Från utredning till aktivism

Patrik Engellau

Jag skrev nyligen en text om proposition 1975:26 Om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m.m. som antogs av en enig Riksdag (länk till min text). Där fastställdes att Sverige skulle vara multikulturellt. Men proppen handlade inte bara om mångkultur, utan framstår också som ett unisont och entusiastiskt åtagande från hela den offentliga sektorn att välkomna och ordna allt till det bästa för de invandrare som förväntades anlända.

Det märkvärdiga med aktstycket är, antydde jag, att det inte andas minsta tveksamhet i frågan om invandringsprojektets fördelar för svenska folket. Ett aktivistiskt dokument, helt enkelt.

Först efteråt slog det mig att denna beslutsamma ensidighet är en anomali. Det brukar inte vara så med offentliga utredningar, betänkanden och propositioner. De brukar stöta och blöta, väga för och emot och när de kommer fram till något brukar de åtminstone låtsas att ställningstagandet skett efter moget övervägande med hänsyn taget till alla väsentliga skäl och motskäl.

Här låg alltså, misstänkte jag, en hund begraven. Här krävdes forskning. Forskning betyder i detta fall rotande i luntor som numera med herr Googles hjälp för det mesta är hyggligt lättillgängliga. Vore det inte för herr Google så hade jag aldrig gittat.

I proposition 1975:26 refereras till en sju år äldre proposition, nämligen 1968:142 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående riktlinjer för utlännings politiken m. m.. Det är i detta dokument, ur vilket jag strax ska citera, som det görs sådana balanserade överväganden som brukar känneteckna statliga utredningar. Låt mig förklara.

När regeringen vill något stort brukar den tillsätta en Utredning. Utredningen utreder noggrant, ofta i många år, och publicerar betänkanden i serien Statens Offentliga Utredningar. När Utredningen är färdig överlämnar den sina alster till regeringen som på grundval av Utredningens rön kan författa en proposition att föreläggas Riksdagen.

Så har det varit även här. Det här med främmande människor i Sverige och hur Sverige skulle förhålla sig till dem började kännas akut redan i början av 1960-talet. Därför tillsatte regeringen redan år 1961 en Utredning som fick namnet Utlänningsutredningen. Utlänningsutredningen presterade ett stort antal betänkandet och kom så småningom med slutbetänkandet SOU 1967:18 Invandringen. Problematik och handläggning.

Därmed var det dags för proposition 1968:142 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående riktlinjer för utlännings politiken m. m.. Detta är, enligt min mening, ett nyanserat och hyggligt resonerat aktstycke.

Först konstateras att folk från andra länder kommer att söka sig till Sverige för att Sverige är ett ”attraktivt invandringsland” och på grund av vår utlänningspolitik:

Sammanfattningsvis kan konstateras, att befolkningsomflyttningen i Europa under efterkrigstiden i ökad utsträckning har gått från mindre industrialiserade länder till de högindustrialiserade länderna och att ett allt större antal invandrare har sökt sig till Europa från utomeuropeiska länder med befolkningsöverskott… Det förefaller emellertid vara realistiskt att f. n. räkna med att de tendenser som sålunda har visat sig under de senaste decennierna kommer att bestå och ev. förstärkas.

Sverige kommer sannolikt även framdeles att vara ett attraktivt invandringsland. I vilken utsträckning utlänningar kommer att söka sig hit beror emellertid också på andra faktorer, i första hand den utlänningspolitik vi själva för.

Vad som gör Sverige attraktivt förutom utlänningspolitiken förklaras inte. Kanske är det naturen. Men det spelar ingen roll. Den stora poängen är att staten år 1968 insåg att det är den själv som avgör Sveriges grad av attraktivitet för utlänningar.

Sedan har vi det här med internationella traktater:

Vårt lands handlingsfrihet på utlänningspolitikens område begränsas i viss utsträckning genom åtaganden i internationella överenskommelser… Enligt Förenta Nationernas konventioner angående flyktingars och statslösa personers rättsliga ställning får konventionsstat inte utvisa flykting eller statslös person, som lovligen uppehåller sig på denna stats område, annat än på grund av skäl hänförliga till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen… Utredningen understryker att asylbestämmelserna gäller endast utlänning som är att betrakta som politisk flykting och som är i behov av asyl. Förbudet att vägra asyl gäller alltså inte flykting som har lämnat sitt land på grund av missnöje med de ekonomiska förhållandena där, s. k. ekonomisk flykting, och inte heller politisk flykting som redan har asyl i annat land.

Det där med att ekonomiska flyktingar inte har rätt till asyl har sedermera glömts bort. I och för sig hade man inte brytt sig så mycket om den saken tidigare heller, vilket proppen antyder att man kanske måste göra framöver:

Under efterkrigstiden har i Sverige inte upprätthållits någon klar skillnad mellan asylsökande flyktingar, flyktingar med asyl i annat land och ekonomiska flyktingar, upplyser utredningen. Men om våra resurser att ta emot flyktingar skulle begränsas, kan det bli nödvändigt att föra en selektiv flyktingpolitik.

