Varför kapitalismen gör människorna lyckligare än socialismen

Patrik Engellau

Du kanske tror att det här är någon sorts ideologisk propaganda, men det är det inte. Det här är solid, vetenskaplig sociologi eller statskunskap eller något annat stabilt och vederhäftigt akademiskt ämne i den genren. Nationalekonomi, kanske.

Med kapitalism menar jag en samhällelig ordning där produktionen sker i privata, konkurrerande företag för vilka sanningens ögonblick inträffar när företaget möter sin kund. Jag kallar ögonblicket för sanningens eftersom det är just den stunden som avgör företagets öde. Tänker kunden köpa eller tänker han inte köpa? Det finns vid detta tillfälle ingen gräns för hur lismande inställsamt och fjäskigt företaget beter sig mot kunden. Företaget gör allt för att kunden ska känna sig viktig och må bra. De sprutar till och med ut behagliga dofter i galleriorna, allt för att de potentiella betalarna ska sväva på moln.

Med socialism menar jag ett socialt system där produktionen sker i anslagsfinansierade byråkratier, typ landstinget och Migrationsverket. Även sådana system har sina sanningens ögonblick som kulminerar i producenternas anslagsäskanden eller bidragsansökningar. Anslaget representerar producentens öde i den bemärkelsen att anslaget kan gå uppåt eller nedåt allt efter de beslutande politikernas aktuella sinnestillstånd.

I båda fallen har vi alltså en samhällsdominerande typ av producent – företaget respektive byråkratin – som båda står inför sin speciella typ av sanningsögonblick, alltså tillfälle när de pengar som producenten behöver för sin överlevnad ska delas ut. I båda fallen har penningutdelaren – kunden respektive politikerna – makt att villfara eller inte villfara producentens önskemål om betalning. Dessa sanningens ögonblick skapar respektive systems innersta karaktär.

I båda fallen har producenten metoder att påverka sina respektive penningutdelare. Företagen uppvaktar kunden för att få honom i köpstämning, till och med genom parfymsprutning enligt ovan, och försöker på alla sätt övertyga honom att en affär skapar lycka, inte i första hand för företaget, som bara är kundens tjänare, utan för kunden, tillvarons konung.

I den kapitalistiska världen skapar stämningen från detta sanningens ögonblick den anda som genomsyrar tillvaron. Ha-begärets eventuellt falska men ändå verkningsfulla lycka kringstrålar det kapitalistiska samhället som surret en bikupa.

I de anslagsfinansierade byråkratiernas värld befordras andra beteenderegler. Uppgiften för de anslagsbeviljande politikerna är att lösa problem och minimera lidandet hos befolkningen. Det finns alltid mer lidande än det finns pengar att avhjälpa lidandet ty om motsatsen tillfälligt inträffar så uppfinns strax nytt lidande i syfte att konsumera alla de resurser som står till buds. Politikernas vägledande princip blir att fördela varje krona så att den avhjälper det värsta återstående lidandet.

Här hamnar politikerna emellertid i ett fundamentalt dilemma. Hur ska de veta vilka av tusentals äskanden som riktas mot dem som representerar det värsta lidandet? Hur ska de vara säkra på att de satsar pengarna rätt?

Detta problem har vetenskapen hittills inte kunnat ge någon slutgiltig och fullt tillfredsställande lösning så politikerna i demokratiska länder har utvecklat en, som det förefaller, helt godtagbar hemmasnickrad tumregel, nämligen att där det skriks mest så lids det värst.

Mot den bakgrunden måste den anslagsfinansierade byråkratin för sin egen överlevnads skull ständigt upphäva veklagan, slita sitt hår och högljutt jämra sig å sina plågade klienters vägnar. Det socialistiska samhället avancerar därför genom tillvaron som ett medeltida flagellanttåg med människor i tagelskjortor som kvider sin bedrövelse, piskar sin rygg och stönar under sitt kors.

Därför menar jag att kapitalismen producerar sällhet, åtminstone i bemärkelsen tillfredsställt ha-begär, medan socialismen producerar jeremiader, inte för att detta var uttänkt på förhand, utan för att de dominerande organisationerna i respektive system, de organisationer som sätter stämningen i samhällena, för sin egen välgångs skull är nödtvungna att uppamma sådana känslor.

