:

    ”Om man emellertid lyckades programmera in ett uppsåt i robotarna – till exempel att de tror på en särskild gud som de anser ska frälsa hela världen och att robotarna själva är denne guds missionärer – då skulle även jag bli orolig”

    Detta låter som en beskrivning av människan eller åtminstone väldigt många människor.

    Liked by 1 person

    • Björn skriver:

      Håller med! Det vi har anledning att oroas över är inte ”mänskliga” robotar, utan ”robotliknande” människor som påstår sig ha nån slags ”gudstro” och vara ”utvalda”!!

      Liked by 1 person

      • Björn G skriver:

        Det låter som du beskriver journalistsekten.
        Medlemmar ur denna sekt tillhör sveriges mest överbetalda skara.

        Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        Jag tänker osökt på Fridolin och Lövin. Visst låter de som präster? Miljökyrkan. Betala avlat (miljöskatt) och du kommer till himlen.

        Gilla

  13. A skriver:

    Visst PE, men ligger inte svaret i ”Vi kan inte förutse verkningarna”. Om det påståendet är sant och den potentiella omfattningen mycket stor, så borde väl det avgöra. Det är ju inte så att vi behöver detta. Däremot är vi slavar under ”utveckling” tyvärr. Där kan jag till och med se nån poång med islam. Om man tillåts ha två tankar i huvudet samtidigt? Nähä det går inte?

    Mvh A

    Gilla

  14. cmmk10 skriver:

    ”Liksom särskilt intelligenta människor inte behöver bli särskilt framstående så behöver framstående människor inte alltid vara särskilt intelligenta. Det är så mycket annat som behövs för att nå önskvärda resultat, till exempel trägenhet, målmedvetenhet och nyfikenhet. Social förmåga och rentav inställsamhet kan också hjälpa till. ”

    Eller som Mark Twain sade: ”Det enda du behöver här i livet är okunnighet och självförtroende, och framgången är given”.

    Gilla

      • pllay skriver:

        Med hög IQ följer ofta ödmjukhet, en egenskap som är starkt negativ för karriären.
        Hög IQ i kombination med ett lagom mått av psykopati däremot är högoktanigt bränsle för framgång.
        Kvoten mellan IQ och psykopati är nog konstant genom befolkningen men summan förefaller mig öka med stigande position i samhället.

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Det kan också vara så att vissa personer med hög IQ snabbt identifierar graden av psykopati hos sina rivaler och förstår vikten av strategier för att eliminera dem. Dessa strategier förutsätter i sig ett visst mått av känslokyla; i vart fall i förhållande till dem.

        Jag tror att Donald Trump är ett perfekt exempel på en sådan person. Superintelligens och en tillräckligt hög grad av inlärd hänsynslöshet är uppenbarligen måttet för att överleva i en värld fylld av reptiler.

        Gilla

    • Björn skriver:

      Mark Twain hade helt rätt om vilka de huvudsakliga ”ingredienserna” till ”framgång” är! Som nån skrev här, har riktigt intelligenta ofta för många ”spärrar”(förmågan att, I FÖRVÄG, analysera fram olika scenarior, som inte alltid är de avsedda!) för att ”lyckas” inom det ”offentliga”!

      Gilla

  15. Christer L skriver:

    Apropå artificiell intelligens. Begreppet har uppstått ur en liknelse som tillkom redan på den tiden när datorernas kapacitet var oerhört begränsad jämfört med idag. Intelligens är därtill i sig en värdering och inte ett mått. Intelligenstestet är ungefärligt, fungerar väl på det statistiska planet, men på det individuella är det, som antytts ovan, inte så säkert. De personer som genomgår intelligenstest är inte nollställda mot varandra avseende temperament, mental koncentration, känsloläge, fysisk form, kultur, utbildning och träning osv.