Utlänning kan till och med utvisas om han:

1. yrkesmässigt bedriver otukt eller eljest underlåter att efter förmåga söka försörja sig ärligt,

2. är hemfallen åt alkoholmissbruk och till följd därav är farlig för annans personliga säkerhet eller för ett grovt störande levnadssätt,

3. av tredska eller uppenbar vårdslöshet gång efter annan undandrar sig att uppfylla sina förpliktelser mot det allmänna eller mot enskild person,

4. under loppet av de senast förflutna fem åren blivit dömd utomlands för svårare brott eller utomlands avtjänat straff för sådant brott och det kan befaras att han kommer att fortsätta brottslig verksamhet här.

Sedan resoneras en hel del om huruvida Sveriges behov av arbetskraft bäst kan tillfredsställas genom invandring eller genom mobilisering av mer svensk arbetskraft:

En jämförelse tenderar dock att utfalla till förmån för invandringsalternativet i den mån invandringen omfattar yrkesutbildad arbetskraft, som har fått sin yrkesutbildning bekostad utomlands, eller frigör inhemsk kvalificerad arbetskraft… Dessutom måste man beakta att mot invandrarnas produktiva insatser måste vägas inte bara deras dagliga konsumtion utan även kostnader för deras anpassning till värdlandets förhållanden och för investeringar i bostäder, skolor in. m. En sådan samhällsekonomisk bedömning finner utredningen kunna utfalla olika allt efter som invandringen avser kvalificerad eller okvalificerad arbetskraft.

Sverige bör alltså inte uppmuntra invandring av outbildad arbetskraft. Sedan måste man noggrant undersöka det där om vilka volymer Sverige kan absorbera:

Det synes utredningen uppenbart, att en målinriktad invandringspolitik inte kan utformas utan att noggranna undersökningar har gjorts om det svenska samhällets förmåga att i socialt hänseende svara mot de specifika behov som invandringen för med sig och utan att en mottagningsberedskap kommer till stånd inom skilda sektorer av samhällslivet.

Därtill kommer frågan om det är möjligt att invandrarna ska kunna leva på svensk standard samt – jätteviktigt – om invandrarna ska assimileras eller bevara sin kulturella särart:

Bland de spörsmål som statsmakterna måste ta ställning till nämner utredningen frågan om invandrarna skall leva på samma standard som svenska medborgare och i vad mån det är möjligt att nå detta mål. Ett annat spörsmål är vilket målet för samhällets åtgärder för invandrarnas anpassning skall vara. Skall anpassningsåtgärderna främst ta sikte på att assimilera invandrarna i det svenska samhället eller syfta till att passa in dem i samhället med bevarad språklig, kulturell och religiös särart.

Med det här vill jag illustrera att Sverige fortfarande år 1968 kunde se nyktert på frågan. Men så fort denna proposition lagts tillsattes en ny Utredning, Invandrarutredningen, som skulle vidareutveckla statens tänkande med utgångspunkt i frågor såsom de ovan presenterade.

Det var Invandrarutredningens tänkande – presenterat i slutbetänkandet SOU 1974:69 Invandrarna och minoriteterna – som sju år senare kom med mångkulturen och den oförtäckta invandringsentusiasmen i proposition 1975:26.  Från utredningsproposition 1968 till aktivistproposition 1975. Hur gick det till? Var det studentupprorets anda som redan fått genomslag i statsapparaten? Handlade det om en allmän vänstersväng i svensk politik? Eller var det, som jag tror, varken höger eller vänster utan en enig, välfärdsorienterad offentlig organisationsapparat som vädrade morgonluft?

57 thoughts on “Från utredning till aktivism

  1. Vaknauppnu skriver:

    Utmärkt arbete Patrik! Din stjärna lyser klar:) Här har vi nu alla argument som behövs för att påvisa sossarnas och sedermera även Alliansens hybris till förfång för det egna folket. Som överhuvudtaget inte rådfrågas. Tack

    Liked by 19 people

    • Igor skriver:

      Johan!
      Och regeringen borde lagstifta om att partierna måste uppnå 8% innan de får delta i fördelningen av allmänna medel och få delta som riksdagsparti.

      Liked by 1 person

  2. Johan skriver:

    Det är livsfarligt när unga revolutionära människor får bestämma agendan. Noll erfarenhet och historiskt okunniga. Hybris är allenarådande.
    Studentrevolten 1968 fick förödande konsekvenser. Kulturrevolutionen i Kina leddes av tonåriga Rödgardister. Ännu värre. Nu styr åter gubbarna i Kina. Då går det utmärkt.
    Kontrollerar ett samhälle inte sina unga narcissister går det åt helvete. Dom ska hållas utanför makten. Vettigast hade varit om rösträttsåldern hade höjts till 40 år. Vips inget MP, V eller Fi.

    Liked by 11 people

    • Jan Bengtsson skriver:

      Höj åtminstone valbarhetsåldern till Riksdagen!

      Minst 25 än hellre 30!

      Minister inte under trettio,
      arbetslivserfaren behövs!