47 thoughts on “Varför kapitalismen gör människorna lyckligare än socialismen

  1. Björn G skriver:

    Socialismen behöver ‘offer’ för sin överlevnad medan, kapitalismen behöver ‘kunder’.
    Att kapitalismen skapar mer välstånd än socialismen beror nog på att antalet ombudsparasiter är färre.
    Det synes även att kapitalismen passar bättre som system, till den i grunden genuint lata människan.

    Liked by 1 person

    • Björn G skriver:

      Här är ett belysande exempel på att människor blir olyckligare under socialistiskt styre.

      Den syriske mannen med tre fruar och 16 barn (månggiftesskandalen) har fått fortsatta problem i Sverige beträffande sitt sätt att leva. Två av hans döttrar har nu fått skyddat boende av socialtjänsten. En har tvångsgifts enligt egen utsago och den andra misshandlats psykiskt och fysiskt och hotats med tvångsgifte.

      Det blev stor uppmärksamhet, även internationellt, när det visade sig att Nacka kommun hade köpt tre bostadsrätter i Saltsjöbaden Nacka, värda nästan 14 miljoner kronor, för att inhysa den polygame syriske mannen med alla sina familjemedlemmar i tre närliggande bostäder. Familjen har sedan dess fått boende i Smålandskommunen Markaryd. Familjen kom till Sverige 2015.

      Men nu visar det sig att förutom att våra socialistiska myndigheter sponsrar en i Sverige olaglig familjebildning med stora summor i bidrag, så kommer även andra problem på köpet.

      Detta hade aldrig kunnat hända under kapitalistiskt styre!

      Liked by 2 people

      • Björn G skriver:

        Försäkringskassan har tagit fram en beräkning på hur mycket polygamisten i Nacka med tre fruar och 16 barn kommer att kosta det socialistiska samhället Sverige.
        Den första beräkningen avsåg de första två åren i Nacka.

        Barnbidraget var totalt 27 020 kronor per månad
        etableringsersättningen var 27 104 kronor per månad
        etableringstillägg var 12 800 kronor per månad
        bostadsbidraget för alla tre lägenheter var 13 900 kronor per månad
        underhållsstöd var 14 157 kronor per månad.
        Enligt beräkningen ovan fick familjen minst 94 981 skattefria kronor per månad vilket blev drygt 1,14 miljoner kronor per år (under de två första åren).

        Eftersom mannen är 57 år gammal nu och de första två åren täcktes av Försäkringskassan, räknade vi med att han kommer att uppbära socialbidrag från kommunen i 6 år till.
        Utifrån gällande riksnorm för försörjningsstöd kommer familjen att ha rätt till drygt 980 tusen kronor per år skattefritt, när de går över till kommunens omsorg (under de kommande åren).

        Summa summarum blir att familjen kommer att kosta svenska skattebetalare ca 8,2 miljoner kronor i diverse bidrag under sina första 8 år i Sverige (dessa bidrag har/kommer att betalas ut skattefritt).

        Det lönar sig att vara ‘offer’ i ett socialistisk land!

        Liked by 2 people

      • Jvk skriver:

        Det du skriver om Nacka-mannen är så uppenbart ohållbart, jag såg nyligen reliker från Egypten vilka fick mig att inse att detta bara kan bli värre. Det får bli ett längre inlägg en annan gång.

        Liked by 1 person

  2. Jvk skriver:

    Jag tycker du missar kapitalismens verkliga styrka genom att fokusera på socialismens uppenbara fel. Kapitalismens styrka är att den underliggande premissen är att folk skall vara fria att göra vad de vill, och i väst, och i Asien, så har folk valt att vara mycket mera produktiva och konstruktiva än under något annat system, ingen kung, diktator eller annan ism har kommit i närheten. Det skall bli intressant att se om Afrika och Mellanöstern kommer att anamma kapitalismen, på mig verkar det som Afrikanska ledare lutar mer åt socialism, vi kommer antagligen att se hur Sydafrika går ner på samma väg som Rhodesia, och araberna har ju uppenbara problem, är islam kompatibelt med kapitalism? Svaret är nej, för innan kapitalism så kommer att tanken måste vara fri. På samma sätt så är våra politiker och administratörer parasiter på de som jobbar i kapitalismens anda i Sverige, deras jobb går ut på att MINSKA produktiviteten hos folk genom alltid växande regelverk (tas upp i boken ”The Great Degeneration) och ett alltid växande VIK, som låtsas generera pengar, men i själva verket är världens största binnikemask,

    Ett exempel på svenska socialdemokratiska femårsplaner, eller snarare fyra, såg vi nu när försäkringskassans chef som tydligen tidigare fått order att minska utbetalningarna, men nu innan valet så får hon gå så att S kan komma med sina stulna morötter och hålla upp dem framför de åsnor som är svenskarna. Pensionärerna skall visst också få mer..

