Investera i välfärden

Patrik Engellau

Det är alltid plågsamt att lyssna på svenska politiker eftersom de aldrig lyckas få till ett rakt, enkelt, logiskt och begripligt resonemang. Ta det där med vinster i välfärden som exempel. Partiledardebatten mellan Stefan Löfven och Jimmie Åkesson i Aktuellt nyligen gav fina illustrationer.

Löfven vill begränsa vinster i välfärden. ”Vi behöver mer pengar till välfärden”, säger han. ”Vi behöver investera i välfärden… och då går det inte att skattebetalarnas pengar rinner ut i vinster”. Man kan inte dra någon annan slutsats än att statsministern tror att om Internationella Engelska Skolan, en svensk friskolekoncern, inte gjorde och kanske delar ut vinster så skulle dessa pengar på något vis stå till politikernas förfogande för angelägna satsningar i välfärden.

”Det behövs mer personal som ska ha högre löner och bättre villkor”, förmanar statsministern.

Så är det ju inte. Ersättningen för varje inskriven elev, skolpengen, är lika för alla skolor. En effektiv skola med duktiga lärare och lydiga elever kan bedriva verksamhet till lägre kostnad och därmed göra vinst. Det är visserligen sant att sådana skolor kan göra vinst därför att skolpengen bestäms med hänsyn till förhållandena i sämre skolor där det kostar mer att bedriva undervisningen men av detta följer inte att vinstförbud är någon lösning. Man gör inte dåliga företag bättre genom att förbjuda bra företag att ackumulera vinster.

Men så redovisar Löfven plötsligt en oväntad insikt som piggar upp tittaren. Han har fattat att det finns skolor som för att spara på kostnaderna slarvar med undervisningen och kompenserar genom att ge eleverna inflaterade glädjebetyg. Vaket, Löfven! tänker tittaren och hoppas att Löfven ska dra den självklara slutsatsen.

Men det gör inte Löfven. I stället återfaller han i tro på vinstkontroller som om det faktum att en skola inte fick göra vinst skulle stoppa betygsinflationen.

Den självklara slutsatsen är att skolorna inte ska få sätta sina egna betyg. Exempelvis kan staten eller någon annan extern part sätta betygen efter någon sorts centralprov och sedan publicera dem så alla visste vilka skolor som var bra på riktigt och vilka som var dåliga på riktigt. Det finns många system för sådant. En sådan, tämligen enkel, reform skulle i ett nafs tvinga skolorna att inte längre konkurrera med höga betyg – eller i bästa fall en blandning av kvalitet och överdrivna betyg – utan i stället övergå till ren kvalitetskonkurrens.

Strax därefter såg det lovande ut. Det kändes som om Åkesson var på väg att skjuta mitt i prick. Han sa att inte han heller var någon särskild anhängare av övervinster men att han avsåg att hantera dem med andra metoder. Härligt, tänkte tittaren, nu säger han det: extern betygssättning! Sedan föll allt platt till marken för Åkesson menade att han skulle göra övervinster omöjliga genom att skicka inspektörer på skolorna för att tvinga skolan att göra av med pengar i själva undervisningen, till exempel – mitt exempel, inte Åkessons – att Skolinspektionen tvångsanställer så många lärare i Internationella Engelska Skolan på skolans egen bekostnad att hela vinsten går åt.

Kan Åkesson ha resonerat så enfaldigt? Jag kollade på Sverigedemokraternas skolpolitik. Jag fick inget svar på just den här frågan med upptäckte att partiet faktiskt är ännu strängare än socialdemokraterna och vill förbjuda alla slags vinstuttag i friskolor. Partiet har nog ändrat sig, men partiprogrammet har inte hängt med i förnyelsen. Det säger en del om betydelsen av förhoppningsvis demokratiskt beslutade och fastställda partiprogram.

Jag har tänkt mycket på vad statsministern kan ha menat med sitt tal om investeringar i välfärden. ”Vi ska investera i välfärden, investera i varandra”, sa han i Aktuellt. Jag har en hypotes om vad han kan ha menat. Den slog mig när jag läste en ny rapport om ”flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering” från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi. Det framgick att svenska skattebetalares årskostnad för en genomsnittlig migrant är 74 000 kronor (med en variation från 53 000 kronor för grupper som är lättare att integrera till 94 000 kronor för det tyngre klientelet). Den genomsnittlige migranten förväntas leva 58 år i Sverige vilket ger en totalkostnad på 4,3 miljoner kronor per migrant för skattebetalarkollektivet. Det utdelas månatligen ungefär 5 000 nya uppehållstillstånd till asylsökande och deras anhöriga vilket innebär att skattebetalarna varje månad tar på sig en ny skuld på en bit över 20 miljarder kronor, ungefär en halv procent av bruttonationalprodukten. (Lite mindre om man ska räkna med diskonteringsränta.)

Håll med om att detta representerar en jätteinvestering. En investering i migranter. Tidigare trodde vi att investeringen skulle bli lönsam för de investerande skattebetalarna. Det tror vi inte längre. Ändå fortsätter vi att investera. Eller rättare sagt: politikerna tvingar skattebetalarna att fortsätta dessa satsningar som troligen är utsiktslösa.