      Pengar växer inte på träd…
      Kommer ej heller ur ett hål i väggen!!!

      Liked by 2 people

      • Elof H skriver:

        Riksdag, minst 35. Regering minst 45. Minst 7 års förvärvsarbete utanför politiken eller NGOs för att vara valbar. Skulle ens 10% av Riksdag och regering klara dessa högst rimliga krav?

        Liked by 2 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Rödgardisterna kontrollerades av Mao. Det var i alla fall hans avsikt, när hans enväldiga makt började ifrågasättas.
      1968 stod sossarna på höjden av sin makt. De fick för första och sista gången egen majoritet i riksdagen andrakammarval. Sedan avskaffades tvåkammarriksdagen och den nya grundlagen med total politikermakt infördes. Det har nu fört till att parlamentarismen i stort sett har avskaffats. Allt görs upp bakom lyckta dörrar. Ja, själva demokratin har avskaffats.
      Vilhelm Moberg var mycket förutseende och kallade detta demokratur.

      Liked by 4 people

    • Varför dela statsbildning med vänster och liberaler och folk från andra länder? skriver:

      Unga människor överhuvudtaget. Jag tror vi börjar nå vägs ände, de unga är nu så goda att de blir våldtagna och nerslagna och utan lägenhet på löpande band, de har lurats att tro att det finns en god position i politiken, och att etablissemanget intar den, och alla som inte håller med är onda. Denna infantila bild av verkligheten har man lyckats slå i de flesta svenskar men i synnerhet de unga som saknar erfarenhet av livet, det får de nu snabbt, på skoltoaletter, när deras mobiler blir stulna eller de bara bli hånade eller utan resurser för att andra skall få vad som rättmätigt är deras. När ungdomarna fattar att de är lurade och tröttnar på att dela klass med män som är 5-10år äldre så kan det vända snabbt och AFS kanske får ett enormt uppsving. Politik är att välja mellan flera dåliga alternativ, när det går upp för de unga att de valt det sämsta alternativet för sig själva och att det spelar roll, livet är på allvar, så slår pendeln troligen över på andra hållet för många.

      Liked by 2 people

    • olle reimers skriver:

      Nej, det var inte alls de tonåriga rödgardisterna som styrde. De var, liksom ISIS krigarna, ammunition för cyniska gubbar.

      Du ha däremot rätt i att det värsta man kan släppa löst i ett samhälle är unga människor som ännu inte har utvecklat något sinne för empati. I kombination med psykopatiska gubbar blir det explosivt!

      Liked by 1 person

  3. Jari Norvanto skriver:

    Det var väl ungefär i slutet av den epok i vilken tjänstemannaklassen ännu hade ansvar och integritet inbyggt i yrkesrollen och inte politisk aktivism, samtidigt som politikerklassen ”professionaliserades” – eller kanske snarare avprofessionaliserades – i så motto att de tappade kopplingen till ett yrke utanför politiken och blev mer eller mindre heltids- eller livstidspolitiker. Sosseriet hade fått hybris efter årtionden av obrutet maktinnehav. Astrid Lindgren skulle betala 102% i skatt och Ingmar Bergman blev psykiskt sjuk och gick i exil. Men fångarna skulle släppas ut, det skulle de, för det var ju vår.

    Liked by 9 people

  4. MartinA skriver:

    Då får man nog undersöka vilka som skrivit Invandringsutredningen, vilka klickar de tillhörde, vilka de var gifta med, deras kontaktnät. Och vilka som tog initiativet till att den överhuvudtaget skulle tillsättas. Kort sagt, man behöver tillgång till de som var med. Eller så behöver man läsa många riksdagsledamöters memoarer och börja bygga en modell.

    Liked by 5 people

    • Orvar skriver:

      Har precis köpt Fergusons bok the Tower and the Square, han försöker undersöka det som ofta faller under konspirationsteorier, detta kan ju vara mycket bekvämt om det finns en kärna av sanning i teorierna som så summariskt kan avfärdas.

      Liked by 1 person

      • MartinA skriver:

        Skrev inte Arnstberg och Sandelin en bok ”Invandring och mörkläggning : en saklig rapport från en förryckt tid”? Man kanske skulle börja där, de är ju båda intelligenta och duktiga.

        Liked by 2 people

      • Varför dela statsbildning med vänster och liberaler och folk från andra länder? skriver:

        Har läst, men jag doserar denna typ av böcker, de är så — deprimerande.

        Gilla

  5. Aktivism som ersättare för demokrati skriver:

    Är tillräckligt gammal för att minnas äldre tider från ett långt medborgarperspektiv. I pressen förkom förr en ständig räcka med återkommande gråtreportage. På mediabordet fanns ständigt utvalda mer ömmande fall. Och de letade sig ofta upp för avgörande till högsta beslutande nivå. Och politiker föll för trycket i en högröstad opinion.

    I praktiken skapades en migranternas genväg in i det svenska samhället, via pressens agerande. Pressen uppträdde aktivistiskt. Och gråtreportagen sålde. Samtidigt som pressen fick möjlighet att påta sig rollen som godhetens riddare.