    Datorernas värld är deterministisk, där finns inget ansvar, ingen vilja. Och man vill ju se intelligens som ett värde i samband med ansvar: klokhet. Samhällets och civilisationens problem med super-snabba samhällsprocesser på grund av datorer är redan akut. Kontrollen av människomassors känslor och tankar, kontrollen av pengars rörelser och mängder, kontrollen av territiorier medelst satelliter och atomvapen osv. etc. hamnar hos beslutsfattare, som borde vara de mest intelligenta och relevanta… Denna värld vi lever i liknar ju i många avseendet inte någonting som tidigare varit – gråsossarnas tid är lika avlägsen vår tid som jägarstenålderns tid är avlägsen gråsossarnas. Och inom något decennium kommer hälften av alla nu existerande yrken att ha ersatts av robotar och datorer, enligt vissa beräkningar – så det är kanske dags att börja hitta på något annat än ”komma i jobb”.

    Gilla

  16. Björn G skriver:

    ” Det är, som jag ser det, vår tids övervärdering av det cerebrala, alltså hjärnan, kunskapen och intelligensen. ”

    Vem/vilka övervärderar då det cerebrala?
    Inte är det politiker, inte journalister och inte myndighetsbyråkrater.
    Denna grupp övervärderar sannerligen: Skattestöld, Blandningsraseri och Jämlikhetssnaror.

    Så i vår tid verkar ‘Dumheten’ vara övervärderad!

    Liked by 2 people

  17. Samhällsvetare skriver:

    BRA FORMULERAD TEXT! Och sant det som skrivs.

    Bra citat ur texten:

    Det är så mycket annat som behövs för att nå önskvärda resultat, till exempel trägenhet, målmedvetenhet och nyfikenhet. Social förmåga och rentav inställsamhet kan också hjälpa till.

    Om framgång ska skapas krävs

    1 samarbete
    2 förmåga till samarbete
    3 inställsamhet

    Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      Jordan B Peterson säger ungefär så har: ”Det är inte den vänlige och anpasslige som får chefsjobben och de höga lönerna.” Alltså ingen inställsam. De får nöja sig med skitjobben.

      Vad som behövs är:

      Rätt kompetens
      Rätt attityd
      Full närvaro (fysiskt och mentalt)

      Gilla

  18. wax skriver:

    Man ska aldrig säga aldrig. Se alla skärpta dissidenter som offrat karriärer för den goda sakens skull.
    Är det omöjligt att få dem att engagera sig politiskt? Större under har skett.
    Ärrade veteraner som stått i snålvindarna på barrikaderna i många år.
    Att ha dem vid rorkulten så skulle vi segla tryggt.
    https://disqus.com/by/violinistx/?l=sv_SE

    Gilla

  19. Ulf Hörberg skriver:

    Då det inte finns någon entydig definition på intelligens annat än resultatet på något IQ test som det finns massvis av blir problemställningen meningslös. Någon sa att frågan om maskiner kan lära sig att tänka är som att undra om en ubåt kan simma.

    Gilla

  20. Lars skriver:

    Artificiell Intelligens är svårdefinierat och idag har vi inga program som kan emulera den mänskliga hjärnan. Det är ju märkligt med djur och människor att vi har medvetande och förmåga bestämma mål och inriktning och förändra vår inställning beroende av information. Sannolikt finns drivande motivation och koppling till den sociala verkligheten för människor där vi alla bildar noder i interaktion med andra i grupper. Visst skulle man kunna tänka sig en själlös ko som betar på ett fält helt omedveten om vad den sysslar med? Ett stycke kött.

    Vad vi redan idag ser tycker jag är en fragmentering av kunskap hos människor. Å ena sidan blir gruppen med enkla arbeten större och å andra sidan gruppen med komplexa kunskaper mindre som andel och det är de senare som skapar dator applikationer, där man bygger in alltmer kunskap i den deterministiska programvaran, men även de har alltmer fragmenterad kunskap, djupt specialiserad, men mindre bredd. Den fragmenteringen pågår oavsett datorernas inträde.

    Styrning av komplexa organisationer blir allt bättre och möjliggör globalisering och manipulering av stora mängder människor för att de ska bilda sig rätt åsikter om världen och alltmer utpräglad, samtidigt som vad man kan kalla bildning blir mindre framträdande.