    Liked by 5 people

    • Jvk skriver:

      Det finns ett problem dock, det är att stora företag börjar agera som en stat, jag läser exempelvis boken Empire nu av Ferguson, och det Ostindiska kompaniet började som sjöröveri, gick sedan över till handel men fick till sist rätten att beskatta, och eftersom man kontrollerade Indierna så kunde man beskatta alla indier. Kan Facebook och Google betraktas på samma sätt, det är nästan som om de belagt luften vi andas med skatt, eftersom de kontrollerar så mycket av våra liv, plötsligt blir det relevant med en klok stat, för att bryta upp monopol. Jag har erfarenhet från stora företag och tycker mig också se att de attraherar en Anna typ av människor än små, en slags konforma människor som antingen vill bestämma, eller bli bestämda över, och nya ideér värderas inte, det finns inte i blodet, det hjälper inte hur många buzzwords som ledningen försöker sprida via inköpta konsulter, för att ledningen är de som var mest konforma och spelade maktspelet bäst. När vi nu har företag som kontrollerar vår information och kommunikation så verkar det läskigt att världens största bolag har en så tydlig vänsterprofil.

      Så när ett kapitalistiskt företag når rätten att beskatta, som Ostindiska kompaniet och Google och Facebook så är det dags att bryta upp det.

      Liked by 5 people

      • 5ven55on skriver:

        Håller med. Kapitalism är alltid att föredra framför socialism men i måste motverka monopol till varje pris. Statens enda uppgift bör vara att sköta rättsväsendet och i rättssystemet måste antikartell- och monopollagar ha väldigt hög prioritet.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Problemet är inte monopol, utan rent seeking. Det är en definitionsfråga om rent seeking är en del av fenomenet eller systemet kapitalism. Angreppen på monopol sker i Karl Marx anda. Låt dig inte luras!

        Gilla

      • Johan Sahlin skriver:

        Ingen tvingar dig att använda Google eller Facebooks tjänster. Är folk missnöjda med hur Google censurerar Youtube så kommer dom till slut att starta en alternativ videodelningssida som tar över.
        En gång i tiden så sökte man på webben med hjälp av Altavista, den var bäst.

        Samma sak händer förmodligen om sidor som Patreon lägger sig i alltför mycket, kunder drar nån annanstans.

        Ska du handla möbler så är det liksom IKEA du ska till. Så tänker i alla fall jag. Möbler –> IKEA. Om jag blir tvungen att åka till MIO eller nåt annat varuhus känns det krångligt o förvirrande. Är detta ett problem? Nej. Ingvar är död och jag tror inte IKEA kommer vara IKEA om 30år. Gubben är död och hans söner måste få göra som dom vill med arvet. Han har gjort sitt. Saker kommer och går. Företag kommer och går. Människor kommer och går.

        Är du trött på Facebook, gör som Putin och skaffa dig ett konto på vk.com istället, som miljoner Ryssar. Där sprids tydligen piratkopierat material hejvilt, reglerna i väst gäller inte hos dom.

        Det är en vänsteridé att man ska kontrollera och styra företag. Det är helt onödigt. Marknaden kommer att dela ut sin dom tids nog.

        Det enda du måste lära dig är att GILLA LÄGET. Den som inte lär sig detta kommer aldrig kunna leva i frihet. Då måste du kanske låsa in dig i socialism eller nåt annat fängelse igen, för att du inte klarar friheten.

        Gilla

      • Jvk skriver:

        Hm, jag håller med, gilla läget är kanske det som gäller, känner att jag inte tänkt färdigt om detta för ingen princip håller till 100% i alla lägen. Exempelvis så vill jag inte gilla läget vad gäller migrationen.