    Ofta mobiliserades invandrarbarnens skolkamrater och deras lärare. Att klippa begynnande mänskliga rötter ansågs som brutalt och ociviliserat. I decennier fick därför regeringar kämpa för lagars upprätthållande. Men tvangs till slut på knä.

    Alla migrationsbeslut lyftes bort från politikernas axlar. Man ordnade fram en process som helt delegerade ned beslut till myndigheter och juridiska instanser. Besluten i enskilda fall fick aldrig mer nå upp på regeringsnivå.

    Politikerna hade lärt sig läxan. Akta er för media!
    De har förmågan att driva fram beslut helt utanför alla lagrum. En undantagens läxa.

    Så småningom övertog politikerna idéen om aktivism, delvis via nya generationer. Knytblusuppropet visar på hur höga ministrar i dag leker aktivister.

    Nu ser vi hur även politiserad aktivism på högsta nivå vill få 9000 ”ensamkommande barn” att stanna i Sverige. Och då står lagar i vägen. Men aktivister/ politiker gör då hål och undantag i dessa. Precis det förfarande pressen drivit fram i många decennier.

    Plötligt har den fria pressens aktivism flyttat in i regeringskansliet. Aktivister kontrollerar numera både press och politik. Dessutom har aktivismen blivit till en naturlig del av det politiska samtalet, och växt in i akademiska kretsar, in i institutioner och myndighetsutövning.

    Kontakten med det förnuftiga och pragmatiska har lämnats bakom oss. Det är ytterst detta Riksrevisionens hårda kritik handlar om.

    Liked by 6 people

  6. svenne skriver:

    ”Men proppen handlade inte bara om mångkultur, utan framstår också som ett unisont och entusiastiskt åtagande från hela den offentliga sektorn att välkomna och ordna allt till det bästa för de invandrare som förväntades anlända”.

    Det används floskler som t.ex. ”detta måste göras för att vi skall kunna rädda välfärden”, ”välfärden är beroende av…” etc. Då sådant uttalas så frågar jag mig alltid ”för vilka skall välfärden säkras?”

    Våra resurser både vad gäller ekonomi, bostäder, sjukvård, blåljusinsatser, domstolsväsen och andra faciliteter som ingår i ett civiliserat samhälle är ju begränsade och detta är en realitet som måste beaktas. Inriktningen att vi skall klara av ”att ordna allt till det bästa för de invandrare som förväntas anlända” är ju en utopi därför att antalet potentiella ”nyanlända” verkar vara ju obegränsat.

    De styrande har ju handfast visat att den högsta prioriteten på dagordningen är att säkra välfärden för både ”förväntat nyanlända” och nyanlända som bor i Sverige just nu. Detta har ju tydligt uppenbarats genom förtur i bostadsköer, försörjningsstöd, gratis sjuk- och tandvård o.s.v. Att ordna allt till det bästa för de ”urinnevånare” som betalar kalaset försöker man göra med de medel som blir över efter det att prioriteringen har fått sitt och dessa medel krymper i en skrämmande takt.

    Liked by 7 people

  7. Hovs_hällar skriver:

    Kort sagt: Jag tror det var 68-aktivisternas samhälls-syn som slog igenom i slutbetänkandet 1974, nämligen att invandring från främmande kulturer var axiomatiskt BRA, och att detta var så självklart att det egentligen inte behövde diskuteras.
    I de tidigare dokumenten finns däremot en mera traditionellt svensk försiktighet, ungefär i Tage Erlanders anda.

    1974 hade Erlander dessutom hunnit ersättas av aktivisten Palme.

    Liked by 8 people

  8. Jan Bengtsson skriver:

    Då kommer nog framtida historiker att dra en skarp gräns vid 1968!
    När aningslösheten tog sin början…

    Med reservation för, att de överhuvudtaget tillåts beröra ämnet,
    vilket synes ytterst tveksamt?

    Historia lär väl betecknas som ett hatbrott i framtiden!!!
    Då är det enbart indoktrinering (S)o(M) gäller!

    Femtio år har gått, NU går sannolikt sista tåget för Sverige!

    Det krävs ett nytt majoritetsstyre,
    med en helt NY NYKTER politik!

    Men hur den majoriteten skall se ut,
    där ligger den gravade hunden!

    Vad jag avser förstår nog den överväldigande majoriteten här på siten…

    Liked by 4 people

  9. Christer Carlstedt skriver:

    Med lagar förhåller det sig så, om jag nu inte missat något, att de beskriver vad man inte får ta sig före och vad konsekvenserna skall bli om man nu ändå gör det. Dessutom så gäller de för alla i landet såvida man inte är kung eller har diplomatisk immunitet.
    Vad en individ hittar på eller företar sig därutöver är resandes ensak.

    Finns det någon som på ett enkelt sätt kan förklara i ljuset av ovanstående varför man då i grundlagen särskilt måste påpeka att att främmande landsmäns sedvänjor och troenden skall anses likvärdiga med svenska seder och bruk? Särskilt då med tanke på att vi här talar om en svensk grundlag.
    Jag har aldrig begripit vad som var så fiffigt med det hugskottet.

