Tankar om en varm majmånad

Lennart Bengtsson

Några av mina vänner har bett om mina tankar och reflektioner angående årets varma och torra majmånad.

Årets majväder har varit högst ovanlig. Månaden har varit praktiskt nederbördsfri i Mellansverige och de flesta dagar har varit molnfria med intensivt solsken från en klarblå himmel. Uppsala har haft 23 dagar med maximitemperaturer över 20°C och 11 dagar över 25°C. Sannolikt blir medeltemperaturen minst 3°C över det normala. Liknande väder har rått i stora delar av landet. Lantbruket börjar oroa sig för torkan och risken för skogsbränder ligger redan på högsta nivån.

Årets majmånad blir sannolikt den varmaste sedan regelbundna mätningar började i Sverige och i Uppsala redan 1722. Landets TV-meteorologer och tidningarnas klimatjournalister har redan konstaterat att detta är en följd av klimatuppvärmningen. Det kan förstås inte uteslutas men är inte säkert. Vad kan orsaken vara till det ovanliga vädret?

Under större delen av året och speciellt under vinterhalvåret domineras vädret i Sverige av de vandrande lågtrycken som drivs av en kraftig jetström från väster mot öster. Orsaken till västvinden är den stora temperaturskillnaden mellan Arktis och sydligare breddgrader.

Västvinden är ojämn och jetströmmen ormar sig fram. Ibland ner mot Kanarieöarna och ibland ända upp mot Spetsbergen. För att inte Arktis skall frysa till måste stora mängder energi transporteras dit söderifrån. Den största transporten sker i atmosfären men havet hjälper till.

Under högvintern får hela området norr om 60°N (den latitud som går genom Oslo, Uppsala och St Petersburg) ca 180W/m2. Från Arktis försvinner värme ut i rymden och så håller det på. Under sommarmånaderna ändrar sig detta energiflöde och för en kort tid under högsommaren kommer det in så mycket solstrålning i Arktis att energi faktiskt transporteras söderut. Detta påverkar cirkulationen radikalt och det är därför vanligt att cirkulationen går med halvfart och knappt det under sommaren.

Ett speciellt fenomen som kan bildas när som helst men är allra mest vanligt i maj är en högtryckblockering som oftast får sitt läge i området kring Skandinavien. Jetströmmen tvingas då att dela sig i en nordlig och sydlig gren. Ligger högtrycket väster om oss strömmar kall luft från Arktis söderut (det är då vi kan få de otrevliga järnnätterna med svår nattfrost) och ligger det öster om oss blir det regnigt och mulet med sydvindar. I år har det blockerande högtrycket parkerat sig precis över Skandinavien för praktiskt taget hela maj. Det är det som gett oss årets ovanliga och för de flesta ett mycket behagligt väder. Jag hoppas att även miljöpartiet har kunnat glädja sig även om växthusgaserna skulle kunnat ha haft ett finger med i spelet. Maj har haft temperaturer som en junimånad.

Hur kommer det att fortsätta? Det är omöjligt att svara på. Det kan bli en miserabel sommar med regn, moln och blåst. Det kan också bli en fortsatt sommar med flera perioder av samma slags väder som rått under maj.

En del kanske tror att klimatändringen slagit till. Men då räcker det att titta söderut eller österut och där har vädret varit helt annorlunda med regn och kyligare än normalt. Och tänk om högtrycket lagt sig över Island i stället? Då hade det kunnat bli riktigt styggväder med snö.

Om högsommaren slutligen blir som maj med ett lika mäktigt högtryck kan det förstås bli väldigt varmt. Den 9 juli 1933 var det +38°C i Uppsala. Och detta var före dagens växthusgaser. Med dagens växthusgasvärme med någon grad + en halv grad extra för urbaniseringseffekten skulle det kunna bli +40°C i centrala Uppsala och liknande i andra större städer i Syd- och Mellansverige.