        Gilla

  3. Staffan W skriver:

    Och mitt emellan hittar man de många intresseorganisationer eller ”ideella” organisationer som måste framtvinga jämmer och hotbilder för att få kunderna (bidragsgivarna) att öppna plånböckerna… Allt från världskoncernen WWF till den lilla lokala intressegruppen.

    Gilla

  4. Göran Fredriksson skriver:

    Den anslagsfinansierade byråkratins främsta hjälpare i att ”upphäva veklagan, slita sitt hår och högljutt jämra sig” är SVT och SR. I nästan varje nyhetsprogram finns inslag där främst ”forskare” har kommit fram till ett nytt ”behov” som måste tillfredsställas genom ett fortsatt grävande i skattebetalarnas fickor.

    Liked by 1 person

  5. Eva Danielsson skriver:

    Kapitalismen ger lycka eftersom det finns visst utrymme för individen och rörelsefrihet, valfrihet och tankefrihet i det systemet.

    Socialism ger stagnation och passivitet och depression. Alla ska vara jämlika och t o m lika och hålla sig inom kollektivets ramar och idéer. Det finns mycket lite utrymme för ”luft under själens vingar” i ett socialistiskt samhälle. Eller i ett totalitärt i andra tappningar, t ex i ett islamistiskt samhälle.

    Anslagsfinansierade verksamheter där kunderna inte betalar själva (direkt) liknar förstås ett socialistiskt samhälle. Och vill inte lägga ner sig självt även om klientunderlaget sinar. Och visst ”upptäcker” man nya lidanden och klienter då ibland, av egenintresse.

    Det nuvarande (socialistiska) politikerväldet har hakat på massinvandring och klimathysteri som två ”upptäckter” av problem som legitimerar alla möjliga budgetar och nonchalerande av lagar och tidigare ordning. De t o m spär på problemen för att säkra sin styrning med en egensnickrad värdegrund som måttstock. Som alla vi skattebetalare som kunder måste betala och rätta oss efter.

    Hur skulle det se ut om alla ångade på efter eget huvud och producerade idéer och varor som rentav säljer bra på en fri marknad och gör både dem och kunder lyckliga?
    Då skulle ju makthavarnas makt minska och göra dem mindre lyckliga.

    Ska folket få vara fria och aktiva och ansvarstagande och kanske lyckliga?
    Eller ska staten få ta hand om och bestämma över folks liv så att några i toppen blir lyckliga av sin makt över andra?

    Liked by 1 person

    • Björn G skriver:

      Ja, socialism är verklig ondska, även här i Sverige.

      ”Jag tror att det lite är det som gör svenskar så avundsjuka på invandrargrupper.
      Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er.
      Och vad har vi?
      Vi har midsommar och sådana töntiga saker.”

      Citerat från Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin, i mars 2002

      Gilla

  6. Bromma1214 skriver:

    Snart val, Löven lovar pensionärer med 11 000-14 000 månad, 600kr mer.
    Vad händer med de hundratusentals som har 7-8000 månad.Borde de inte ha företräde?
    Svar: för dyrt ,de är för många. Nähä,bättre satsa på barnen med skägg
    de kommer bli lönsamma…
    Arma land

    Gilla

  7. Christer Carlstedt skriver:

    Visst försöker kapitalisten lura Dig att köpa hans utbjudna produkter. Du vet ju egentligen att den omisskänliga doften av nybakade bullar i entrén till Willys eller ICA är till för att få Dig på köphumör och att få Dig att plocka med Dig litet extra gott ur butiken.
    Om Du går in till en bilhandlare och tittar på nya bilar, så visst har de en svag doft av läder bland alla plastdetaljer.
    Inte sjutton är det Metallicas senaste som utgör bakgrundsmusiken! Betydligt smeksammare skall det vara.
    Men om nu sanningen skall fram så är Du som köpare egentligen ganska glad för att lukten från soprummets halvruttna grönsaker inte slår emot Dig i dörren.
    I sista änden är det i alla fall Du själv som avgör hur mycket Du vill öppna plånboken i kassan.