    Liked by 1 person

  10. Orvar skriver:

    Vi måste avslöja att det är ondska, egenintresse och hybris bakom allt. Bra skrivet, ser fram emot fortsättningen för det välfärdsindustriella komplexet har väl namn, skyldiga namn?

    Jag tycker pk-isterna avslöjar sig för det är tydligt att migranterna för dem är som fetischer eller talismaner, död pojke på stranden, en tiggare, en ensamkommande. Man gör talismaner som man kan ha i sin närhet och pilla på för att försäkra sig om sin godhet med besvärjelser, men man struntar i alla miljoner som bli kvar, man struntar i att den del av världen där minst bistånd och hjälp delats ut har klarat sig bäst, man vill ha flyktingfetischer på Bolibompa, glada arabiska tjejer så man kan glömma hur många snoriga flickor den glada invandraren kostar, varje dag. Det är som om världens fattiga och krigsoffer är en slags guldgruva där man kan utvinna en och annan klimp som man kan ta med till Sverige för att visa upp sin storhet och godhet ungefär som man för flera hundra år sedan tog med sig en indian eller färgad man och visade upp.

    Liked by 4 people

  11. Eva Danielsson skriver:

    Vänstermarinerade var vi allmänt redan -75, även vi som tyckte illa om salongsvänstern. En jäsande offentligsektor vädrade absolut morgonluft och 68-orna romantiserade den ”stora” världen. Med Olof Palme i förtruppen. De ville ut och imponera och göra avtryck på alla nivåer. Som fredsarbetare och FN-tjänstemän osv. Lilla Sverige började blåsa upp sig till en illa dold självgodhet.

    Paradoxtänkande och frossande i melankoli och perversiteter blev till något djupt och sofistikerat. Invandrare skulle inte anpassa sig till oss utan vi till dem, ett typiskt svenskt påhitt.

    Illvilja mot dem som lyckats i vårt samhälle maskerades som välvilja mot stackars dummingar från tredje världen. Vänsterns jämlikhetsideal är ju framför allt en missunnsamhet mot ärvda pengar och förvärvade pengar. Bättre med fördärvade pengar och lika lite åt alla.

    Vare sig det handlar om ovilja att se bakåt och den gemensamma skulden för denna ansvarslösa politik – eller handlar om att utnyttja det taskiga läget till att få igenom förändringar som ger ett mer totalitärt samhälle – så är det nog nu. Det räcker.

    Häv mångkulturslagen och slopa alla ekonomiska bidrag till folk som vill flytta hit och till folk som redan är här men ännu inte medborgare. Hiva ut politikeradeln och gör en omstart av myndigheter och administration. Rösta rätt i september.

    Liked by 8 people

    • Varför dela statsbildning med vänster och liberaler och folk från andra länder? skriver:

      Vi som var små då vi hatade det, vi visste instinktivt att vi var lurade, vi ville ha Kalle och Scooby Doo, inte pannkakan och tecknade filmer från Ungern. Kalle på julafton är svenskens undermedvetna revolt mot vänstern.

      Liked by 1 person

  12. Aha skriver:

    Det mest anmärkningsvärda i vandringen från världssamvete till humanitär stormakt är hur man lyckades gå runt frågan om empiri:
    – Var någonstans har mångkulturer som bestått av väsensskilda kulturer varit lyckosamma?

    Etablissemanget lyckades alltså kväva att frågan kom på dagordningen trots att Erlander tidigare prisat Sveriges lycka att vara homogena i samband med raskravaller i USA.
    Det var 68-orna som på den tiden hade förskaffat sig problemformuleringsinitiativet. Public service var redan då illröd.
    68-ornas revolutionsromantik som omfattade stöd åt förtryckta folk är alla moders moder till dagens problemSverige, inte välfärdsorganisationer som vädrade morgonluft.

    Först kom 68-orna se’n kom välfärdsindustriella komplexet.

    Liked by 5 people

  13. Först kom... skriver:

    1) Är tillräckligt gammal för att minnas äldre tider från ett långt medborgarperspektiv. I pressen förkom förr en ständig räcka med återkommande gråtreportage. På mediabordet fanns ständigt utvalda mer ömmande fall. Och de letade sig ofta upp för avgörande till högsta beslutande nivå. Och politiker föll för trycket i en högröstad opinion.

    I praktiken skapades en migranternas genväg in i det svenska samhället, via pressens agerande. Pressen uppträdde aktivistiskt. Och gråtreportagen sålde. Samtidigt som pressen fick möjlighet att påta sig rollen som godhetens riddare.

    Ofta mobiliserades invandrarbarnens skolkamrater och deras lärare. Att klippa begynnande mänskliga rötter ansågs som brutalt och ociviliserat. I decennier fick därför regeringar kämpa för lagars upprätthållande. Men tvangs till slut på knä.

    Alla migrationsbeslut lyftes bort från politikernas axlar. Man ordnade fram en process som helt delegerade ned beslut till myndigheter och juridiska instanser. Besluten i enskilda fall fick aldrig mer nå upp på regeringsnivå.