Om det skulle hända vad tror ni då att tidningarna skulle ha som förklaring? Hur man å andra sidan förklarade den väldiga värmen i juli 1933 har jag inte lyckats ta reda på men förmodligen sa man att ibland blir det bara så här och det var faktiskt ingen dålig förklaring.

27 thoughts on “Tankar om en varm majmånad

  1. Werner Von Winkelbaum skriver:

    Dagens Nyheter hade for nagar decennier sedan en serie artiklar om klimat. Den forsta raden I den forsta artikeln pa den forsta sidan borjade sa har: ”Inte pa 800 ar har det varit sa varmt som det varit I …. ”.

    800 ar sedan; da talar vi om runt ar 1100. Fraga: varfor var det sa varmt da? Det var ju langt innan industrialiseringen och associerad miljoforstoring? Svaret ar att det finns ocksa naturliga variationer I klimatet.

    Liked by 2 people

  2. Aurora skriver:

    På 1700-talet lär det ha varit en ovanligt varm period i Skandinavien. Det finns dokumenterat att man t.o.m odlade tobak på Södermalm. Denna föregicks dock, vad som sagts, av ett antal mycket kalla vintrar i slutet av 1600-talet då många fattiga frös ihjäl. Har inte sett någon dåtida analys om orsaken till dessa vädervariationer. Vädret har nog alltid varierat.

    Liked by 1 person

  3. olle holmqvist skriver:

    som väderberoende har jag tyckt mig märka, att varmt i början, maj – så blir det kall och våt sommar. är det bara ett intryc ?.F ö vattubrist, varfär dämmer vi inte de stora jordbruksåarna
    Motala ström, Kävlinge ån f a dels låta slam med N o P sedimrntera, dels låta bevattna åkermarken. Nu nät vi går mot jordbrist, kunde ju dammsediment plockas till åkrarna.

    Liked by 1 person

  4. Jvk skriver:

    I Spanien är det kallt, växthuseffekten är som om man fann en enda förklaring till att aktiemarknaden faller på en dag, folks intuition räcker inte till och man konstruerar falska orsakssamband. Jag har lust att lägga ut en bild på den nya strand där folk sitter på solstolar som bildats mot Danmark där jag bor på samma ställe jag vindsurfade som ung, det få bli sandjakt snart (bra idé). Förresten så finns det redan en sån förklaring till aktiemarknadens fall, faller aktierna en dag så år det Trumps fel, stiger de, tystnad, faller de Trump, stiger de tystnad, faller de.. ni fattar.

    Det är bara trams, vad är växthuseffekten? Hur som helst, även om det INTE är trams så skiter jag i det, det finns värre problem, som massinvandring, man kan kanske förstå klimathysterikerna för massinvandringen förklarar allt som gör att jag inte vill ha mina barn i Sverige längre.

    Liked by 8 people

    • olle reimers skriver:

      Jag har tidigare i många år bott på spanska solkusten, av och till,

      På midsommaraftonen 1988 var jag i Altea på Costa Blanca. Det var omöjligt att sitta ute och äta middag. Inte för att det var för varmt utan att det var för kallt! Alla satt inomhus denna afton och njöt av värmen från den stora öppna spisen som gudskelov stod till buds.

      I Stockholm var det 30 grader varmt. Alla nordbor som samlats på restauranger förbannade sitt felbeslut,

      Jag är en sån där väderfreak som håller reda på gamla temperaturrekord och liknande. Möjligen kan det vara förklaringen till att jag har ringa förtroende för klimatalarmisterna.

      Gilla

  5. Janne skriver:

    Det finns en faktor till som han förmodligen inte tror på.
    Man av och till s.k. HAARP-mönster i molnen där jag bor.
    HAARP är ju – som bekant för välinformerade – en inrättning för väderkontroll och -manipulation som kan användas som vapen.
    Evinnerlig torka eller skyfall med översvämningar i ”målområden”. Stormar och orkaner.