Tänk om det hade handlat om en investeringsfond som lovat guld och gröna skogar. Så avslöjas att det varken blir guld eller gröna skogar utan i stället ett svart hål som förintar pengar. Men du kan inte avsluta dina månadsbetalningar till fonden ty fondens administratörer är dina härskare och de vill fortsätta verksamheten för att få sina löner.

67 thoughts on “Investera i välfärden

  1. A skriver:

    De jag känner som bara ser msmnyheter tror att inflödet är i det närmaste noll för tillfället. De tror att problemet är löst. Mycket olyckligt.

    Mvh A

    Liked by 6 people

  2. Bo Svensson skriver:

    Extern betygssättning löser samtliga problem i undervisningssektorn, om skattemedel ägnade ändamålet medborgarnas förkovran betalas ut i takt med att man kan visa att man lärt sig något. – Man får ju då makt och möjlighet att skaffa sig detta kunnande på en fri marknad.

    Jag begriper inte hur denna lysande idé inte ännu fått spridning. – Folk jag talar med, begriper genast vad jag menar.

    Liked by 3 people

  3. Dan Astrom skriver:

    Ditt sista stycke är verklighetens realitet för oss skattebetalare. Hur säger man upp sitt deltagande i Skatteverket, eller hur väljer man vilka åtgärder man vill vara del av i budgetten. Alltså, om jag vill satsa min del av inbetalad skatt på, t.ex. skolan, polisen, infrastrukturen och sjukvården, så vore det bra. Men faktum är att det sitter en ”Slösa” med fingrarna i allmänhetens skattkista. Inte bra!

    Liked by 4 people

  4. Lilla fröken PK skriver:

    Så länge som ekonomin, åtminstone på ytan, går som Tesla, eller vad finansministern sa, så lär nog politiken fortsätta som förut. När det gäller att komma till rätta med betygsinflationen, har M nyligen antytt, att man kan tänka sig att återinföra någon form av studentexamen. Detta ses förmodligen som exkluderande och elitistiskt av PK-majoriteten.

    Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      Det går faktiskt inte så bra för Tesla längre och det har skett ett antal dödsolyckor med deras elbilar där bilarna har fattat eld av sig själva.

      Gilla

  5. Jan Andersson skriver:

    Tyvärr betyder skolbetygen inte speciellt mycket när man skall ut i arbetslivet så småningom, men det är väl viktigt att upprätthålla myten eftersom det är den enda sporre som eleverna har att sköta skolarbetet. Den enda, eftersom skolans förmåga att skapa intresse för ett ämne är nära noll. På min tid kunde läraren hissa upp en sliten plansch ibland med välgjorda illustrationer, det var spännande till omväxling men hände sannerligen inte speciellt ofta; all undervisning var jämförbar med torrsim. Lärarna var tvungna att hålla eleverna vakna med blicken fäst framåt genom att hota med smärtsam och framförallt kränkande kroppsbestraffning; varje lektion utdelades rutinmässigt en eller två snärtar med pekpinnen till någon som dristade sig att titta bort eller viska ett ord till bänkkamraten.

    Min egen förkovran skötte jag på fritiden genom att sluka böcker från Stadsbiblioteket. Bibliotekarierna var mina bundsförvanter till skillnad från lärarna som var fienden. Läxor läste jag aldrig förrän sista årskursen i gymnasiet; det var ju inte speciellt svårt att ta in dagens pyttelilla portion kunskap under lektionstimmarna, innan vi sjöng en psalm och fick lov att gå hem för att sluta drömma och börja leva igen.

    Jag har kvar exakt samma intressen som jag hade när jag var sju år, tack vare de fantastiska böcker om främst teknik som jag lånade om och om igen. Hemma var jag ständigt sysselsatt med att läsa, rita, bygga modeller och utforska olika ämnen, gudskelov att inte någon hemma frågade om läxorna. Utan biblioteket vet jag inte hur det hade gått för mig i livet; skolan hade jag inte mycket nytta av. Men jag har haft ett fantastiskt och givande arbetsliv som jag är oerhört tacksam över att ha upplevt.

    Liked by 4 people

  6. Att gräva guld skriver:

    Vi har alla läst om det. Hur ett nyupptäckt guldfält exploateras. Hur man till en början mutar in de bästa mest lovande delarna. De som kommer först tar hand om dom mer feta bitarna genom att genast sätta spaden i jorden. Ju mera guld – desto högre och snabbare vinster.

    Så finns där även mer magra utmarker. Med färre guldklimpar. Mycket slit, men med magert resultat.

    All prospektering kräver insikt om var det är lönsammast att börja vaska. Var guldet ligger spritt i massorna. Ju tunnare guldfält, ju mera slit.

    Byt ut guldet mot människor. I det här fallet mot elever. Och guldvaskarna mot lärarna.

    Om jag kom som guldvaskare till Klondyke skulle jag genast börja vaska i de mera rika guldförekomsterna. Och undvika de magra och svårarbetade markerna.

    Samma summa att köpa utrustning för – läs skolpeng – men med olikartad potential att få upp guldet ur markerna.

    Jag skulle naturligtvis genast muta in de mest lovande markerna först. Kanske i Danderyd och Djursholm. Men knappast i Fittja eller Rinkeby.

    I en marknadsekonomi, om än konstlad uppbyggd, gäller det att alltid sätta lönsamheten först.