    Jag undrar om inte problematiken kan beskrivas som en fråga om styrning och påverkan och en fråga om vem som bestämmer och vilka mål som gäller för utvecklingen? Kreativitet och utveckling ser vi i olika delsystem och system där människor finns som svar på människans nyfikenhet och möjligheterna att kommersialisera produktion av tjänster och varor, men vi ser otvetydigt bristen på samordning och planering i vissa avseenden t.ex. klimatfrågor, resursuttag, återanvändning, fattigdom.

    Det finns även en diskrepans mellan människans korta jordeliv, med de behov det skapar och den samhälleliga maskinen även i ett land som Sverige, men med andra problem än för de fattiga i t.ex. Indien.

    Gilla

    • Motivation, känslor och självprogrammering skriver:

      Alla djurarter lever i nischer. Därmed lever de inom en begränsing. Dessa nischer kan vara olika specialiserade eller breda. Specialisering sker oftast på bekostnad av flexibilitet. Medan bredd ger bättre riskspridning.

      Att programmera alla adekvata beteenden enbart i DNA, som ren instinkt, i en föränderlig värld, skulle kräva enorma resurser. Därför har naturen valt vägen att komplettera med erfarenhet via minnesinlärning. Detta läggs ovanpå mer basala instinkter som en modifikation. Därmed uppnås en större flexibilitet för både arten och den enskilda individen. Minnen och erfarenhet bildar underlag för en mer selektiv anpassning till den rådande miljön.

      Särskilt däggdjur föds med den typen av mer öppna beteenden. Längden på barn-och ungdomsstadiet kan användas som ett grovt mått på denna form av öppenhet. Som är stor hos elefanten och människan, med en lång uppväxtperiod.

      Känslor deltar som en aktiv del i denna självprogrammering. Olika former av positiva och negativa känslor sammankopplas i minnet, som en ackumulerad och styrande erfarenhetsmassa.

      Vid upprepning förstärks och befästs överlag gjorda erfarenheter. Även styrkan på känslan kan fungera motivationshöjande. Tydlig synlig vid all beroendeproblematik.

      I princip är intelligens något som lever vid sidan om känslor. En självklarhet vad gäller utvecklingsstörda. Smärta för dem är densamma som för en högpresterande. Men minst lika självklart vad gäller djurs känslor. Vi får inte förväxla prestationsnivå med förmågan till ett känsloliv.

      Frågan blir i hur hög grad vi måste tillämpa självinlärning inom AI? Och om denna kan bli nog effektiv utan verkliga känslor? Kniviga frågor, ännu långt ifrån besvarade.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Man har länge skilt på känsla och tanke, ifrågasatt redan på 50-talet av bl.a. Anselm Strauss, men kvarlevande. Man har med ”tanke” fäst blicken på det analytiskt/logiska/språkliga dvs vad Khaneman benämner ”det långsamma tänkandet i motsats till det snabba tänkandet som avser mönsterigenkänning och mer heuristiska tolkningsregler. Frågan är emellertid om inte känslor (affekter) hela tiden är med i den kognitiva processen.

        Känslor kan ses som signaler och värdebärare (Damasio) och man kan se att de avser funktioner (beteende) hos människan och jag frågar mig om inte känslorna är aktiva i fantasin, som också alltid är med i den kognitiva processen, och i värdering av observationer och i planering av åtgärd/agerande/språk.

        Men visst har du rätt i att människan är en mycket flexibel varelse, mer av universell ”biologisk maskin” som kan anpassa sig till mycket skiftande biotoper och andra förutsättningar. Man kan jämföra med myror, som tycks ha ett mycket enkelt regelsystem som styr dem, medan helheten blir mycket mer komplex än så och trots att människan är så mycket mer flexibel så är helheten ändå mer komplex än den enskilde individens insatser (jag ser framför mig en timglasform där vi människors tankearbete och förståelse finns i den snäva midjan, med en enorm biologisk komplexitet i den underliggande glaskroppen, päronform, och en enorm social komplexitet i glaskroppen ovan midjan.

        Jag undrar över hur vad vi kallar ”känslotänkande” så tycks ha tagit över media och samtal jmfrt med det mer analytiskt/logiska dvs rationella. Tycks vara någon slags ”infantilisering” av samhällsklimatet. ”Hur känns det?”