    Med anslagsfinansierade organisationer är det litet annorlunda.
    Jag skulle inte drömma om att påstå att de inte ofta fyller ett genuint behov för någon. Om Du har oturen att bryta lårbenet så skall Du nog vara själaglad att Du inte får en faktura på den verkliga kostnaden. Jag är alltså villig att hjälpa Dig med finansieringen av den kostnaden.
    Däremot är jag inte alls villig att betala TV-avgift för att kunna se utbudet av reklam för olika spelsiter hos reklamkanalerna.
    Nu vet jag ju att jag antas betala för Public Service, men jag kan inte välja bort det om jag bara skulle vilja se det reklamfinansierade utbudet.
    Det är en synnerligen märklig företeelse. Det är ingalunda omöjligt att arrangera ett pay per view-system.
    För Public Service skulle det säkerligen betyda ett inkomstbortfall eftersom vissa produktioner inte lockar köpare. Fast då uppstår ju frågan varför jag skall betala för något jag inte vill ha?

    Det är samma sak med pressen. De levererar en produkt som folk i gemen inte är villiga att betala den verkliga produktionskostnaden för. I ett normalt konsumentförhållande betyder det att produkten är undermålig. Jag tvingas nu via skattsedel medfinansiera en icke säljbar vara. Hur gick tankebanorna hos de beslutande där?

    Med många anslagsfinansierade organisationer är det så att produkten de levererar inte håller den kvalitet som gör den självbärande. Då inträffar det mycket märkliga att man gapar högt om att någon annan, som inte ens har något intresse av produkten, skall betala för den.
    Hur i Herrans namn tänker man?

    Jag skall ha gäster i kväll. Jag tänkte bjuda på bl.a. gratinerad hummer, men det är för dyrt tycker jag, så då kräver jag att grannarna skall betala. I alla fall hälften. Nej då. Grannarna är inte bjudna. Dom känner jag ju knappt.
    Låter det rimligt?
    Jaså? Inte det? Så märkligt att samma sak då blir rimlig när det talas om föreningsbidrag!

    Liked by 1 person

  8. Jan Andersson skriver:

    Jag är inte helt bekväm med bilden av att säljande företag lismar och sprutar parfym. Sådant genomskådas omedelbart. Finns en antydan till fjäsk eller tjat så avslutas samtalet. Tro mig, jag har mött hundratals leverantörer och entreprenörer och köpt varor och tjänster för hundratals miljoner. Både köpare och säljare är efter kontraktstecknandet sammanlänkade i samma kedja, där ett misstag eller avsteg från kontraktet från ena eller andra sidan drabbar den andre i lika grad. Liknelsen med två kugghjul är också träffande. Får den ene eller andre force-majeureproblem, så kan man ofta räkna med icke kontraktsbunden hjälp från den andre för att inte projektet skall äventyras. Det vore ett svårt misslyckande på båda håll. Därför bygger nästan alla samarbetsprojekt på ett långtgående ömsesidigt förtroende som går långt utöver kontraktstexten, eftersom det är omöjligt att kontraktsbinda förtroende.
    Lagen om offentlig upphandling är därför en omöjlighet, i privat verksamhet är det nästan aldrig det lägsta priset som vinner ett kontrakt, utan de företag som inger ett sådant förtroende hos köparen att man på båda håll kan vara nästan helt säker på ett fullvärdigt resultat och att man kan betala alla delrater enligt avtalet enligt tidplan.

    Liked by 3 people

  9. Lennart Wennberg skriver:

    Alltså – återigen – hur mycket Keynes – hur mycket Friedman……eller nått, Patrik?

    Hälsningar Lennart Wennberg, 72

    Gilla

  10. Aha skriver:

    Som ofta när Engellau skriver sina tankeväckande betraktelser försöker man om inte slå hål på resonemanget ändå hitta saker som inte stämmer in i tankekedjan. I det här fallet kommer jag att tänka på vägar och järnvägar, på monopollösningar. Konkurrens i form av vägar som byggs parallella med varandra är en kapitalistisk marknadslösning som saknar realism. Monopolistvägar har blivit ösningen och sådana bör inte ägas av kapitalister för då skulle, i brist på sanningens ögonblick, priserna rusa iväg.
    Det marknadsbaserade amerikanska sjukvårdssystemet är ett annat exempel på att resonemanget inte är allmängiltigt. De som styrs efter sanningens ögonblick presterar inte alla gånger bättre. Den amerikanska sjukvården lär vara dubbelt så dyr som den svenska.

    Men ändå; kunden har alltid rätt är ett angenämt förhållningssätt.