    En gemensam skolpeng ger bara en illusion av likhet och samma förutsättningar. Guldfälten är alltid ojämnt fördelade. Och därmed även möjligheterna till vinstnivåer. Inget betygssystem i världen kan ändra på dessa förhållanden.

    Mycket slit i de riktigt magra markerna lönar sig aldrig. Och ju mer resurser som sätts ju olönsammare riskerar det att bli. För resultatet ligger huvudsakligen förborgat i underlaget.

    Nej, jag skulle kartlägga potentialen och muta in enbart de mest lönsamma markområdena.

    Till saken hör att det oftast inte var guldvaskarna – läs lärarna – som blev de riktigt rika. Mer ofta var det de smarta organisatörerna. Men så plägar världen att vara ordnad, när vinster hämtas hem. Fråga Bert Karlsson.

    Liked by 1 person

    • Hovs_hällar skriver:

      Att jämföra lärarkåren med guldvaskare är en absurd och irrelevant jämförelse.
      En aningen bättre metafor är att jämföra dem med trädgårdsmästare som vill att en trädgård ska blomstra. Då får man gynna växterna och hålla efter ogräset.

      Liked by 1 person

      • Kattguld och upplevda oförrätter skriver:

        Men vitsen med metaforen var att jordmånen skiftar i odlingslandskapet. På vissa håll växer det bättre, kanske i Djursholm. På andra håll sämre. Kanske i Rinkeby. Om fröna mest består av nyss anlända bråkiga analfabetfrön så kanske det påverkar växtkraften hos övriga – också? Även hos de mest ambitiösa och förgrodda?

        Som kapitalistisk Såningsman vet man troligen rätt väl var man lämpligen sår, för att få bästa möjliga avkastning, i kunskap och betyg – om kunskapen mäts objektivt via ett centralt betygssystem.

        Den som väljer att odla i arida regioner utan utsikt till regn och gödning kan vara världens bäst utbildade lärare/trädgårdsmästare. Skörden blir liksom inte bättre för det – när förutsättningarna skiftar. Detta skall läraren/trädgårdsmästaren ta personligt, och genast byta yrke – om han tror något annat. Men varför skull övriga lärare/trädgårdsmästare känna sig träffade av det? Speciellt om det rör sig om en enkel metafor! Vilken nivå rör vi oss på… egentligen? Vari ligger det absurda?

        Gilla

  7. Björn G skriver:

    Sverigedemokraternas ‘inriktningsprogram för skola’ kan få oss att tänka på Marx politiska manifest.

    Så mycket dravel som finns under rubrikerna ‘sverigedemokraterna vill’ får vi leta efter.

    Gör om – gör rätt, efter valet blir rådet från kvalitetssökande förälder.

    Liked by 1 person

    • Björn G skriver:

      Ett förslag:
      1. Tag bort skollagens formuleringar om värdegrund. Sätt istället dit formuleringar om karaktär och fostran.
      Kunskapssträvan, flit och gott uppförande är tre värden som tydligt skall återfinnas i skollagen.
      2. Skriv de nya kursplanerna så att de tydligt anger kraven på kunskaper och färdigheter på varje nivå, i respektive ämne. Studera hur framgångsländer som Finland och Tyskland har formulerat sina krav för olika årsgrupper. Tillsätt sedan kunniga personer (med samma fokus som Finland/Tyskland) för att skriva de nya kraven.
      3. Formuleringen i skollagen om att eleverna ska vara med och bestämma innehållet i undervisningen avlägsnas omedelbart. Lärarna skall bära kunskapen (för eleverna kan inte veta vad de inte vet, men behöver lära sig).
      4. Rektors ställning skall vara Verkställande Ledare. Rektorer skall aktivt agera mot dem som ‘förstör’ för andra i skolan.
      5. Ändra skollagen så att elever med grovt kriminellt beteende i skolan kan avstängas permanent. (inte som nu högst två veckor under ett läsår).
      6. Öka lärarbunden undervisningstid i grundskolan. Ta bort onödiga ‘värdegrundsfostrande’ ämnen.
      7. Ge betyg från första klass. Resultat skall mätas, så att man tidigt säkrar att eleverna inhämtat de kunskaper och färdigheter de ska ha, enligt tydliga kursplaner.
      8. Lägg ner de DDR-inspirerade lärarutbildningarna och utveckla nya vägar in i läraryrket, inklusive att välkomna utländska lärare från Finland och Tyskland
      9. Röj upp i skolmyndigheterna (ut med MarxistLeninisterna). De nya ansvariga skall sätta de kunskapsmässiga resultaten i centrum för skolans arbete.

      Liked by 1 person

      • Jan Andersson skriver:

        Jag uppmanade mina söner varje nytt läsår: ”Fråga alla lärare vad du behöver läsa in och kunna för att få en femma i hans ämne till våren”. Sönerna gjorde faktiskt det – ett par gånger, men lärarna stirrade på dem en stund och började stamma fram undanförklaringar. Givetvis: medelbetyget i varje klass skulle vara 3, oavsett den generella kunskapsnivån, eller hur skicklig läraren var att lära ut sitt ämne. Sönerna förstod – tyvärr.
        Hur i hela friden kunde någon tänkande människa skapa ett sådant system?