        Gilla

    • 5ven55on skriver:

      ”…en fråga om styrning och påverkan och en fråga om vem som bestämmer och vilka mål som gäller…”

      Ja, väldigt mycket är en fråga om makt; vem som har makten och vilka mål den har.

      ”…vi ser otvetydigt bristen på samordning och planering i vissa avseenden t.ex. klimatfrågor, resursuttag, återanvändning, fattigdom.”

      Dessa frågor använder stora makthavare för att försöka utöka sin makt. Särskilt den s.k. ”klimatfrågan” verkar vara uppblåst för att skrämma folk till att ge denna lilla klick makthavare ökad globaal makt. Tro inte att de som försöker driva igenom global ”samordning och planering” är demokrater. Det är de som ska ha kontroll över planeringen och samordningen – och inte bara inom dessa områden.

      Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      Det pågår varje sekund i varje cell i din kropp mer kommunikation än i hela världens samlade data- och telenät.

      Och du har typ 3,72×10E13 celler.

      Gilla

  21. Underdog skriver:

    ”In every time and every place there are people who try to stop history in its tracks. They fear the future, distrust the present and look back to a nostalgic past which in fact never existed”.

    Robert Kennedy, 1963. I ett tal till nyexade naturvetare vid University of California. Det är märkligt att sådana som Musk och Stephen Hawking är rädda för utveckling och inte klarar att lära av historien. Det är mycket mer sannolikt (och redan pågående) att vi kommer att koppla ihop oss med maskinerna och dra nytta av deras fördelar. Läs hellre Arthur C Clarke än alla dystopiker. Han har haft rätt mycket oftare.

    Gilla

    • A skriver:

      Jaha då är det klart då Underdog, all förändring/”utveckling är bra? Om tex jag bidrar till detta ”utvecklande” och det i förlängningen resulterar i svårigheter eller utplåning av själva Underdog, då bör det dra ned applåder också förståss? Varför ha någon eftertanke om något?

      Mvh A

      Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Har du sett filmen 2001? Det är exakt det den siste överlevande försöker gör med HAL9000. Då säger datorn: You can’t do that David.

      Gilla

      • Hovs_hällar skriver:

        Nej jag har inte sett filmen. Men tror inte på ett sådant hypotetiskt scenario, bland annat därför att jag inte tror en dator kan bli ‘galen’ i biologisk mening.

        Vad man däremot har skäl att frukta är en politisk regim med tillgång till stora mängder artificiell intelligens, som ger regimen en makt som är svår att slå.

        Men det finns väl redan?

        Liked by 1 person

  22. Sixten Johansson skriver:

    Vinstjakt, makt och militär slagkraft har i tusentals år styrt teknikutvecklingen. Mer människocentrerade utvecklingsvägar har då valts bort. För hundra år sedan kunde elbilarna ha vunnit över bensinbilarna. På liknande vis kunde dator- och robotutvecklingen tidigt ha tagit andra vägar, via bandspelarteknik och exoskelett, där människans rörelser och skicklighet står i centrum, men förstärks, simuleras och mångfaldigas av allt läraktigare robotar. Men för långsiktiga militära mål valdes det rent numeriska: koordinatsystem, rörelser i matematiska rymder, system där människan bara ingår som programmerare. Kryssningsmissilerna är en typprodukt av denna långa utveckling.

    Analogt med elbilsrenässansen ser vi nu att en intimare symbios mellan människa och maskin blir allt mer centralt. Både de som varnar för hotet från AI och de skeptiska tycks i regel utgå från att det finns en barriär mellan medvetandet och kroppen, och mellan medvetandet, kroppen och omvärlden. Men de barriärerna är i själva verket genomsläppliga. Helt autonom AI (helnumerisk + självständigt medvetande) ligger sannolikt långt inne i framtiden, men de närmaste decennierna lär vi få se massor av mer eller mindre avancerade biorobotar, där människor är huvudkomponenten. Människans medvetande kan bevisligen acceptera alla möjliga bihang, artificiella kroppsdelar och ett artificiellt kollektivt operativsystem, t ex PK-tänkandet, där tänkarna själva fortsätter att betrakta sig som autonoma, intelligenta och rationella.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Tror du missförstått IT och det digitala. Poängen är att man kan skapa logiska kretsar som kan använda Boolsk algebra dvs kan skilja på OR och AND och jämföra digitala signaler dvs en serie ettor och nollor. Ser du exempelvis på en CD skiva så är det analoga signaler dvs frekvensvågor som samplas dvs delas i små avsnitt som kan tolkas digitalt med ettor och nollor. Det går alltså att översätta analogt till digitalt.