    Gilla

    • svenge skriver:

      Var det inte så att vårt elpris rusade i höjden när borgarna privatiserade Vattenfall och de nya ägarna satte priset i nivå med kontinentens? Jxvlx typer!. Här ett exempel då samhället borde leda prissättningen till förmån för medborgarna. Rätta mig om jag står för ett sakfel!

      Gilla

      • uppstigersolen skriver:

        Vattenfall är inte privatiserat. Fortfarande statsägt. Däremot så kan alla elkunder numera handla el av vilket bolag de vill. Men sladden hem till dig ägs i de flesta fall av något av oligopolföretagen Eon, Fortum eller Vattenfall. Så vad gör dessa oligopol? Höjer elnätsavgifterna så klart. Så nu går även Vattenfall med vinst trots Maud Olofssons inköp av Nuon.

        Liked by 1 person

      • Anne-Hedvig skriver:

        Strømprisene er på Norpool – så vidt jeg vet er det en BØRS. Strømmeklerne tjener rått. Før i tiden var strømmen primært tenkt som del av INFRASTRUKTUREN i våre land med kaldt klima. I mange bygder reiste folk selv lysmastene og fikk strømmen frem til sine hus.
        Prisen på vannkraftem var selvkost til noen få øre, pluss et lite tilslag. Nå fryser pensjonister fordi de ikke har råd til å holde seg varme, mens bisniss-mennesker håver inn. Nyliberalismens forbannelser!

        Gilla

  11. Bo Svensson skriver:

    Valet är mellan rättsordning och maktstyrning. – Maktstyrning är när våldet härskar medan rättsordning är logik och konsekvens tillämpat på reglerna för ekonomi och samvaro.

    En intelligent globalisering är att satsa på rättsordning: Regler för ekonomi och samvaro som resulterar i framlängesutveckling.

    Gilla

  12. Alexander Zetterberg skriver:

    Kanske ett citat av William Blake (Jerusalem) kan pigga upp den som betvivlar välfärdsstatens existensberättigande: ”He who would do good to another must do it in minute particulars. General good is the plea of the scoundrel, hypocrite and flatterer.”

    Liked by 1 person

  13. uppstigersolen skriver:

    Inför krav på att varje politiker måste ha arbetat i ett privat företag i minst tio år innan han/hon får sitta i en beslutande position som politiker. Alltså ett privat företag som är beroende av kunder som betalar. Gör vi detta så försvinner vänsterpartierna raskt.

    Liked by 1 person

  14. Henning skriver:

    Resonemanget kräver ytterligare en komponent för att göra bilden mer tydlig; nämligen demokrati. Renodlad kapitalism utan en genuint fungerande demokrati riskerar att omgående gå mot ett oligarksamhälle med abnorm koncentration av ekonomiska resurser och politisk makt. Ekonomi och politik är oskiljaktiga storheter om en god resursfördelning skall komma till stånd för så många som möjligt att ta del av. På Handels mötte vi tyvärr endast detta resonemang i nationalekonomiproppen i en bok av Edmund Phelps. Sedan försvann resonemanget för att återigen återkomma på forskarnivå. För lite och försent skulle man kunna uttrycka sig då det riskerar att göra unga nyutbildade civilekonomer alltför politiskt aningslösa.

    Liked by 1 person

    • Anne-Hedvig skriver:

      Riktig! Også kapitalismen trenger grenser, ellers kan den utvikle seg til en tyrannisk ‘rovdyrskapitalisme’. Advarselen kommer fra Kåre Willoch, tidligere norsk statsminister for partiet Høyre (tilsvarer vel svenske Moderaterna). Tenk bare på finanskrisen, og hva den har ført til for mange.
      Mennesket er ellers mer enn bare en konsument, og hva enten man er klimaskeptiker eller ei, har kloden sine begrensninger for uhemmet forbruk.

      (PS for ordens skyld – jeg er ikke sosialist!).

      Gilla

      • cmmk10 skriver:

        Just finanskriser är antagligen inget bra exempel. Här har vi tydliga exempel på politiskt klåfingrighet, centralbanker som reagerar/styr felaktigt samt ett banksystem som har tillåtits växa över alla kanter och som har blivit systemviktigt (och därmed har risken lämnat ägarna och hamnat hos skattebetalarna).

        Finansbranschen skulle antagligen må bra av lite mer ”marknadsekonomi”.