        Gilla

  8. gratiks skriver:

    Asylbedragarna är välfärdens gökungar. Över dem faller ett oavbrutet bidragsregn, som det arbetande svenska folket knegat ihop till men inte längre kan räkna med att få del av.
    Denna kostsamma vansinnespolitik har fått min tidigare höga skattemoral att krackelera. Hädanefter kommer jag att försöka skattefuska så mycket jag bara kan. Min solidaritet är nednött till fotknölarna och det är godhetsfascisternas fel.

    Liked by 14 people

    • Björn skriver:

      Håller fullständigt med! Mina tidigare medmänskliga känslor, som empatin och viljan att hjälpa andra människor som verkligen har det svårt här i livet, har fullständigt förbrukats! Numera finns bara avsky och vrede kvar! Dessa ”kravmaskiner”, som genom maktelitens ”försorg” tillåtits ockupera och förstöra landet, både ekonomiskt och livskvalitetsmässigt, har gjort mej till nån jag aldrig trodde jag skulle bli!

      Liked by 5 people

  9. Aha skriver:

    Två saker;
    1. Sverige är ensamt i världen att tillåta vinstuttag ur skolor (Sydsvenskan 27 april 2016). Jag har fångat upp att detta skulle bero på att övriga länder anser att marknaden är satt ur spel då skolorna inte kan höja elevpriset som är fast bestämt av samhället. Vinster kan därmed bara genereras genom att spara på kostnaderna vilket de övriga länderna tydligen anser mindre bra för eleverna.

    2. När det gäller den genomsnittliga migrantkostnaden a 4,3 miljoner per migrant återstår den viktigaste frågan; hur många migranter omfattas av detta? En miljon? Det senare ger en ackumulerad kostnad av fyra tusen tre hundra miljarder.
    Etablerade media lyckades med konststycket att undvika att
    a) ställa politikerna till svars om hur denna massiva kostnad ska hanteras framöver
    b) ställa politikerna till svars hur de i decennier kunnat hävda att invandringen är lönsam.
    Man hade t.ex. kunnat fråga vår statsminister som upprepade gånger sagt att invandringen är lönsam (åtminstone på sikt som han brukar lägga till.)
    Massmedias svek i denna fråga som debatterats i decennier är ett publicistiskt bottennapp.

    Liked by 2 people

    • Björn G skriver:

      Socialisterna (7-klövern) har importerat en rejält stor underklass från länder med lågt medel-IQ och klanpreferens.

      Denna grupp kommer aldrig att kunna försörja sig själv/sin familj, i ett välutvecklat land som Sverige.

      Dessa måste alltså försörjas av den nettoskattebetalande medelklassen, genom ett hårdare skattetryck.

      Hur länge detta kan fortgå beror helt på medelklassens beslut, i valet 2018.

      Liked by 5 people

  10. Fredrik Östman skriver:

    Ja, Sverigedemorkaterna är i princip SAP från femtiotalet. Tyvärr finns inte Högerpartiet från femtiotalet att välja på i urvalet till årets val. Och att tvåtusentiotalets Moderata samlingsparti är mindre attraktivt än Tage Erlanders vidriga totatlitära socialistparti säger väl allt om ledargarnityret och kulturen i det förra partiet?

    Liked by 1 person

  11. Johan skriver:

    Tycker hela debatten är absurd om man är intresserad att lyfta välfärden på riktigt.
    Om man inför en väl dokumenterad och genomförd kvalitetssäkring i verksamheten kommer de som inte tillsätter erforderliga resurser, kompetens och arbetsmetoder för att hålla kvaliteten att underkännas och i förlängningen drabbas av näringsförbud. Därmed hamnar vinsterna per automatik på rimlig nivå.
    Ingen som investerar egna medel i ett privat företag är intresserad av att avstå avkastning eller förlora satsade medel.
    Antingen är debatten en klassiskt ideologisk debatt, eller, vilket jag befarar – en icke-debatt med syftet att blanda ihop korten och försöka styra bort agendan från det väljarna vill fokusera på.
    Sittande politiker har hittills inte visat något större intresse för att ta itu med varken vård skola omsorg eller rättsväsende på riktigt. Jag tror därför debatten om vinster i välfärden på sin höjd är en dimridå.

    Liked by 2 people

    • Bo Svensson skriver:

      ”väl dokumenterad och genomförd kvalitetssäkring i verksamheten” får man i den friska sektorn med automatik och jag har beskrivit, hur man kan släppa ut undervisning i den friska sektorn. – Planekonomi är idioti.

      Gilla

  12. Jvk skriver:

    Ja och man få 20-100 gånger mer godhet för pengarna i flyktingläger! Man undviker dessutom kulturkrockar som resulterar i våld och massvåldtäkter. Så orsakssambandet är klart, massinvandring ger minst 20 gånger mindre hjälp åt folk som har det svårt och skapar en etnisk underklass, precis som slaveriet gjorde i USA. Ett olösligt problem skapades där.

    Så vad är orsaken till att de vill ha det så här?! Det är uppenbarligen inte godhet, som vi ser ovan. Svaret är att det är ondska, det är hat mot de skötsamma icke-politiska, samma hat som man såg mot kulakerna under sovjeteran eller mot skötsamma bönder under polkot. Hat måste med hat fördrivas, röstar jag SD så är det i väntan på någon som är våldsammare.