      Bandspelarteknik använde man redan på 60-talet (senast) för att lagra digitala signaler, sedan kom nya, snabbare externa minnen.

      Föregångare till datorn var Babbage räknemaskin på 1800-talet https://en.wikipedia.org/wiki/Analytical_Engine
      och matematikern von Neuman står som fader till den dator arkitektur som används än i dag (1940 tal).
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Von_Neumann-arkitekturen

      Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Nej, jag såg en parallell till elfordonen (som fanns redan på 1800-talet) i något som föregick hela den digitala algebrabaserade och numeriskt opererande datorutvecklingen, som först måste göra det mödosamma arbetet att skapa artificiella rymder och egna koordinatsystem. (Efter studenten läste jag lite matematik, numerisk analys och datateori kring 1968, körde packar med hålkort för enkla program och till mina nördiga passioner hörde kvantfysik, artificiell intelligens och systemtänkande. Till all lycka gled nörden sedan in på andra studie- och yrkesbanor).

        Jag minns inte i vilka teknikhistoriska böcker jag har läst om den alternativa väg som datautvecklingen kunde ha tagit, om inte militära och andra tekniska intressen hade styrt, ungefär som när oljeintressena fällde utslaget till förbränningsmotorernas fördel. Just nu hittar jag inget bättre tips än artikeln ”Pantograph” i engelska Wikipedia.

        I flera århundraden har det alltså funnits idéer om och konstruktioner där människans egna rörelser, manuella skicklighet och yrkeskunnande kunde kopieras, förstoras, mångfaldigas, simuleras, vidarebefordras och inprogrammeras analogt i läraktiga och allt mer självständiga maskiner. Jag ser en renässans för just något liknande i vår tid. Vem som helst kan ju spruta idéer om allt som går att göra, om människan ”pantografiskt” på allvar börjar utnyttja modern datakapacitet, nya material och kunskaper och de stora bandbredderna för överföring, med individens skicklighet i centrum.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Pantografen, enligt wikipedia, är en apparat för att kopiera. Det var ingen slump att jag tog upp förmågan att jämföra tal i det binära talsystemet. Den lösningen är en följd av utvecklingen inom fysik och elektronik, först rörbestyckade datorer och sedan kiselbaserade med grindar och vippor (gymnasiekunskap, glömt det mesta). Vi kan naturligtvis inte veta om andra former av jämförelser skulle kunna ha gjorts med annan teknik t.ex. av hexadecimala tal eller parallell bearbetning. Kvantdatorerna kanske kommer att möjliggöra en annan form av algoritmer.

        Jag knackade också lite hålkort. Enkla program. Inom administrativ data behandling kan man nog säga att komplexiteten ges av mängden program och samband mellan informationsmängder. Väldigt mycket att hålla rätt på eller gräva i vid behov. Dessa modeller av verksamheten ska ju sedan hänga med i förändringen dvs applikationerna har begränsad livstid. Några hundra rader kod på universitetet motsvarar ju bara enklas tänkbara bearbetning, en lite subrutin! Men man lär sig.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Exoskelett är ju något som först nu börjar bli möjligt mha snabba processorer och komplexa program inom t.ex. tung industri och militära ändamål. Tror du har fel i att militären hade specifika behov av digitala datorer, tror snarare att digitala datorer var enda möjligheten. Turing maskinen på 40-talet var väl även den digital. Fysiken satte gränser. Ström på. Ström av.

        Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      De första elbilarna kom på 1840-talet, men idén övergavs eftersom de var synnerligen opraktiska. Förra veckan erbjöd jag skjuts till en norrman som stått och kedjerökt vid laddkabeln på sin Tesla i 45 minuter. Han avböjde med ett bistert leende.