    Sedan må man också undra vad chemtrails ställer till med vädret…

    Liked by 1 person

  6. Rolf H Carlsson skriver:

    När man hör klimatalarmisternas hänvisningar till ”klimatförändringarna” får man intrycket att klimatförändringar skulle vara något nytt. Häromdagen hörde jag i P1 en SMHI-meteorolog få frågan om den aktuella värmeböljan är en följd av ”klimatförändringarna”. Nej förklarade han, det krävs längre tids observationer. I nästa andetag deklarerade han dock att ”vi har värmt upp Jorden med en grad sedan 1800-talet”. Det slog mig vilken intressant underliggande hypotes han därmed gav uttryck för: om inte industrialiseringen förutsatt en så stor energiförbrukning, huvudsakligen genererad av fossila bränslen, så skulle vi sålunda fortfarande ha befunnit oss i ”den lilla istiden”!

    Liked by 2 people

  7. gras1519 skriver:

    Som vanligt så är det ingen som tänker på våra jordbrukare, som riskerar att drabbas av missväxt och kanske utebliven inkomst för hela året. På dem som har djur och inte kommer att ha vinterfoder till dessa, utan tvingas skicka dem till slakt. Och som då får reda på att det är flera månaders kö till slakten och med kraftigt sänkta priser. Ingen mat till djuren och ingen möjlighet att slakta – vad gör man då????

    Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Nu talar du om problem vi hade innan konstbevattning kunde göras. Om det regnar väldigt mycket så förstörs grödor. Är det för torrt så konstbevattnar man.

      Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Ja, låt oss genast slakta fyra prima jungfrur på den nya religionens altare på det att bonden skall få en bra skörd! För de vetenskapliga metoderna har vi ju för länge sedan förkastat.

      Gilla

  8. Eva Danielsson skriver:

    Du skriver genomtänkt och faktabaserat som den äkta forskare du är. Tack.
    Och tack för den sista meningen, ”ibland blir det bara så här” och att det inte är en dålig förklaring. När det gäller klimat och väder.
    Människan spår och solen rår.
    Och säkert några andra fenomen som inte människan kan påverka.
    Men det är stora ekonomiska och politiska intressen i klimathotsalarmismen. Människan är sig lik. Ute efter makt och pengar. Och de som är lättlurade och lättledda och har ett frälsningsbehov av att känna sig tillhöriga och duktiga, blir frågans nyttiga idioter. Vi andra skakar på huvudet och tvingas vara med att betala i pengar och i frihet.
    Tänk om man i stället satsade dessa resurser på luft, dricksvatten, hav, jordar, alltså miljöfrågor. Och, inte minst, på en modernisering och utveckling av kärnkraft. Stabil billig energi kommer att behövas hur det än blir med klimatet.

    Liked by 5 people

  9. Gunnar skriver:

    Jag minns att de tidiga TV-meteorologerna Leo Rannaleet och Artturi Similä brukade kommenterade dagens väderläge med ”ett högtryck över Baltikum” och verkade tycka att jobbet blev trist eftersom det inte hände något intressant med vädret.

    Det som är annorlunda detta år är att det varat längre än det brukar och möjligen tidigare på året. De som kan härleda det till ökningen av CO2 I atmosfären behöver ha god fantasi.

    Gilla

  10. Lasse Forss skriver:

    Uppsala har, som Lennart berättar, statistik sedan 1722. Årsmedeltemperaturen 1722-2011 ligger på 5,47 grader. Kallast var det 1867, då årsmedeltemperaturen inte blev högre än 2,52 Varmaste året var 1723 då årsmedeltemperaturen var hela 8,02 grader. Så visst är det stora temperaturskillnader mellan åren utan att det kan klassificeras som klimatförändringar.

    Liked by 3 people

    • jvk skriver:

      Jag har en termometer på mitt hus, den sitter två meter upp i skuggan, den har visat ca 4-5 grader mer än en Oregon Scientific termometer i markhöjd, och 3-4 grader mer än den i bilen. Man skall nog ta gamla temperaturmätningar med en stor nypa salt, i synnerhet nu som 97% av forskarna har en agenda.

      Liked by 2 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.