    Politikerna hade lärt sig läxan. Akta er för media!
    De har förmågan att driva fram beslut helt utanför alla lagrum. En undantagens läxa.

    Liked by 2 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Tyvärr höll det inte så länge med en objektiv juridisk process.
      Migrationsverket infiltrerades snart av invandringsaktivister ända upp på GD-nivå, t ex Dan Eliasson. Utlänningslagen följdes inte och nu är vi tillbaka i det politiska träsket med det senaste skräckexemplet med de afghansk männen.
      Det finns för många tysketöser och quislingar i Sverige!

      Liked by 1 person

  14. ...sen kom skriver:

    2) Så småningom övertog politikerna idéen om aktivism, delvis via nya generationer. Knytblusuppropet visar på hur höga ministrar i dag leker aktivister.

    Nu ser vi hur även politiserad aktivism på högsta nivå vill få 9000 ”ensamkommande barn” att stanna i Sverige. Och då står lagar i vägen. Men aktivister/ politiker gör då hål och undantag i dessa. Precis det förfarande pressen drivit fram i många decennier.

    Plötligt har den fria pressens aktivism flyttat in i regeringskansliet. Aktivister kontrollerar numera både press och politik. Dessutom har aktivismen blivit till en naturlig del av det politiska samtalet, och växt in i akademiska kretsar, in i institutioner och myndighetsutövning.

    Kontakten med det förnuftiga och pragmatiska har lämnats bakom oss. Det är ytterst detta Riksrevisionens hårda kritik handlar om.

    Liked by 2 people

  15. boerje2 skriver:

    Rekommenderad läsning!

    The Multicultural Moment
    The History of the Idea and Politics of
    Multiculturalism in Sweden in Comparative,
    Transnational and Biographical Context,
    1964–1975
    Mats Wickström

    Doctoral Thesis in General History
    Åbo Akademi University
    Åbo, Finland, 2015

    The typical immigrant in 1975 was, both statistically and stereotypically, a male Finnish labourer; ‘culturally’ similar to his Swedish peers except for the language.
    The Finns, the Estonians and the Jews were not culturally
    nor physiologically that different from the Swedes, hence it was hard for contemporaneous critics of multiculturalism to successfully argue that ethno-cultural recognition of these groups went against the ‘liberal’ and ‘progressive’ standards and aims of Swedish society. All post-war immigrants could also be perceived as contributing to Sweden’s welfare; was it not then only fair that they got something in return? The ethnic activists, together with the civil servants and social scientists sympathetic to their struggle for ethnic recognition, introduced a new discourse on (non-Swedish) ethnicity in which the formerly hegemonic concept of assimilation was cast as a negative, unprogressive counter concept to the new
    concept of a multicultural Sweden, where different ethnic
    groups would be recognized, supported and incorporated
    within the welfare state on the basis of group cooperation.
    This new idea was given official status in 1975 and was even added to the new Swedish constitution.

    […]

    In 1965, multiculturalism was a radical idea advanced
    by a handful of ethnic activists. Ten years later it formed
    the ideological basis of Sweden’s new politics on ethnicity
    and, in 1985, Prime Minister Olof Palme claimed that
    the multicultural society was an inevitable revolution.

    http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/103098/wickstrom_mats.pdf

    Liked by 5 people

  16. Matts Ekman skriver:

    Fråga:? Var det överhuvudtaget någon diskussion i samhället/ media i frågan 1974-75? Gär det att få reda på? Jag har inget minne av det.

    Liked by 1 person

  17. Gustav Hjelm skriver:

    Glöm fram för allt inte bort Torekov 1971, införandet av enkammariksdagen 1971, grundlagsändringen till RF1974 (med avskaffandet av riksrätten) samt borttagningen av tjänstemannaansvaret 1975 mm., vilka allt skedde under samma period mellan 1968 och 1975!

    I princip rycktes hela Sveriges i grunden välfungerade, dyrköpta och historiskt förankrade konstitution (med ett funktionellt politiskt system) upp med rötterna för att ersättas med något som liknar en föreningsstadga till ett politisk ungdomsförbund.

    Och med RF1809’s inbyggda maktbegränsningar ur bilden har det sedan 1974 varit fritt fram för politikerväldet att med hybris och maktmissbruk växa till den monstruösa samhällshydran den är idag.

    Liked by 11 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Genialt av sossesvinen att använda monarkin, som ändå var och förblir populär, som handklovar för att helt bakbinda och passivisera Högern. Torekovkompromissen var Högerns allra sämsta stund, ett historiskt misstag och förlust.

      Gilla

  18. O.T. skriver:

    Tyskland är ett av de länder som tagit emot flest invandrare i Europa de senaste åren. ”Trots” det råder nu brist på kvalificerad arbetskraft vilket drabbar ekonomin, skriver TT.

    Samma sak i Sverige, invandringen kommer heller inte här iatt lösa bristen på kvalificerad arbetskraft.
    Vissa politiker talade om hur många läkare och ingenjörer som skulle komma från Syrien.
    Löfven var en av dem som i det längsta hävdade detta.