      Dagens elbilar är ändå hyggligt användbara, men eftersom det saknas nästan helt infrastruktur för laddningen för mer än ett ytterst fåtal är de än så länge bara en utopisk flopp.

      Gilla

  23. Erik skriver:

    Gustav Fridolin har givit Artificiell Intelligens ett ansikte.

    Killen scorade 2,0 på högskoleprovet och är ändå……

    Gilla

    • Björn G skriver:

      Högskoleprovet mäter inte intelligens. Det kom till för att de som inte hade goda läroverksbetyg ändå skulle kunna läsa vidare.

      Gilla

  24. LJ skriver:

    I vanliga fall när jag läser en artikel och kommentarsfältet på DGS blir jag imponerad av kunskapen och förståelsen för ämnet som avhandlas.

    Denna gång raka motsatsen.

    Plågsamt okunnigt, förenklat och fullt med fördomar baserade på (för ämnet) irrelevant livserfarenhet.

    Kasta gärna skit på min kommentar om ni vill, men LÄS FÖRST PÅ om AI, ordentligt.

    Jag började göra det för några år sedan när Gates, Musk och Hawkins pekade AI som vår sannolika undergång . Ju mer jag lärt mig, ju mer ser jag AI som det överlägset största hotet mot att mina barn lever om 30-50 år. Flipsidan är dock att om de lever då, så kommer de kanske leva för alltid i någon form.

    Här är en >3 år gammal men ändå mycket bra (och underhållande) intro till AI.
    https://waitbutwhy.com/2015/01/artificial-intelligence-revolution-1.html
    https://waitbutwhy.com/2015/01/artificial-intelligence-revolution-2.html

    Btw: Angående IQ och framgång. IQ är den mätbara personegenskap som korrelerar överlägset starkast med framgång. Här är ett Quora svar med referenser och länkar som summerar det hela relativt bra: https://www.quora.com/Is-IQ-the-best-predictor-of-success-Why

    Liked by 1 person

  25. O.T. skriver:

    När jag tar del av NewsVoice artikel blir jag förskräckt. Skall länkförbud på sociala medier bli verklighet?
    Citat: ”INTERNET. Det som inte fick hända håller nu på att hända, ett förbud mot att länka utan licens på internet. Idag klubbades Axel Voss förslag bakom ”Artikel 13” i EU. Bahnhof skriver att slutet på det fria internet är mycket nära. Nu råder förvirring på nätet om vad som egentligen håller på att ske….”

    Politiker ser googles länkning till aktuella sökord som en stor fara. Denna folkets plattform för åsiktsutbyte får inte vara ifred, utan skall tuktas från alla ”villfarelser.”Risken är stor att uppfostringsmetoderna från det postmoderna och mångkulturella PK-folket inte längre biter, därför måste EU ingripa. Bilderbergarna rycker i sina EU trådar, folket måste skyddas från Fake News, trollfabriker och ”hate speech.” Annars ryker demokratin är deras alibi. Vilket innebär käppar i hjulet för NWO och glädje för oss som betecknas som bruna, fientliga, främlingsrädda, rasister, populister och nationalister till Hillary Clintons deplorabels….

    http://word.harrietsblogg.se/

    Liked by 1 person

    • Jan Andersson skriver:

      Alla förståndiga människor alltså? De enda som borde ha rösträtt? Kanske vi borde införa ett ”högskoleprov” innan man fick sitt röstkort?

      Gilla

  26. Björn G skriver:

    ”Det är människor, inte robotar, vi har anledning att bekymra oss över.”

    Du har rätt Patrik, hittade en artikel om Karl Martell.

    Han hindrade muslimsk erövring av Europa, förra gången.
    I historien om krigen mellan kristna och muslimer dyker alltid Karl Martell upp. Han besegrade en muslimsk armé vid Poitiers år 732 och hindrade därmed islam från att breda ut sig över Västeuropa.

    Har vi något att lära från Karl Martell och hur viktig var hans insats?