    Liked by 7 people

  13. CC skriver:

    Det kostar i snitt mellan 350 000 och 400 000 per utlänning och år. D.v.s. när absolut alla kostnader har räknats. Och totalt kostar 7-klöverns asyl- och invandringspolitik oss skattebetalare mellan 310-380 miljarder kr per år. Efter att asylsökande och deras anhöriga har fått sina uppehållstillstånd så slutar dom inte att kosta pengar. Tvärt om så är det efter beviljade tillstånd som de verkligt riktigt stora kostnaderna uppstår. Ungefär 1/3-del av Sveriges statsbudget går åt för att bekosta 7-klöverns galna asyl- och invandrings-politik och dess absolut alla kringkostnader. Det finns nog mer än 1,5 miljoner utlänningar eller folk med rötter i fjärran länder som på olika sätt försörjs direkt eller indirekt via olika bidrag eller via våra skattemedel. Och andelen bidragstärande hitresta ökar för varje år.

    Liked by 4 people

    • cmmk10 skriver:

      Ja, jag har länge upplevt det som att Sverige verkar under någon slags ”krigsekonomi”, där enorma delar av våra resurser förbrukas på ett ”omvänt försvar”. I stället för värdeskapande investeringar förstör vi våra resurser.

      Jag är inte säker på att ens krigsförande länder lägger så mycket som 1/3-del av sina resurser på kriget? Möjligtvis sovjetekonomin och Tyskland (de sista åren) under 2VK.

      Gilla

  14. Jaxel skriver:

    Krönikan tar som oftast upp något viktigt. Jag har dock lite problem med avslutningen: ”ty fondens administratörer är dina härskare och de vill fortsätta verksamheten för att få sina löner”.

    Om vi nu tar de apostroferade administratörerna så är väl inte deras löner på något vis beroende av att de bedriver just den politik som kritiseras i krönikan!? Samma gäller väl för i princip alla rikspolitiker, deras löner är väl inte direkt beroende av VIKs storlek.

    Däremot kan det givetvis generera röster om man utlovar guld och gröna skogar. Fast de flesta väljare är nog ändå medvetna om att någon måste betala för de gröna skogarna.

    Gilla

    • Björn G skriver:

      ”Fast de flesta väljare är nog ändå medvetna om att någon måste betala för de gröna skogarna.”.
      No way, de flesta väljare (80 procent) enligt väljarbarometern, vill att någon annan skall betala för grönheten.
      De flesta väljare är EJ medvetna om att de betalar skatt till ‘de gröna skogarnas’ skövling!

      Liked by 4 people

    • cmmk10 skriver:

      ”Fast de flesta väljare är nog ändå medvetna om att någon måste betala för de gröna skogarna.”

      Man hoppas naturligtvis, att det är någon annan som skall betala. Hela vänsterrörelsen bygger ju på det.

      Gilla

  15. Steven Jörsäter skriver:

    Skoldebatten är verkligen förvillad. Nästan allt som sägs är fel.

    I min kommun, Täby, berömmer sig den styrande Alliansen över att skolorna överlag är bra. Det är de nog men det är inte politikernas förtjänst. Utan det beror främst på att de har rätt elever. Vilket i sin tur beror på att de har rätt föräldrar. Förmågan att tillgodogöra sig utbildning är nämligen starkt ärftlig, något postmodernisterna förstås ivrigt skulle förneka. Att sedan bra elever lockar till sig bra lärare är förvisso sant. Att tro att bra lärare kan utföra mirakel med elever utan förutsättningar är absurt.

    Mina barn gick i Engelska Skolan. Den som tror att en skola här skulle kunna raka undan alla pengarna till vinst och bedriva usel undervisning rekommenderas ett besök på ett föräldramöte. Blotta tanken på en väsentlig försämring av skolan skulle leda till dess nedläggning inom några månader. Något sådant hände faktiskt en kommunal skola här för tio år sedan. Föräldrar är de mest krävande konsumenter som finns. Så till den grad att de som har den läggningen till och med glömmer att vara politiskt korrekta. Föreslå en flyktingförläggning nära skolan även i en sossekommun så får ni se vad som händer på föräldramötena!

    Friskolornas styrka är konkurrensen som ju också skärper de kommunala skolorna. Fungerar de inte så – vips – är ungarna borta. Snacket om vinsterna blir bara löjligt. Gymnasieministern, Anna Ekström, vill nu få bort skolvalet och lägga det på kommunerna. Och därmed ta bort hela vitsen med friskolor.

    Liked by 3 people

  16. MartinA skriver:

    På grund av SDs stalinistiska toppstyrning och att SDs medlemmar och ledning är helt okunniga om/förkastar svensk föreningskultur så sker ingen ideutveckling i SD alls. De enda som tillåts tänka överhuvudtaget är en handfull politiker och tjänstemän i partiledningen. Och de lägger all sin uppmärksamhet på att genomdriva det totalitära toppstyret så de kan inte skapa ideutveckling heller.

    Förklaringen till SDs tystnad och mjäkighet är att de inte har något att säga och inte har några lösningar. SD har förvandlats till en pengamaskin för ledningen.

    Gilla

    • Jan Bengtsson skriver:

      AFS…
      Ditt val i höst)
      Fortsätt kasta skit…

      Ändå bara SD som på kort sikt kan påverka utvecklingen!

      Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Tack, MartinA, för att du orkar vara motvalls! Du behövs. Stefan Torssells krönikor är mycket nedslående läsning om den inre partikulturen i SD. I september ska jag noga överväga var jag lägger min röst (SD, AfS eller MED). Jag vill också här puffa för en annan dissident och SD-veteran, Jan Milld, som numera bloggar igen efter ett och ett halvt års stroke-konvalescens. Han har tagit klar ställning för AfS och tidigare har han i många år rättframt, kritiskt och självkritiskt analyserat SD och alla tänkbara politiska händelser och ämnen. På hans blogg janmilld.wordpress.com finns ofantligt mycket material långt tillbaka i tiden, många värdefulla dokument och länkar till allt möjligt.

      Liked by 3 people

      • MartinA skriver:

        Jan Milld är en hjälte och en veteran. Även hans gamla vapendragerska som inte är med oss längre, jag minns inte vad hon heter.

        Gilla

  17. Hovs_hällar skriver:

    Åkesson tycks ha missat bollen i debatten ovan.
    Vad gäller frågan om betygsinflation, så har det valsat runt ett påstående i framförallt lögnblaskan Aftonbladet, att friskolor som Internationella Engelska Skolan skulle ha mycket sådant.

    Detta påstående tillbakavisas i en artikel i DI:

    https://www.di.se/ledare/debatt-nej-engelska-skolan-har-inte-betygsinflation/

    I artikeln föreslås fö. en lista på förändringar som borde genomföras — en mycket intressant lista där jag citerar punkt 2:

    Skriv om kursplanerna så att de tydligt anger kraven på kunskaper och färdigheter på varje stadium i varje ämne. Studera hur framgångsländer som Estland, Finland och Tyskland har formulerat sina krav för olika årsgrupper. Tillsätt sedan kunniga personer för att skriva kraven, helt utanför de kretsar på dagens pedagogiska institutioner som har förstört skolan med sin kunskapssyn.

    — Det är numera välkänt att 1960-talets perversa syn på kunskap har förstört skolan, och att dagens inkrusterade attityder av samma sort på lärarhögskolorna kräver radikala åtgärder.

    Liked by 1 person

  18. Stig Fölhammar skriver:

    Migranter är inget entydigt och därför dåligt begrepp. Med viss ledning från den intelligente och intellektielle Tomas Gür som anser att migranterna är endera immigranter eller bosättre – vill jag dela upp migranterna i tre grupper:
    a) experter, välutbildade och samhällsnyttiga individer
    b) immigranter som vill integrera sig och bli samhällsnyttiga individer
    c) bosättare som vill leva som i sina forna hemländer fast på en högre ekonomisk nivå.

    Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      Visst, i debatten brukar vi underförstått syfta på gruppen c) -”bosättare” — som är den helt dominerande gruppen numerärt vågar jag påstå.

      Sedan finns det självklart gruppen a) – personer som Gur själv eller Tino Sanandaji. All heder åt dem. Och även grupp b) kan accepteras.

      Liked by 1 person

  19. Kent Forssgren skriver:

    Två läsvärda artiklar om skolan av skoforskaren professor Kjell-Åke Forsgren.

    Utbildningsminister Gustav Fridolin uttrycker ofta ”forskning visar”.
    Men, man måste också ha vissa elementära insikter i ämnet denna forskning handlar om.
    Detta tycks saknas hos denne skolminister.
    Tyvärr förefaller samma sak gälla för den politiskt tillsatte generaldirektören vid Skolverket Peter Fredriksson.

    LIKHETSDOKTRINEN ÄR ORSAKEN TILL SKOLANS KRIS
    I skolans värld förväntas alla kunna tävla mot alla i alla ämnen och nå ungefär samma mål på samma tid. Men det som händer med detta synsätt är att ribban sänkts så lågt att alla tar sig över, eller att farten anpassas till de långsammaste. Den likhetsdoktrin som i decennier präglat skolan, är det som skapat dagens kris.
    Professor Kjell-Åke Forsgren. 4 jan, 2014
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/likhetsdoktrinen-ar-orsaken-till-skolans-kris_8868016.svd

    SKOLVERKET GER FALSK BILD AV ENIG FORSKNING
    För att skapa en verklig skola för alla måste de ideologiska skygglapparna läggs åt sidan när det gäller forskningen. Det är inte svårt att hitta undersökningar och teorier som direkt motsäger de förment entydiga forskningsresultat som Skolverket redovisar, skriver professor emeritus Kjell-Åke Forsgren.
    Kjell-Åke Forsgren professor emeritus, Umeå universitet, professor i Strömstad akademi. 28 maj, 2014
    https://www.svd.se/skolverket-ger-falsk-bild-av-enig-forskning

    Liked by 1 person

  20. Sixten Johansson skriver:

    Hans Odeberg har rätt ofta skrivit om skolan på bubbavel.blogspot.com och i sitt senaste inlägg ”Vem sitter rätt i skolbänken” kommer han fram till att MED (Medborgerlig Samling) är det enda partiet som har ett vettigt och genomtänkt skolprogram. Han ger det full poäng.

    Själv tror jag i likhet med många bloggare och kommentatorer att det nuvarande skolsystemet av otaliga anledningar är omöjligt att reformera och att något nytt måste byggas upp från grunden. Mellanfasen blir gissningsvis skoluppror och hemundervisning, ända tills landet eller regionen i framtiden eventuellt får en handlingskraftig ministär, men den har då mycket annat än skolan att åtgärda först.