    Nationalekonomen Joakim Ruist har kallat detta en modern vandringssägen.

    New Economics of Migration menar att invandrarna ofta hamnar i den informella sektorn, och då betalar de ingen skatt, eller i lågbetalda arbeten, och då betalar de mycket lite i skatt.
    Arbetar de inom den informella sektorn är de inte berättigade till eventuella transfereringar och arbetar de i lågbetalda arbeten blir de transfereringar de kan erhålla små.

    Drivkraften bakom migrationen är att skicka hem pengar till sin familj, vilket innebär att så lite pengar som möjligt används till konsumtion där de arbetar.

    Ingen ljusning i sikte.

    Liked by 3 people

    • Bo Adolfsson skriver:

      Det är inte så konstigt att det blir brist på arbetskraft i de produktiva sektorerna, när det offentliga satsar så mycket resurser på invandringen. Där lockar bekväma och välbetalda jobb. Detta är ytterligare ett exempel på invandringens alternativkostnad.
      Tomas Billström hade rätt när han sa att hänger på volymen. Synd bara att han var så feg att inte kunde stå för sin uppfattning.

      Gilla

      • olle reimers skriver:

        Hur tänkte du nu Fredrik? Investeringar av olika slag har gjorts med antagandet att det finns de som kan hantera dem. Om inte…

        Gilla

  19. Ulla L skriver:

    Under de första åren på 70-talet vällde det ut 40-talister med vurm för socialism och med socialinriktad examen från universiteten, vilka hamnade i den expanderande offentliga sektorn och i media. Där fick de fria tyglar samtidigt som skattepengar vällde in och löner kunde höjas utan tanke på långsiktighet.

    Liked by 1 person

  20. phnordin skriver:

    Patrik Engellau har gjort ett styvt jobb att få fram dessa uppgifter och det är ovärderligt att få tillgång till det historiska skeendet. Svenska folket, vana vid den traditionella utredningsmetodiken och litande på statens ansvarstagande, blev fört bakom ljuset av en liten klick aktivister som såg sina utopier som den sanna verkligheten. Dessa politiker borde rannsakas och dömas!

    Liked by 4 people

  21. Hans Högqvist skriver:

    1968 tillträdde Olof Palme som socialdemokraternas ledare och han blev även Sveriges statsminister.
    Konsekvensanalyser och pragmatisk försiktighet ersattes av slagord och drömmar.
    Undergången av det fantastiska Svenska samhället inleddes och håller nu på att avslutas av Palmes feminister.

    Liked by 4 people

  22. Björn G skriver:

    ”Eller var det, som jag tror, varken höger eller vänster utan en enig, välfärdsorienterad offentlig organisationsapparat som vädrade morgonluft?”

    Jo, organisationsapparaten vädrade morgonluft och den har nu efter 17 år hjälpt Esma Aksungur, (35-årig kurd från Turkiet, och ensamstående med fem barn, som bor i området där hon städar. Hon kom till Sverige 2001 och har aldrig haft ett jobb – tills nu 2018).

    Hon säger att ”Man måste kämpa” här i Sverige. Under de 17 åren i Sverige har hon inte jobbat då hon har varit hemma med barnen. Men nu är de större och eftersom jobbet är i hennes eget bostadsområde motiverade det henne att söka.

    Hon gläds åt att ha arbetskamrater. Och hon gläds åt att arbeta så hon kan visa sina barn att hon har ett jobb.

    SVT Nyheter följer med henne uppför trappan när hon plingar på sin egen dörr.
    – Idag skall jag överaska dom och knacka på dörren, säger Esma Aksungur.
    Två döttrar kommer och öppnar. De skrattar när de ser sin mamma.

    Vi gläds tillsammans med SVT nyheter, åt denna solskenshistoria.

    https://www.svt.se/nyheter/val2018/hennes-livs-forsta-arbetsdag-efter-16-ar-i-sverige

    Liked by 1 person

  23. Enar skriver:

    Bra att söka källor till dagens problem! En annan uppgift vore att undersöka vem eller vilka som hittade på FN:s ofta (mest i Sverige) åberopade (såsom en helig skrift) ””barnkonvention”. Tror att upphovsmännen delvis går att söka i Sverige.

    Gilla

  24. Jeff skriver:

    Varför lurar ni era tittare genom att översätta fel? Kvinnan sa USA, ni skrev Ryssland, Iran och regimen”, konstaterar en arabisktalande kvinna bosatt i Göteborg i ett inlägg på TV4:s Facebooksida.

    Inlägget har delats av över tusen personer, varav många är svenskspråkiga araber som påpekar att det hörs tydligt att kvinnan säger ”Amrika” – arabiska för USA

    I ett svar på Facebook-inlägget från TV4:s tittarservice erkänner nyhetsredaktionen att översättningen var felaktig.

    http://www.friatider.se/h-r-byter-tv4-ut-usa-mot-ryssland-i-kritiska-uttalandet

    Nyhetsrapporteringen från Pk media tappar alltmer i trovärdighet. Det har gått så långt att man bara sitter och lyssnar efter fejkade nyheter.