    Liked by 1 person

    • Björn G skriver:

      Betydelsen av frankernas seger vid Poitiers har genom tiderna tolkas olika.

      Vissa historiker har argumenterat, att de arabiska härskarna ‘bara’ ville plundra länderna och att de inte hade några planer på att ockupera och omvända Västeuropa till islam.

      Fler gör dock numera bedömningen att segern begränsade muslimernas erövringar till Spanien och därmed räddade övriga Europa.
      Segern innebar därmed att det frankiska riket överlevde. Detta rike kom med tiden att utgöra ursprunget till både Frankrike och Tyskland, som senare kom att spela avgörande roller i den europeiska kulturella utvecklingen.

      Gilla

      • Jan Andersson skriver:

        Vi kanske skall låta våra flickor och kvinnor gå nakna, så att de potentiella våldtäktsmännen får se sig mätta och undviker att gå till handgripligheter?

        Gilla

  27. Lennart Göranson skriver:

    Människan har en historia. För 100 eller 200 tusen år sedan utvecklades homo sapiens sapiens ur homo erectus, som i sin tur hade utvecklats ur någon hominid som hade utvecklats ur någon primat. Det som vi uppfattar som ”vi människor” är naturligtvis inte slutstadiet, och vi kan vara tacksamma för att inte primater eller hominider före oss lyckades stoppa utvecklingen och säga ”hit men inte längre”. När arkeologer gräver i jorden måste de av naturliga skäl fokusera på våra föregångares fysiska utveckling, det är det enda som går att se och mäta. Men det som har gjort oss till dem vi är idag är i första hand vår intellektuella utveckling.

    Människans intellektuella utveckling kommer förhoppningsvis att fortsätta även i framtiden. Och liksom tidigare kommer vi att behöva en ”apparat” som härbärgerar vårt medvetande. Tidigare har det handlat om en större hjärna och ökat utrymme i kraniet för att vissa delar av hjärnan skulle kunna utvecklas. Men den fysiska förändringen går långsamt. Kanske mekaniska lagrings- och bearbetningsmedier är det som behövs för att det mänskliga medvetandet ska kunna fortsätta att utvecklas i den takt vi behöver. AI kanske inte är människans konkurrent, det kanske i stället är sättet för människan att gå vidare i utvecklingen av sitt medvetande och sin intellektuella kapacitet.

    Liked by 2 people

  28. Glen Lester skriver:

    Jag tvivlar på att driften att reproducera sig har något med intelligens att göra. Man säger ju tillochmed att blommorna har ett sexualliv, liksom förstås bofinken. För att ha viljan att reproducera sig utöver en viss logisk nivå, då tillgången på råmaterial, icke inprogrammering av förmågan att kunna åtgärda företeelser som aldrig funnits förr, medmera skulle inverka på inprogrammerad reproduktionsfunktion. Förutom att föröka sig på ett sätt som totalt undergräver sagda inprogrammerade reproduktion inte skulle vara särskilt intelligent, då blir det ju bara artificiell utan intelligens; ska man kallla det dumhet, Artificiell Dumhet, AD.

    Det mest sannolika är att människan, Homo Sapiens, utplånar sig själv. Detta blir ju förstås förmånlig för någon annan art, som tidigare kanske varit tillbakaträngd av människn. Det kommer naturligtvis inte att vara robotar. Robotarna skulle bara, isämstafall, reåroducera människans misstag och sedan försvinna.

    Kanske nästa art är intelligentare än människan, och inte ens behöver robotar tack vare sin intelligens.

    Liked by 1 person

  29. Peter skriver:

    Arbetsmarknaden kommer förändras med AI mer än gemen man kan ana, tror iallafall jag. All produktion, distribution, vård, undervisning, nöjen et etc kommer AI stå för. Mänskliga robotar tar han om vård, omsorg och sällskap i allmänhet, även sexlivet kan komma att ingå. Den enklare (med dagens mått svåra) förvaltningen av detta kommer AI själv att sköta, den mer avancerade kanske 5% av dom riktigt smarta människorna får ta hand om och utvecklingen leds av några få promille riktigt begåvade innovatörer. Vad vi andra ska göra vete fan.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.