        Gilla

    • Jan Andersson skriver:

      Alldeles riktigt! I en demokrati är det störst andel människor som kan tänka fritt och koncentrera sig på sitt uppdrag utan att vara ängslig för att göra ”fel” enligt någon av de ismer som finns i högre grad i ickedemokratiska samhällen.

      Gilla

    • Anne-Hedvig skriver:

      Et dikt av den norske dikteren Arne Garborg, fra ‘Lesebok for ungdomsskolen’ 1912.
      Oversatt fra nynorsk:

      En kan kjøpe seg mat, men ikke matlyst,
      dråper men ikke helse,
      myke senger, men ikke søvn,
      lærdom, men ikke vett,
      stas, men ikke skjønnhet,
      glans, men ikke hygge,
      moro, men ikke glede,
      kamerater, men ikke vennskap,
      tjenere, men ikke troskap,
      grå hår, men ikke ære,
      lugne dager, men ikke fred.
      Skallet av alle ting kan en få for penger.
      Men ikke kjernen; den er ikke for penger fal.

      Liked by 1 person

  15. Christer Hanefalk skriver:

    För ”ordningens skull” så bör framhållas att ”kapitalism” varken är en ideologi eller en politisk rörelse. Kapitalism är ett resultat av att produktionskrafterna är i privat ägo och där produktionen styrs av marknaders efterfrågan. Produktionen kan i sin tur baseras på ”push” eller ”pull”. Med ”push” menas att man tillverkar utifrån en tänkt efterfrågan och ”trycker ut” varorna på marknaden. Med ”pull” menas att man tillverkar efter faktisk efterfrågan/faktiska beställningar och levererar till kunderna/marknaden när produkterna är färdigställda (…vilket exempelvis gäller dagens bilproduktion med i princip ”skräddarsydda” bilmodeller…). Den gamla sovjetiska produktionsmodellen innehöll många varianter av ”push” – varianter som därtill ”kryddades” av felaktiga uppgifter om den faktiska produktionen eftersom de som ansvarade för densamma gärna ljög friskt om hur mycket som tillverkats. Underträffade produktionsmål kunde ju i bästa fall resultera i fängelse – i värsta fall i arkebusering. Ett kul exempel är också en fabrik i gamla Tjeckoslovakien som fick pris för sin framgångsrika produktion av kulorna till sotarnas borstviskor – problemet var bara att man på sitt lager hade hela Öst- och Västeuropas behov av borstviskkulor för närmare 15 år framåt. Och exemplet på stövelfabriken i Vladivostok som enbart tillverkade vänsterstövlar (1970-talet) är ju en klassiker. De var för övrigt röda – fabriken som gjorde högerstövlar tillverkade svarta stövlar visade det sig lite senare…
    Nej, det bästa med kapitalism är att marknadens ”dom” är relativt omedelbar. Det enda som i längden kan upprätthålla en undermålig produkt och/eller tjänst är en företeelse som heter ”Offentlig upphandling”. Den företeelsen leder 99 gånger av 100 till att man fattar ett riktigt dåligt beslut!

    Liked by 2 people

  16. Lasse Forss skriver:

    2011 besökte jag Vietnam, som är en kommunistisk enpartistat men man 1986 införde man marknadsekonomi.
    Vår guide berättade att när han gick i skolan så hade man inte ris till frukost varje morgon. ”På socialisttiden då svalt vi. Sedan det blev marknadsekonomi behöver vi inte svälta längre. Nu har 2 % av befolkningen så bra ställt att de kan skaffa sig vad som helst, privat helikopter till exempel. 30 % har det mycket bra och ingen behöver svälta”.
    Noterbart är att på socialisttiden importerade Vietnam ris. I dag svarar jordbruket för drygt 40 % av exporten. Det här visar skillnaden på socialistisk ekonomi och marknadsekonomi.

    Liked by 1 person

    • uppstigersolen skriver:

      Och i Sverige importerar vi hälften av vår mat. Hur smart är det? Socialism. Alternativt bondekooperation. Samma skit.

      Gilla

  17. Sixten Johansson skriver:

    Marknadskapitalismen bygger på frivillighet och valuta för pengarna. Köparen får en vara eller tjänst och samtidigt allt oftare något immateriellt, skimrande, som förhöjer hans tillvaro, dragningskraft eller ego.