    Bonnier förresten är det inte de som leder hetsjakten på dissidenter på nätet?

    Liked by 2 people

  25. SvenGE skriver:

    Alla vi som har växt upp bland småbrukare och/eller småföretagare gläds över PE:s blogg och all den energi som slösas över alla samhälleliga felaktigheter från insändare. Före ”hybristiden”, 60-talet med Vietnam m.m. fungerade allt bra, eller hur? I dag berör G.Hjelm, Bo Adolfsson, Jari Norvanto det som ledde till dagens hybris, avskaffandet av tvåkammarriksdag och vidare tjänsteansvar och riksrätt. MARTINA uppmanar att ”byggas en modell”. Allt var inte sämre förr så jag uppmanar alla duktiga samhällsvetare bland PE:s supporters att gräva fram de goda tankarna inför 1809 års riksdag, modernisera dessa och visa hur vi skall balansera demokrati i parlament och land. Vi kan väl inte göra som vänstern på 60-talet, föröka oss genom delning?

    Gilla

  26. Björn skriver:

    När ska Reinfeldt och hans efterföljande kumpaner, ställas inför riksrätt för landsförräderi? Jag håller mej vid liv bara för att få uppleva detta…..

    Liked by 5 people

  27. olle reimers skriver:

    Lysande och viktig spaning; Patrik Engellau. Det var alltså som vi misstänkte. Det var ett barn av 68-revolutionen, som gick ut på att det befintliga samhället skulle raseras.

    De fick som de ville. Det skulle vara intressant om någon av de då aktiva ville framträda och bekräfta detta!

    Liked by 2 people

  28. Anders skriver:

    Patrik Engellau skriver: ”Från utredningsproposition 1968 till aktivistproposition 1975. Hur gick det till?”

    Aktivismen drivs av aktivister.

    Den blott 27-årige Jonas Widgren ersatte Jan Svedberg som huvudsekreterare för Invandrarutredningen 1971- 1974

    Den finlandssvenske forskaren Mats Wickström skriver:

    ”Det var Jonas Widgren som formulerade den berömda sammanfattningen av politikens principer i orden Jämlikhet, Valfrihet och Samverkan. … Han anförtroddes dessutom uppdraget att utforma propositionstexten för 1975 års invandraroch minoritetspolitik.

    [—]

    Enligt [Sven Alur] Reinans spelade Widgren en nyckelroll i utredningen: ”… Jag är övertygad om att de flesta av ledamöterna helt enkelt inte begrep vad dom höll på med.”

    I en historiskt tillbakablickande intervju har även Kjell Öberg målat upp bilden av ett pådrivande sekretariat: ”Kanske var likgiltigheten en förutsättning för att vi skulle få igenom våra förslag. Utredningen hade ett mycket initiativrikt sekretariat och med detta sekretariat hade jag ett nära samarbete. Tidigare AMS-chefen Bertil Olsson var ordförande i utredningen och han var en man som avskydde långa möten. Han lyssnade på förslagen och sedan sade han ”vad säger Kjell?”. Och när jag stödde dem, så blev det så.”

    Alla kan säkert känna igen fenomenet med en eldsjäl, som brinner för något och som får stort inflytande, när de andra inte är lika engagerade.

    Det är tveksamt, om de ansvariga insåg konsekvenserna av, vad de sjösatte 1975.

    Liked by 1 person

  29. Hans Henriksson skriver:

    Hur kan ansvar utkrävas av de politiker och andra intressenter som uppmuntrat detta totala hot mot alla oss medborgare i Sverige? En ohämningslös invandring utan minsta hänsyn till möjligheterna att assimilera dem i vårt samhälle (gäller inte alla men tillräckligt många för att förändra vårt land i icke önskvärda tillstånd)?
    Hur kan vi ställa Fredrik Reinfeldt till ansvar, eller MP, sossarna, Centern m.fl till ????

    Som vanligt kommer de naturligtvis undan och kan fortsätta sina ekonomiskt välbeställda liv på skattebetalarnas bekostnad!!

    SKRÄMMANDE!!

    Gilla

  30. olle reimers skriver:

    Det finns en artikel i Magasinet Paragraf idag som handlar om vårt ansvar mot flyktingar.

    Resonemanget är att eftersom vi också kan bli klimatflyktingar den dagen Golfströmmen vänder så är det vår moraliska skyldighet att ta hand om dem som kommer hit.

    Det är nivån på tänkandet. Om det är signifikativt för svenska folket har vi problem.

    Gilla

  31. Ingalill Sansoni skriver:

    Jag är en sk,fattig pensionär 65 år,och jag vågar ej ,stanna i Sverige de sista ”ljuva åren”
    I Sverige.Är hellre fattig i ett annat U ,Land men med medmänskligheten bevarad.
    Känner mig som en svikare;när det gäller barn och barnbarn.
    Men vem ska kunna ta hand om mig i vårt ?Sverige.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.