Reflektioner över koldioxiden

Lennart Bengtsson

Att koldioxid i atmosfären gör jorden beboelig har varit känt sedan Fourier konstaterade detta för snart 200 år sedan. Förra månaden fick Suki Manabe Crafoordpriset för att vara den förste som för 50 år sedan gjorde en realistisk beräkning av koldioxidens inflytande på klimatet. Satellitmätningar sedan 1979 överensstämmer med beräkningarna. Troposfären har blivit varmare och stratosfären kallare.

För att människan och den mänskliga kulturen skall fungera krävs energi. Bara att förse 7,5 miljarder människor med mat (ca 2 000 kcal/dygn) krävs en energimängd av mer än 6 300 miljarder kilowattimmar per år eller 6 300 Terawattimmar (TWh) eller ca 40 gånger mer än hela Sveriges elproduktion.

Kol och olja råkar vara mycket rika på energi och innehåller drygt 10 kWh per kg så när människorna började använda detta i mitten av 1700-talet så innebar det enorma möjligheter speciellt som den fossila energin fanns i enorma mängder. Utan den fossila energin hade människosläktet tvingats leva kvar i ett alltmer utarmat samhälle där världens skogar gradvis avverkats. Istället medförde den fossila energin en enorm utveckling som lade grunden till vår, trots allt, angenäma tid på jorden.


Nu råkar förbränning av såväl fossil energi som biomassa producera koldioxid. Sedan 1750 och till i dag har man lyckats bränna upp 600 miljarder ton kol (varav ca 1/3 biomassa) varav 42 procent fortfarande finns kvar i atmosfären. Resten har i lika delar hamnat i havet och i växtligheten på land. När kol brinner blir det koldioxid och tack vare syret så blir det enligt Avogadros lag 3,7 gånger mer och istället för 280 ppm (miljondelar koldioxid) har vi nu 410 ppm i atmosfären. Växtligheten på land gillar koldioxid liksom växter i havet förutom att havet blir lite surare men det är ännu knappast något större problem.

I Sverige anses det inte OK med fossil energi medan biomassa är OK och hemmaeldning uppmuntras. Det är begripligt då Sverige har stora skogar och en framgångsrik skogsindustri samt saknar fossil energi. I ett land som Saudiarabien gäller motsatsen. Vi vill använda våra skogar och Saudiarabien sin olja och sin naturgas.

För att minska på koldioxiden i atmosfären kan därför Sverige minska användning av fossil energi (som att sluta flyga och åka bil) eller höja ackumulationen av biomassa i skog och mark. Hamnar biomassan i mossar, sjöar och träsk i stället för att eldas upp blir det till slut torv och så småningom kol för framtidens människor.

Ett annat sätt är att använda skogen i ännu högre grad för framställning av trähus och möbler så att kolet kan leva vidare. Ingvar Kamprads Billyhyllor och annat är också fina Q för klimatet och ytterligare en stjärna i boken för IKEAs grundare!

Sens moral är således att det är lika syndfullt med Valborgsmässoeldar och att elda med pellets som att flyga till Thailand för att fira semester. Tänk på det när MPs språkrör ger er dåligt samvete! De bör i stället ha dåligt samvete framför sina vedbrasor.

18 reaktioner på ”Reflektioner över koldioxiden

  1. Bo Svensson skriver:

    All vegetation bryts ner på ena sättet eller andra och det har aldrig varit något problem och det förekommer ingen nettotillväxt av torv, – tvärtom nu när permafrosten släpper. – Alla skogsindustrins produkter är med i rundgången och inget lagras i torvmossar.

    Bekymret handlar om tillskottet av den kol och olja som inte varit med i rundgången på 100 miljoner år.

    Gilla

    • Gösta Walin skriver:

      Växtligheten på jorden konsumerar koldioxid i rasande takt. Nästan allt återförs till atmosfären; gud ske lov, annars skulle det vara slut inom några decennier. Denna återföring är den viktigaste förutsättningen för livets fortbestånd. Det finns ett undantag och det är just torvmossar som lagrar organiskt material över långa tider, i vår del av världen framtill nästa istid då torven skrapas av och oxideras. Torven är faktiskt ett hot mot livet på jorden.
      Vi måste försöka ta in att koldioxid, även mycket mer koldioxid, är något alltigenom bra för mänskligheten och allt levande. Tillskottet från förbränningen av kol och olja innebär att tiden för livet på jorden får ett välkommet tillskott.

      Gilla

      • H.G skriver:

        Mer CO2 är inget problem för planeten och delar av livet här, det är den mänskliga civilisationen som får problem. Mer extremväder, hetta, torka, skyfall och stormar. Stigande havsnivåer (upp till 80 m), tänk på New York, Nederländerna, Stockholm, Skåne m.m , they’re gone. En stor del av vår bördiga åkermark är havsnära och kommer att försvinna liksom det som idag är hem för miljarder människor . Det är INTE så som vissa miljövänner säger att PLANETEN är hotad, långt därifrån, Jorden har upplevt betydligt värre saker än så. VI däremot och vår moderna civilisation kan faktiskt få en hel del problem om detta fortsätter.