    Patriks huvudmodell visar en svällande byråkrati och offerindustri i symbios med en toppridande klass stöttad av överideologin PK-ismen. Härskarklassen piskar Medelsson, pressar honom på pengar, men ger inget materiellt i utbyte annat än som valfläsk. Tvärtom blir det materiella i genomsnitt allt sämre. Men kunderna kan med skattepengar, foglighet och välvalda PK-ord köpa sig en känsla av att vara nästan lika goda och rättänkande som härskarklassen.

    Toppridne Medelsson har tappat bort sin suntförnuftsideologi. En idé är då att leta upp den, predika och agitera och egga hingsten Medelsson att kasta av sin plågoande och låta suntförnuftiga ryttare ta tömmarna. Många önskar också att hingsten ska sparka eller jaga ut hela toppridarklassen, dvs de stora parasiterna på Medelssons kropp, och alla små parasiter, som de stora har lockat hit från utlandet eller som växt fram som svampar ur jorden efter penningregnen över utvalda, som har passat in i PK-mallen.

    Jag tvivlar på den revolutionära kraften i en sådan ekonomisk-ideologisk analys i vår tid. Huvudmotsättningen tycks där gå mellan toppridarklassen (med VIK) och en plågad och förvirrad hästkrake. Jag tror i stället att en aldrig tidigare upplevd, onaturlig huvudmotsättning har växt fram de senaste decennierna. – forts –

    Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      forts – PK-ismen är absurt ologisk och likgiltig för konsekvenser på sikt. Härskarklassen, byråkratin, PK-isterna sågar av sin egen sittpinne. Men de lever inte loppan och tjoar: ”Efter oss syndafloden”. De verkar helt oförstående eller likgiltiga inför framtiden. Ett så verklighetsfrämmande och socialt destruktivt tänkande är biologiskt onaturligt och sociomentalt sjukt.

      Jag tror att huvudmotsättningen har förskjutits och nu går mellan ”barnsliga” och ”vuxna”. Det handlar om utopister kontra realister, men jag menar att en stor del av befolkningen nu är psykoinfantil, har stannat i sin mentala utveckling på barnets eller tonåringens nivå. Därför kan de inte formulera och argumentera för ”vuxen utopism” av tidigare typer. Allt maskeras av att dessa mentala barn använder vuxenspråk och har vuxnas alla maktmedel.

      Samhällsfrågor brukar hamna i kategorierna Ekonomi, Ideologi, Psykologi. Det mesta tyder på att den drivande kraften i den destruktiva utvecklingen är psykologin, med anknutna fält som sociologi, kulturantropologi, mediateori, evolutionsbiologi och teologi.

      Om inte en sociomental mognad sker under verklighetens tryck kvarstår en för mänskligheten ny klyfta mellan ”barnsliga” och ”vuxna”. De barnsliga är mycket aggressivare, har makten, vill utplåna de vuxet tänkande. De flesta av oss vuxna vill bara bli lämnade i fred i ett vuxet samhälle. Men för det skulle vi behöva hitta ett eget territorium eller skicka i väg ”PK-barnen” någonstans där de får bygga sina utopier.

      Liked by 1 person

      • Jvk skriver:

        Det verkar troligare att det är vi som blir bortröstade, som i Robinson som är en sorglig betraktelse över vad svenskar blivit.

        Gilla

  18. Moa skriver:

    Sågning av Socialdemokraterna och Miljöpartiet är också mördande. Den historia som läggs fram angående Alice Bah Kuhnke är dramatisk och det skulle inte förvånas om Johan Westerholm anmäls för förtal.

    Gilla

  19. Lars skriver:

    Om nu kapitalismen producerar sällhet, vad säger nationalekonomin om skillnaden mellan socialism och kapitalism? Den rationelle agenten tycks vara av samma slag…

    Gilla

    • Lars skriver:

      Paradoxically, the rational expectations revolution that was so much influenced by the Chicago School created a model that, like in the socialist models of the past, assumes an all-knowing individual, who can compute the optimal plans and set the optimal prices. In such a world, markets are indeed not necessary to coordinate the actions of heterogeneous individuals. The representative agent does it all in his mind. In the behavioral model presented here, we go back to the old Hayekian idea that we need markets to aggregate the information that is spread out in tiny little bits in individuals’ brains. It is this aggregation process that creates macroeconomic fluctuations.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s