    Många föräldrar verkar fortfarande engagera sig i sina barns skolgång och framtid, så det är tänkbart att dagis- och skoluppror skulle kunna bli psykosociala startskott och öppna portarna till ett relativt fredligt gemensamt arbetsfält, där dagens barnsliga och bortskämda vuxna lär sig att samarbeta uthålligt och själva börja bygga ett samhälle och dess nödvändiga mänskliga pyramider underifrån.

    Liked by 1 person

  21. Lars skriver:

    Vi har i mångt och mycket ett politiskt medialt problem i Sverige. Medial eftersom politikerna påverkar folket genom media, politiker torr att media fångar stämningen i landet och medialt eftersom media tror de påverkar politiker och folket.

    Eftersom borgerlig media dvs papperspressen ägs privat av framförallt Bonniers så är ägandet av den mer eftertänksamma pressen borgerligt nyliberal. SVT följder DN som riktmärke (och kriterium för den egna anställningsbarheten) så nyliberal media är styrd av borgerliga intressen.

    Politiken är å andra sidan sammangyttrad med NGO’s (oftast statsstödda och ett underlag för den politiks adeln) och med GD poster och liknande i den statliga förvaltningen och med intresseföreningar som advokatsamfundet – en korporativ stat i viss mening ( ykersförbund). Det gäller även fackföreningar som Saco och Tco.

    Ägandet av media är privat och står Svenskt Näringsliv nära. Borde man inte ha lärt sig vid det här laget att en icke seriös press med egen agenda förvanskar rapporteringen om svenskt samhället och förstör det politiska samtalet?

    Välfärdsfrågorna och skolan? Skolan passar inte för privatisering. Det är alltför långsiktiga projekt. Det räcker inte med den ioförsig nödvändiga åtgärden att betygsättning ska ske oberoende av skolans personal. Det är något som behövs även om staten äger skolan. Skolans problem är nyliberalismens problem. Det handlar om marknadsimperfektioner, tillkortakommanden hos marknaden, behovet att låta samhällsintresset styra över det företagsekonomiska.

    Jag gillar inte Marx, men jag gillar definitivt inte nyliberaler (Milton Fridman och andra förljugna, efterhand bevisbart falska profeter, med teser som visar sig inte stämma.) Kamen står inte mellan nyliberalism och kommunism, den står mellan nyliberalism och ekonomiskt, historiskt informerad ekonomisynsätt på Keynesiansk grund och ett systemperspektiv, med socialliberal prägel.

    Men cirkusen fortsätter många år till. Sverige går under, men vad bryr sig ”konservativa” ”marknadsfundamentalister”,. ”nyliberala”. De har ju Jordan Peterson…

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Kritik mot att släppa ut undervisning i den friska samhällssektorn måste ju väga lika tungt beträffande livsmedelsproduktion. Mat är ju ännu viktigare än undervisning.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Livsmedel är en annan typ av vara än nioårig utbildning. Marknader med fri konkurrens ställer vissa krav.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Förövrigt en intressant jmfrse du föreslår. Livsmedelshanteringen från ax till limpa är ju en av de mest reglerade näringarna vi har. Dels har vi olika stödformer od kring jordbruket, dels en mängd regleringar kring användning av bekämpningsmedel, krav på djurhållningen, hygienregler i hela kedjan, datummärkning och spårbarhet. Utifrån folkhälsans behov har ett mycket omfattande regelverk vuxit fram och implementerats med inspektörer av alla de slag.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Hur skiljer sig utbildning från livsmedel i marknadsmodellerna? Främst i möjligheten för kunden (betalande kund är staten) och klienten att bedöma tjänstens egenskaper och värde. Grundutbildning ska ge nytta under ett förhoppningsvis långt arbetsliv och har dessutom egenskaper där samhällsnytta skiljer sig från den privatekonomiska (t.ex. att ge alla en gemensam bas). Om man inte gillar korven man stekt så köper man inte märket på nytt. Handeln är transaktionsorienterad, men utbildning byter man inte lika enkelt,.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Man kan ju konstatera att det är betydligt enklare för en livsmedelsinspektör att oanmäld besöka en affär och undersöka hygienen än vad det är för en skolinspektör att göra motsvarande. Man måste ju även ha med att skolans betydelse för elevernas utveckling är större än vad som kan mätas med ett kunskapsprov och att förlorad tid inte kan ersättas, tiden går framåt, inte bakåt (även om man undrar när man ser på Sverige). Man hamnar, tycker jag, i den klassiska ägarfrågan som företag ställer sig, behöver jag ha en viss verksamhet inom det egna företaget eller kan jag köpa in den? Avgörande brukar vara dels verksamhetens betydelse för det egna företaget och dels möjligheten byta leverantör och dels transaktionskostnader dvs vad kostar det att bevaka och kontrollera kvalitet och leveranser hos en extern leverantör jämfört med att lägga verksamheten i egen regi.

        (Inom parantes kan man även konstatera att livsmedelsbranschen kännetecknas av hög koncentration av företag i kedjan ovan lantbrukaren dvs grossister, detaljister och vinsterna är också delvis av monopolkaraktär dvs högre än för annan verksamhet. Det finns mycket stora inträdesbarriärer.)