        Gilla

      • Gösta Walin skriver:

        Till H.G
        Växthusgaser, vattenånga, koldioxid och moln verkar utjämnande och allmänt lugnande på klimatet. Utan växthusgaser skulle t ex temperaturen variera våldsamt mellan natt och dag. Mer koldioxid innebär en av allt att döma mycket ringa uppvärmning till fördel för mänskligheten. Vattenståndet fantas stiga globalt med några få mm per år sedan lång tid tillbaka. Det hävdas ibland, på tvivelaktiga grunder, att denna ökning acellererar. Om så vore är denna acelleration obetydlig intill försumbar.
        Detta hindrar inte att mänskligheten har haft, har och kommer att få problem med extremt väder av de slag som du hänvisar till. Dessutom har vi ett stort problem med makthavarnas hysteriska och opportunistiska åtgärder typ vindkraft, flygskatt, elcykelsubventioner osv osv.

        Gilla

      • H.G skriver:

        Gösta W. Du har naturligtvis rätt i att växthuseffekten som sådan är helt nödvändig för livet på jorden. Utan den skulle hela planeten vara ett dött och livlöst isklot (-15 gr. C. tror jag någon räknat ut). Vi kommer dock inte ifrån att MER växthusgaser ger MER värme vilket ger MER energi i atmosfären och därmed förutsättningar för mer våldsamt väder, där är forskarna ganska eniga.

        Havsnivåhöjningen går helt riktigt fortfarande ganska långsamt men även där oroar man sig för ”tröskeleffekter”, dvs. att den helt plötsligt av någon anledning börjar accelerera, potentialen finns ju med tanke på all polaris.

        Vilken politik som ska bedrivas kan också naturligtvis diskuteras. Jag tycker också att en del åtgärder känns tveksamma och kortsiktiga. Grundproblemet existerar dock och successivt bör vi nog åtminstone försöka göra vad vi kan för att minska våra utsläpp.

        Vänlig hälsning H.G

        Gilla

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Blir havet verkligen lite surare vid kolförbränning, blir det inte lite mindre basiskt?

    Avges det inte lika mycket CO2 till atmosfären om riset till valborgsmässobrasan ruttnar som om det eldas upp? Det är ju knappast prima virke som annars skulle bli möbler som används.

    Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      GÖRAN FREDRIKSSON – ”Mindre basiskt” är bara en lek med ord. Vet inte hur mycket kemi du lärt dig i skolan men det finns något som kallas ”pH-värde” — och det tenderar att sjunka när koldioxid löser sig i havsvattnet.
      Effekten kan bl.a. bli att korallreven skadas.

      För övrigt:
      Både du och Lennart ovan verkar ha svårt att förstå skillnaden mellan kol som ingår i jordens biologiska kretslopp och fossilt kol.
      Det förstnämnda kan du elda en majbrasa med, men när du kör bil drivs den troligen med bensin — som är av fossilt ursprung.

      Gilla

  3. Jan Andersson skriver:

    Vilken skillnad gör det för koldioxiden i luften på kort sikt (50-100 år) mellan att elda kol och olja istället för ved?

    Hur mycket mer koldioxid tas upp av den ökade växtligheten globalt idag jämfört med när koldioxidhalten var dokumenterat låg, säg 1800-talet någon gång?

    Koldioxidhalten ökar i luften trots att växterna absorberar en del. Finns en balans mellan dessa värden?

    Gilla

      • cmmk10 skriver:

        Tack! Det verkar kunna bli en spännande läsning 🙂

        Ett citat, ”I den folkliga debatten framställs klimatskeptiker ibland som okunniga figurer som bara försöker göra sig märkvärdiga genom att invända mot det förhärskande synsättet. I själva verket har skeptiker vanligen en unik spetskompetens som får dem att se de klimatologiska problemen från en annan sida än majoriteten av klimatologer.”

        Gilla

  4. Lennart Bengtsson skriver:

    Senaste uppgifter från Quéré et al 2017 ( i miljarder ton kol/år)

    Medelvärde för åren 2006-2015

    Från förbränning och cementtillverkning: 9.3
    Skogs avverkning och markändringar: 1.0

    Till atmosfären: 4.5
    till havet: 2.6
    till land: 3.1

    För att få mängden koldioxid multiplicera med 44/12 enligt Avogadros lag
    2.12 miljarder ton till atmosfären motsvarar 1 ppm

    Gilla

  5. Martin Gustavsson skriver:

    Ingen utom de som ständigt talar om tillväxt (exponentialfunktion) ska ha dåligt samvete, särskilt inte på Midsommarafton då bränslet ofta åker både upp och ned ur strupen.

    ”Det är vår befolkningstillväxt som ligger bakom nästan varenda ett av de problem som vi har tillfogat planeten. Om det endast fanns några få av oss, så skulle de otäcka saker som vi gör egentligen inte spela någon roll och Moder Natur skulle ta hand om det – men det finns så många av oss.”
    / Jane Goodall

    Liked by 1 person

  6. Tina skriver:

    De flesta tycks inte förstå konsekvenserna av klimatförändringar. Om polerna smälter kommer havsströmmarna att stanna av då de drivs av skillnaden mellan kyla och värme. Monsunerna kommer att upphöra i Afrika och Asien. När regnen upphör dör de vilda djuren av törst, migrerande fåglar dör, odling upphör. Inga svalor och mer i Sverige (som troligen kallnar då Golfströmmen inte längre bär med sig varmt vatten från Mexikanska golfen). Fiskstimmen samlas vid uppvällningszoner där kallvatten bryter fram från havsbotten med näring. Marina däggdjur får sin föda där. De kommer att dö.
    Ni skribenter tycks inte bry er om vad som händer med de andra arter ni delar planeten med.
    Sverige är en sorglig katastrof som har minst naturskog i hela världen, och ni skriver bara om att skapa ännu mer sterila plockepinn-skogar i form av tall- och granplantager.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.