        Gilla

    • Hovs_hällar skriver:

      Lars: Du använder ordet ”borgerlig” som samlingsterm för allt du inte gillar. De enda som brukar använda den retoriken är diverse socialister, alltså folk som ännu drömmer om en socialistisk omvandling av samhället enligt marxianska teser.
      Och så brukar man hävda att socialismen egentligen inte misslyckats, det är bara fel på tillämpningarna — de följde inte receptet!

      Ja Pol Pot råkade väl hålla manifestet upp och ner…

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Borgerlig används för att beteckna M, KD, FP, C av dem själva. Vet du varför jag inte kallar negrer för negrer? För att de själva, åtminstone i USA, vill kalas för svarta. Då säger jag svarta.

        Gilla

      • Jan Andersson skriver:

        I Brasilien är det tvärtom: svart är nedsättande, neger är ordet som bör användas.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Kommer inte undan att tänka på Pippi Långstrump och ”negerkungen i Söderhavet” som man bytte till ”Söderhavskung”. Man missar humorn i det, att det inte finns negrer i Söderhavet utan Polynesier och likaså anspelningen på fyrtiotalets Sverige där man knappt sett en neger. Negro betyder svart på spanska.

        Gilla

  22. Elvin skriver:

    På ett märkligt sätt har de gamla partierna kommit att belöna dem som missköter sig, som inte gör sin plikt, samtidigt som man bestraffar dem som sköter sig och tar ansvar. Detta blir förvisso mest tydligt när invandrare som aldrig bidragit med något till Sverige kommer före fattigpensionärer. De 9.000 afghanska männen utan skyddsbehov som riksdagen (S, MP, C och delar av L och KD) givit rätt att stanna, beräknas kosta 2,9 miljarder de första tre åren. Den summan skulle nästan räcka till för att höja de lägsta pensionerna med 1.000 kr/mån (första året).

    https://samtiden.nu/2018/06/alice-teodorescu-gp-darfor-vinner-sd-valet/
    prioriteringarna är fullständigt åt skogen.

    Liked by 1 person

  23. Jan Andersson skriver:

    FÖRÄLDRARNA skall se till att eleverna kommer till skolan i tid varje dag, hela, rena och utvilade med lämplig blodsockerhalt efter en normal frukost. LÄRAREN bestämmer själv kursplanen utifrån vad eleverna redan kan och vad de kan hinna studera in varje läsår. ELEVERNA ansvarar själva för sitt uppförande och lyssnar på undervisningen och deltar i övningarna, utan att någonsin störa lärarens eller de andra elevernas arbete, eller att komma med ovidkommande frågor eller kommentarer under lektionstid. LÄRAREN bör också göra varje elev synlig genom att lära sig deras namn och låta dem komma med frågor och kommentarer vid annat tillfälle, helst efter varje lektion eller samma dag.
    FÖRÄLDRARNA frågar eleverna ofta om skolan, och ELEVERNA svarar. ELEVERNA gör förelagda läxor utan anmodan, i skolan eller så snart de kommer hem. FÖRÄLDRARNA ser till att skapa studiero en timme varje dag när hemarbetet görs. Ömsesidig respekt, OK?

    Gilla

  24. Bo Svensson skriver:

    Barnslaveriet där man skall tvingas sitta av en del av sitt rätt korta liv i lokaler där det pågår försök till undervisning, hör samman med överhetssamhället där medborgaren var undersåte och ungarna skulle veta hut. – Skoluniform hör samman med detta mönster.

    Det finns säkert en kategori ungar som förtjänar en sådan skola men det finns många sorter och med undervisningen utsläppt i den riktiga ekonomin med fri utprovning av metoder, – alltså konkurrens mellan fria aktörer = marknadsekonomi, – kan man välja den som passar en och ens barn bäst.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Och metoden för att släppa ut undervisningen i marknadsekonomin, är alltså att skattemedlen för ändamålet betalas ut i takt med att man tillgodogör sig kunnandet, så att man för pengarna kan köpa sin undervisning.

      Gilla

  25. O.T. skriver:

    Samtidigt kan man undra varför en miljöpartistisk regering lägger mer pengar på att bidra till havens välmående och hållbar utveckling för vår planet, än vad man lägger på miljöfarlig invandring. Hit kommer människor långväga till nordligaste norr.
    Det kalla klimatet innebär att energiåtgången per person blir högre än i tropiska länder. I synnerhet om kärnkraften läggs ned hotas den svenska självförsörjningen på energiområdet. Vattenkraften kan bara byggas ut marginellt, även om de skyddade älvarna används. Energiskog försämrar livsmedelsförsörjningen. Vindkraft skulle kräva en enorm och resurskrävande utbyggnad som trots detta inte skulle räcka till på vintern, då man måste starta kraftverk baserade på miljöovänliga fossila bränslen.
    Kritik har riktats mot MP och Maria Ferm. Hon förstår troligtvis inte vilkenavsevärt påfrestning det är för naturen med människor som bor på vår breddgrad, än om de bor i varmare länder. Skulle Miljöpartiet sätta miljön i första rummet så skulle det korrekta budskapet till omvärlden vara: Vi hjälper er gärna där ni bor. Kom inte hit, vi är redan nu för många!

    http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.com/
    Miljöpartiets partibeteckning måste ses som en vilseledande och falsk varubeteckning. Alla deras förslag går ut på att ruinera det svenska folket och backa Sveriges utveckling 50 år tillbaka i tiden!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.